Nato vill skapa ”militärt Schengen”

Det nya kalla kriget

publicerad 28 november 2023
- av Markus Andersson
Lettiska Natosoldater.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


22 420 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den USA-ledda militäralliansen Nato har varnat medlemsländerna för att alltför mycket byråkrati hindrar truppförflyttningar genom Europa, ett problem som skulle kunna orsaka stora förseningar om en konflikt med Ryssland skulle bryta ut.

En ”lösning” som diskuteras är att skapa ett ”militärt Schengen” – alltså ett område med fri militär rörlighet, där Nato-styrkorna inte behöver visa samma hänsyn till nationella lagar och bestämmelser.

– Vi börjar få ont om tid. Det vi inte får gjort i fredstid kommer inte att vara redo i händelse av en kris eller ett krig
, sa chefen för NATO:s logistikkommando JSEC, generallöjtnant Alexander Sollfrank i en intervju förra veckan.

Natos Joint Support and Enabling Command (JSEC) i den sydtyska staden Ulm inledde sin verksamhet 2021. Dess uttalade uppgift är att samordna den snabba förflyttningen av trupper och stridsvagnar över kontinenten samt att handha logistiska förberedelser såsom lagring av krigsmateriel på alliansens östra flank.

Inrättandet av JSEC var ett resultat av att Ryssland invaderade Ukraina 2014 och återspeglade uppfattningen inom Nato, att man efter decennier av avspänning efter det kalla kriget, återigen behövde vara redo för ett krig i Europa som kunde bryta ut när som helst.

Uppgiften att snabbt sätta in styrkor upp till en divisions storlek med cirka 20 000 soldater, samt att ha ammunition, bränsle, reservdelar och förnödenheter på plats, har dock blivit svårare sedan det kalla kriget. Medan Natos och Warszawapaktens trupper tidigare möttes främst i Tyskland, har alliansen sedan dess expanderat cirka 1 000 kilometer österut, vilket har ökat längden på NATO:s östra flank till totalt cirka 4 000 kilometer.

“Överflöd av regler”

– Det stora utrymmet, det faktum att inte alla styrkor är framskjutna – allt detta innebär att alliansen måste vara snabb med att flytta trupper från sina baser till rätt plats på den östra flanken, hävdade Sollfrank.

Som det är nu måste Nato-styrkorna ta hänsyn till en mängd olika nationella bestämmelser, som sträcker sig från den förhandsanmälan som krävs innan ammunition kan levereras till den tillåtna längden på militärkonvojer och sjukdomsprofylax.

– Vi har ett överflöd av regler, men det enda vi inte har är tid. Rysslands krig mot Ukraina har visat sig vara ett utnötningskrig – och ett utnötningskrig är ett logistiskt slag, har amiral Rob Bauer, chef för Natos militärkommitté tidigare påstått.

Sollfrank förklarade vidare att han skulle vilja se ett “militärt Schengen”, ett område med fri militär passage i likhet med den politiska Schengenzonen som tillåter fri rörlighet inom större delen av EU.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!