Annons:

Uppgifter: Danmark öppnar för ökad amerikansk kontroll över Grönland

Uppdaterad januari 12, 2025, Publicerad januari 12, 2025 – av Isac Boman
Statsminister Mette Frederiksen och Grönlands största samhälle Nuuk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Danmark har enligt uppgifter till Axios tagit kontakt med den tillträdande presidenten Donald Trumps stab för att diskutera en möjlig utökning av USA:s militära närvaro på Grönland.

Enligt källor med insyn ska Köpenhamn också ha uttryckt en vilja att undvika en offentlig konflikt med Trump och sökt förtydliganden kring dennes nyliga uttalanden om att Grönland borde tillhöra USA.

Trump väckte nyligen uppmärksamhet när han föreslog att USA skulle förvärva den självstyrande arktiska ön från Danmark. Han beskrev ägandet av Grönland som en "absolut nödvändighet" för USA:s nationella säkerhet och ville inte heller utesluta användandet av militär och ekonomisk press mot Danmark för att få igenom sina krav. De faktiska detaljerna kring hur hans administration skulle försöka övertyga Danmark om att avstå kontrollen över Grönland är dock få.

Danmarks regering har utåt varit tydliga med att Grönland inte är till salu, men har enligt Axios samtidigt signalerat en vilja ”att diskutera alla andra amerikanska förfrågningar angående ön”.

Annons:

USA har haft militär närvaro på Grönland sedan andra världskriget och driver än idag en militärbas i den nordvästra delen av ön under ett försvarsavtal med Danmark. Avtalet ger också USA möjlighet att etablera ytterligare militära anläggningar och ön var under kalla kriget en viktig plats för USA:s infrastruktur för att tidigt kunna varna för inkommande ballistiska missiler.

"Tillhör det grönländska folket"

Både Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, och Grönlands ledare, Mute Egede, har uttryckt motstånd mot Trumps idé att köpa ön. Samtidigt bekräftade Danmarks statsminister tidigare i veckan att hon föreslagit förhandlingar med Trumps stab i syfte att ”stärka säkerheten inom den västliga alliansen”.

Egede har i sin tur betonat Grönlands engagemang för självständighet men öppnat för fortsatt samarbete med USA.

– Grönland är till för det grönländska folket. Vi vill inte vara danska, vi vill inte vara amerikanska, uppgav han vid en presskonferens nyligen, men lovade också att ön kommer att fortsätta samarbeta med USA i säkerhetsfrågor.

Grönland och Danmark

De första nordborna kom till Grönland redan på 980-talet, och under de efterföljande seklen fanns det också nordiska bosättningar på ön innan dessa slutligen av oklara anledningar övergavs någon gång under 1400-talets andra hälft.

Under 1600-talet återupptogs det nordiska intresset för ön, och ett antal danska expeditioner genomfördes innan området slutligen blev en dansk koloni 1721 – något man förblev under drygt 230 år.

Under 1900-talet ökade Grönlands självstyre gradvis. År 1953 omvandlades ön från koloni till en integrerad del av Danmark, och grönländarna fick danskt medborgarskap. 1979 infördes en lag om självstyre som gav Grönland kontroll över flera inrikespolitiska områden.

Självstyret utökades ytterligare 2009, vilket gav ön mer autonomi, särskilt över naturresurser och rättsväsendet, även om Danmark fortfarande ansvarar för utrikespolitik, försvar och valuta.

Idag räknas Grönland som ett självstyrande territorium inom det danska kungariket och har egen regering och parlament.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norsk borgmästare slår larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Annons:

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Annons:

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska experter slår larm om bantningsmedicin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler finländare anmäler polisen

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Allt fler finländare polisanmäler enskilda poliser. Över 1 100 anmälningar har redan gjorts i år – flera hundra fler än under hela förra året.

Siffrorna kommer från tidningsgruppen Uutissuomalainen. Det rör sig om anmälningar riktade mot enskilda poliser för misstänkta tjänstebrott, inte klagomål mot polismyndigheten som organisation.

Markus Laine, polisjurist vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland, förklarar att majoriteten av anmälningarna bottnar i allmänt missnöje med polisens agerande.

Det kan till exempel vara att någon är missnöjd med att en förundersökning aldrig inleddes eller att den lades ner. Det är också vanligt att någon tycker att den har blivit felaktigt omhändertagen på stan, exempelvis när personen varit påverkad, säger Laine till finska statskanalen Yle.

Annons:

Även utdelade böter kan ibland resultera i att den bötfällde polisanmäler polisen.

Trots det höga antalet anmälningar är det endast omkring tio procent som leder vidare till åtalsprövning. Disciplinära åtgärder som avstängning eller uppsägning är ovanliga och handlar om några fall per år.

Enligt den finska Polisbarometern ligger förtroendet för polisen på 92 procent. Men vissa grupper avviker markant från genomsnittet. Offer för sexualbrott eller våld i nära relationer, personer utsatta för människohandel samt sexuella minoriteter uppvisar betydligt lägre förtroendesiffror.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.