Den metabola pandemin – det största hotet mot en hållbar framtid

Kapitalets girighet tar död på oss
Lars Berns genomgång i Den metabola pandemin : det största hotet mot en hållbar framtid, 465 sidor, som han gett ut på Recito förlag, är skrämmande och mycket väldokumenterad. Läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin gör oss sjuka i sin girighet, och de korrumperar myndigheter och forskning för att kunna dominera marknaden och öka sina vinster. Lögnerna är förödande för vår hälsa. Hälften av dödsfallen idag orsakas av metabolismen, ämnesomsättningen. Förr var det slaget av sjukdomar ovanligt.

Medellivslängden har slutat öka sedan 1980 och har börjat sjunka sedan 2016 i USA. Samtidigt har sjukvårdskostnaderna åttafaldigats i fast pris. I Sverige har de fyrdubblats. WHO rapporterar om tiodubblad barnfetma. Diabetes typ 1, att man inte längre kan producera insulin, har fördubblats. Diabetes typ 2, det som förr kallades åldersdiabetes, kryper ner i åldrarna. Av de som hamnar på sjukhus för hjärtinfarkt har två tredjedelar diabetes eller prediabetes. Dödligheten i demens har fördubblats på 15 år. Antalet fall av cancer skenar. Nu kommer varannan av oss att få det. Det är inte sant att den ökade sjukligheten beror på ålder. Den har skett efter 1980, när det mesta av livstidsförlängningen redan skett.

Vart tredje dödsfall beror på biverkningar av mediciner. Tre fjärdedelar av amerikanerna har en sjukdomsdiagnos. 16 procent av sjukvårdskostnaden där är medicinrelaterad. Hos oss kostar läkemedlen snart staten 30 miljarder kronor om året och läkemedelsrelaterad vård går på 20 miljarder kronor. En miljon äter statiner för högt kolesterol, som inte är orsak till hjärtproblem som påstås. Däremot minskar de enzymet Q 10 och kan ge hjärtsvaghet. En miljon äter antidepressiv medicin. Mer smärtstillande opiater ges fler dödsfall.

Låt maten bli din medicin och medicinen din mat, skrev Hippokrates, läkekonstens fader, för 2 400 år sedan. Nu är läkarnas kunskap om det närmast obefintlig. Läkemedelsbolagen står för nästan all vidareutbildning. Den sjuåriga läkarutbildningen har bara några timmars orientering om kost och naturmedel. Det är förbjudet att sälja dem med hälsopåståenden, om det inte grundas på forskning, som bara läkemedelsindustrin har råd med men inte är intresserad av, eftersom det inte kan ge patent. Det är bättre med symptomdämpande medicin som inte ger bot. Många hälsopreparat är förbjudna i Sverige. Läkare som ger alternativvård hotas av indragen legitimation som kvacksalvare. Media ställer upp på kampanjer mot hälsokost och stämplar den som “fake news”. Läkemedelsbolagen gör forskningsfusk för att visa positiva effekter av sina preparat. Läkemedelsverket som finansieras till 90 procent via industrin godkänner dem. Anlitade experter redovisar inte sina jävsförhållanden.

Gammal läkarkunskap är bortglömd. Förr hette diabetes sockersjuka, som behandlades med kost. Nu tar man insulin i stället, och kan fortsätta med livsmedelsindustrins kolhydratmat, som är billig att producera och därför ger stora vinster och har “craveabilty”, som ger sockersug och begär efter mer. Livsmedelsverkets kostråd understödjer med fördömande av mättade fetter i strid med att det är av kolhydrater man blir fet, men att fetter ger naturlig mättnadskänsla och viktig näring.

Livsmedelsindustrin monopoliserar, bedriver forskningsfusk och korrumperat myndigheter och vetenskap på samma sätt. Med konstgödsel och växtgifter förstörs världens jordar. Mullhalten försvinner, Insekter och markens mikroliv slås ut. Matens näringsinnehåll utarmas.

Veganerna går till storms korna stället för att angripa en djurplågande djurindustri med tiodubbla energibehovet mot om korna betat gräs. Mjölken har förlorat hälsosamhet genom homogenisering (att fettpartiklarna sprängs sönder och kan gå direkt in i blodet) och pastörisering med minskad vitaminhalt.

Lars Bern fick avbryta en framgångsrik industrikarriär genom att han också drabbades av metabol sjuklighet och felbehandling. Amalgamfyllningar, njurproblem. Fetma. Kostråd som han följde. Cancer i urinblåsan. En bit tunntarm fick ersätta den. Mineralbrist och impotens av det. Stomi och upprepat tarmvred. Halv njurkapacitet av att ena njurledaren skrumpnat. Urinsyra som gav gikt. Högt blodtryck. Symptomdämpande kemiska preparat som gav infektionskänslighet och njurbäckeninflammation. Till slut förlorade han förtroendet för medicinen och började läsa in själv och blev kunnigare än doktorerna. Med de skador han fått mår han ändå relativt bra nu.

Hans vrede mot kapitalet som kapat medicin och matproduktion och inte avstått från något bedrägeri för att skapa vinstgivande monopol motsvaras inte av motsvarande vrede mot oljeindustrin. Där följer han inte pengarna hur de finansierar tveksamhetsskapande forskning. I stället anklagar han forskarna för att vilja få anslag genom att skapa larm om klimatet, när det är ett av få okorrumperade forskningsfält. Det är solen. Men om det inte varit för människan hade vi varit på väg mot en ny istid. Han påstår att mer koldioxid ökar växtligheten. Det är inte sant när temperaturen ökar. Då stängs klyvöppningarna. Om tillväxten ökar minskar näringsinnehållet. Med mer koldioxid minskas växternas tillgång på kväve.

1980-talet innebar inte bara kapitalets korrumpering av medicin och jordbruk utan i slutet av decenniet lanserades också mobiltelefon i stor skala. Den ger sjuklighet som i många fall är densamma som för undermålig mat och biverkan av mediciner, sånt som: inflammationer, demens, trötthet, migrän, depression, ångest, problem med hjärta och sköldkörtel. Socialstyrelsens statistik över utveckling för sjukdomar, som kan bero på mobilen, visar förvånansvärd samstämmighet med olika generationer av mobiltelefoner, så som visats av Kalle Hellberg, kunnig på mikrovågsstrålning. Nu skall 5G-telefoner införas med mycket kortvågig strålning och behov av många master. Den ser ut att kunna bli en verklig hälsokatastrof.

Troligen samverkar strålning med dålig mat och medicinska biverkningar. Mobilindustrins korruption av forskning och myndigheter är lika stor som läkemedels- och livsmedelsindustrin.

Hans Sternlycke