För att bli en mäktigare ”geopolitisk aktör” ska EU:s samarbete med Nato intensifieras, enligt en ny resolution som antogs i EU-parlamentet under onsdagen.
I resolutionen deklarerar man också att EU ska eftersträva en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Dessutom ska det bli enklare att köra över enskilda kritiskt inställda medlemsnationer som går emot majoriteten.
Resolutionen för även fram att man ska skicka mer omfattande vapenleveranser till Ukraina.
Kriget i Ukraina, ökad global “auktoritarianism”, ett mer självsäkert Kina och vad man beskriver som ”klimatnödläget” har enligt Europaparlamentets ledamöter skapat ett skifte i det geopolitiska landskapet. EU, menar man, måste därför öka sina militära, politiska och humanitära ansatser för att stärka Ukraina i deras försvar och motverka hot från Ryssland mot europeisk säkerhet, heter det i en policyrapport som antogs under onsdagen med 407 röster mot 92.
”EU:s svar på det ryska anfallskriget mot Ukraina övervakas noga av envälden runt om i världen och kommer i hög grad att påverka hur de beter sig på den internationella scenen”, heter det.
Vidare vill EU-parlamentarikerna att det istället för enhällighet ska räcka med en kvalificerad majoritet av medlemmarna för att klubba igenom sanktioner. Man vill även ta fram förslag kring hur EU ska få en permanent plats i FN:s säkerhetsråd och liknande multilaterala organ.
I EU:s årliga rapport om implementering av riktlinjer för gemensam säkerhet och försvar (CSDP) som också antogs under onsdagen kräver EU:s ledamöter vidare att fler moderna vapen skickas till krigets Ukraina – bland annat tyska pansarvagnar av typen Leopard 2 och ”nästa generations luftvärnssystem”.
”De betonar att Ukraina försvarar sin territoriella integritet inom sina internationellt erkända gränser och behöver akut militär hjälp och tunga vapen för att vinna kriget”, står det att läsa.
Den tyske ledamoten David McAllister menar att ”utrikespolitiska instrumenten och den institutionella strukturen” också måste stärkas om EU ska bli en ”genuin geopolitisk aktör”. I praktiken ska detta främjas genom att unionens råd ska ta mindre hänsyn till vad medlemmarna anser i olika frågor och omröstningar.
In the @Europarl_EN votes have just started on my annual report on the EU’s Common Foreign and Security Policy #CFSP. In a joint press conference with @tomvdkendelaere, I defined my expectations towards a European Union that finally comes of age as a geopolitical actor. pic.twitter.com/A1BSb8rjgo
— davidmcallister (@davidmcallister) January 18, 2023
”Enhällighet, till exempel, begränsar tydligt EU:s förmåga att reagera snabbt. Avvägningen mellan enhetsidealet och de höga kostnaderna för enhällighet i termer av effektivitet måste ses mer kritiskt”, hävdar han.
Det framgår tydligt att EU-makthavarna vill intensifiera samarbetet med Nato ”och andra likasinnade allierade runt om i världen”. Det handlar dels om ett ökat militärt samarbete men man vill också ta fram gemensamma strategier mot ”hybridhot, cyberattacker, desinformation och propagandakampanjer”.
EU-institutionerna ska också gemensamt ”utarbeta krigsslutscenarier med hänsyn till ett potentiellt destabiliserat och försvagat Ryssland och planering för dess potentiella reform”.
Noterbart är också att Kinas agerande runt Taiwan pekas ut och fördöms med att det “hotar regionens stabilitet och direkt påverkar EU:s välstånd och säkerhet”. Man tillägger i resolutionen att man inte heller kommer att acceptera att Taiwan införlivas med Kina ”mot det taiwanesiska folkets vilja”.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
