Den norska riskhanteringsleverantören DNV GL har publicerat en ny rapport (Offshore Wind: The Power to Progress) som föreslår att vindkraft kommer att leverera 30 procent av all global elproduktion fram till 2050. 12 procent kommer att utvinnas av havsbaserad vind och 18 procent av landvind.
Vindkraft är en mycket viktigt del av övergången till ren energi över hela världen och industrin har under senare år gjort betydande framsteg inom både teknik och kostnader. Både vind- och solkraft är på väg till nätparitet med fossila bränslen. Det innebär att de kommer att kunna generera kraft till en jämn kostnad för el som är samma eller mindre än elpriset från elnätet som domineras av el från fossila bränslen. Med andra ord kommer vind- och solenergi kosta lika mycket eller mindre än kol och naturgas så tidigt som i mitten av 2020-talet i vissa länder.
En bonus: vattenbesparingar från vindenergi
Sänkta kostnader för vindkraft ger direkta fördelar för både miljön och hälsan. Vindenergi producerar inte utsläpp av växthusgaser vid elproduktion och använder inget vatten till skillnad från fossila bränslen och kärnkraft.
I Sverige har vi god tillgång till vatten och miljövänlig el märkt med Bra Miljöval produceras av svenska vattenkraftverk med låg klimatpåverkan. Länder eller områden som har dålig tillgång till vatten som USA:s västkust, Spanien, Frankrike, Japan och olika öar är den största marknaden för vind- och solkraft. I rapporten från DNV GL står det att USA har kapacitet att producera havsbaserad vindkraft på 2000 gigawatts, vilket är dubbelt så mycket som landets nuvarande elanvändning.
Där vind- och solkraft kan användas och användningen av kol samt naturlig gas kan skäras ner på kan vatten som behövs för att generera elektricitet användas för andra saker, som kommunalt vatten eller för att ta hand om vattendrag. På platser där klimatförändringarna innebär ökad vattenstress är det här en viktig faktor.
Vindturbiner och extremt väder
Klimatförändringar testar hur pass bra havsturbiner kan stå emot extremt väder. Vindhastigheterna är betydligt snabbare till havs än på land och flera orkaner de senaste åren har haft vindar som har uppgått till nästan 185 mph. Testmodeller har visat att havsturbiner inte alltid kan stå emot orkanvindar och de mer extrema orkanerna under de senaste åren har orsakade att flera vindturbiner slogs ner. Det skedde exempelvis i Puerto Rico under orkanen Maria.
Det amerikanska energidepartementet finansierar forskning och utveckling av förbättrad turbinteknik som kan motstå de höga vindhastigheterna. DNV GL:s rapport pekar även på ett aktuellt industrisamarbete, Alleviating Cyclone and Earthquake Challenges for Wind Farms (ACE) som kommer att definiera säkerhetsnivåer för vindkraftsparker och skapa en fungerande praxis för hela industrin för havsvind.
