Europeiska Kommissionen planerar att snarast möjligt överlämna upp till tre miljarder euro från vinsterna av frysta ryska tillgångar till Kiev, enligt uppgifter från Financial Times.
Flera EU-länder är dock skeptiska till ett sådant beslut och argumenterar för att det riskerar att skada den ekonomiska stabiliteten och förtroendet för euron som reservvaluta.
Planen involverar att beslagta intäkterna som genererats från ryska tillgångar som hålls hos Euroclear, rapporterar Financial Times.
Första utbetalningen, hoppas EU, ska kunna ske så tidigt som i juli i år, förutsatt att alla medlemsstater inom unionen godkänner förslaget. Enligt uppskattningar från EU-tjänstemän kan de totala vinsterna från dessa tillgångar nå upp till 20 miljarder euro fram till 2027.
Medan USA och Storbritannien stöder ett direkt beslagtagande av tillgångarna har vissa EU-länder, däribland Frankrike och Tyskland, nyligen varnat för att åtgärden skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten negativt och undergräva förtroendet för eurons status som reservvaluta.
⚡️The EU Commission will propose to channel profits from Russian assets to the Ukrainian defence industry, the Financial Times reported.
: AFP pic.twitter.com/IuZ5s0K11P
— KyivPost (@KyivPost) March 5, 2024
Kommissionen oense
EU:s försök att kanalisera de ryska tillgångarna till Ukraina kommer som en konsekvens av att USA:s president Joe Biden och Demokraternas senaste biståndspaket på 60 miljarder dollar till landet för närvarande blockeras av den republikanskt ledda kongressen.
Som ett resultat har Ukraina letat efter alternativa ekonomiska källor för att kunna fortsätta finansiera sin militär och förlänga kriget.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslog tidigt att använda Rysslands pengar för att tillhandahålla vapenleveranser till Ukraina. En åtgärd som har diskuterats intensivt inom EU.
Ett antal medlemsstater har emellertid uttryckt oro över de potentiella konsekvenserna av att använda dessa medel för militära ändamål.
Ryska motåtgärder
Vissa EU-tjänstemän har föreslagit att en del av vinsterna från de frysta tillgångarna istället för vapenköp bör användas till att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter konflikten. En åsikt som i dagsläget dock inte har något bredare stöd.
Ryssland har som svar på EU:s planer hotat med att svara med eventuella motåtgärder i de fall ryska tillgångar som hålls utomlands, som Moskva ser det, berövas dem. Moskva har varnat för att man kommer att svara med samma mynt om väst gör verklighet av hoten.
Finansministeriet varnade förra månaden för att västländerna själva fortfarande har innehav i Ryssland som kan äventyras om de frysta medlen utnyttjas.
Inom EU pågår för närvarande samtal om lagligheten och etiken kring förfarandet och det är ännu inte klart när eller om förslaget går igenom.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
