MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 18 februari 2025

tisdag 18 februari 2025

Stubb blir Finlands nästa president

publicerad 12 februari 2024
– av Redaktionen
Alexander Stubb
Alexander Stubb beskrivs som en mycket EU- och Natovänlig president.

Den ”gröna” kandidaten Pekka Haavisto har erkänt sig besegrad och det står klart att liberalkonservativa Samlingspartiets Alexander Stubb blir Finlands näste president.

– Det här är mitt livs största ära. Det här är den största uppgiften en människa kan få, säger han själv.

Stubb får 51,6 procent av rösterna – jämfört med 48,4 procent för Haavisto, och efterträder därför Sauli Niinistö som suttit på posten under de senaste tolv åren.

– Jag tror att Finland får en bra president. Alexander Stubb är en kunnig människa, säger den besegrade Haavisto till Yle.

Det kan noteras att valdeltagandet i presidentvalets andra omgång sjönk till 70,7 procent från cirka 75 procent i den första omgången.

Stubb har gått till val på att utmåla sig som en ”förenande kraft” i Finland i tider då säkerhetsläget är sämre än på många år. Han har tidigare också bland annat fått kritik för att vara mycket positivt inställd till EU och Nato och för att ha drivit en linje mot Ryssland, som av vissa kollegor uppfattats som alltför aggressiv.

Gränslöst stöd till Ukraina

Finlands nyvalde president låter också meddela att det finns ”inga gränser” för landets stöd till Ukraina, och han lovar att utrikespolitiskt, främst luta sig mot USA, Storbritannien och sina nordiska grannar.

– Min utgångspunkt är, för att parafrasera (Europeiska centralbankens ordförande) Mario Draghi, vad som än krävs, sade Stubb, angående stödet till Ukraina.

Han svär också att Finland ska bli ett mycket ”aktivt” Natoland, med utländska soldater stationerade på finsk mark och är också öppen för att kärnvapen transporteras genom Finland.

– Ibland är kärnvapen en garant för freden, har han tidigare sagt under en politisk debatt.

 

Alexander Stubb är filosofie doktor i internationella relationer vid London School of Economics – och har även en magisterexamen i EU-administration från College of Europe, i Brügge.

Efter att ha arbetat som EU-tjänsteman kandiderade han till EU-parlamentet för Samlingspartiet och kom in där 2004. Fyra år senare efterträdde han Ilkka Kanerya som Finlands utrikesminister – utan att sitta i riksdagen, och var mellan 2011 och 2014 också Finlands Europa- och utrikeshandelsminister.

Den 14 juni 2014 valdes han till Samlingspartiets ordförande och nio dagar senare till statsminister – en befattning han hade fram till maj 2015 då han tvingades avgå och istället blev finansminister i den nya regeringskoalitionen.

Efter sin tid inom den finska politiken blev han vice ordförande i Europeiska investeringsbanken och efter det direktör för EU:s forskningsinstitut European University Institute i Florens.

Fler unga finländare känner sig ensamma

publicerad 16 februari 2025
– av Sofie Persson

Två tredjedelar unga i Finland upplever ensamhet regelbundet, enligt Röda Korset Finlands ensamhetsbarometer. Andelen har ökat sedan förra året.

Ungdomar och unga vuxna löper hög risk att drabbas av ensamhet, isolering och utanförskap, enligt Röda Korset Finland. Situationen har dessutom försämrats ytterligare.

I Finland uppger 59 procent unga mellan 16 och 24 år att de ibland känner sig ensamma. En av fyra har levt med ensamhet i över fem år. Dessutom uppger 66 procent att de känner sig ensamma några gånger i månaden eller oftare, en ökning från 47 procent förra året.

– En av fem 16-24-åringar säger att de har upplevt ensamhet i minst fem år. Detta är en lång tid i en ung människas liv. Vi vet att långvarig ensamhet hos unga människor kan leda till inlärningssvårigheter och även öka risken för radikalisering och våld. Det är bråttom att hitta gemensamma lösningar för att minska ungdomars ensamhet, säger Maaret Alaranta, koordinator för social välfärd vid Röda Korset Finland, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa

Ekonomiska bekymmer är den fjärde vanligaste orsaken till ensamhet, enligt barometern. Yngre personer och de med lägre inkomster upplever oftare ensamhet. Många uppger också att dåliga relationserfarenheter och känslan av att vara annorlunda eller utanför är centrala orsaker. En tredjedel menar att ensamheten har lett till psykiska problem, samtidigt som psykisk ohälsa i sig också bidrar till ökad ensamhet.

Psykiska problem är ofta en bidragande orsak till ensamhet, förutom att ensamhet i sig orsakar psykiska problem. Psykiska problem som förklaring till ensamhet är mer framträdande i svaren från ungdomar, unga vuxna och personer med ett främmande språk som modersmål, säger Kirsti Kuusterä, chef för Finlands Röda Kors enhet för välfärd och hälsa.

För att minska ensamheten krävs insatser på alla nivåer i samhället, enligt Röda Korset. Kommuner bör exempelvis inkludera strategier mot ensamhet i sina välfärdsplaner och ge frågan större uppmärksamhet.

Det är känt att ensamhet orsakar en rad folksjukdomar och det ligger i allas intresse att den äntligen ses som ett hälsohot som berör hela befolkningen, säger Alaranta.

Dansk aktivistgrupp vill köpa Kalifornien

Donald Trumps USA

publicerad 12 februari 2025
– av Isac Boman
"Kalifornien kan bli vårt, och vi behöver din hjälp för att få det att ske", uppmanar initiativtagarna.

En dansk så kallad crowdfunding-grupp erbjuder USA:s president Donald Trump 1000 miljarder dollar och obegränsade mängder wienerbröd i utbyte mot delstaten Kalifornien. Initiativet, som kan ses som en replik till Trumps imperialistiska utspel om att ta över Grönland, har redan samlat hundratusentals intressenter.

Gruppen, kallad ”Denmarkification”, driver idén som en crowdfunding-kampanj och menar att varje dansk bara skulle behöva avstå från ”några latte” för att finansiera köpet. De föreslår att Kalifornien efter en eventuell affär ska präglas av dansk kultur med ”hygge”, cykelbanor och smörrebröd. Dessutom planerar de att döpa om Disneyland till ”Hans Christian Andersenland” och förse Musse Pigg med en vikingahjälm.

En av initiativtagarna, Xavier Dutoit, föreslår att LEGO:s chefer ska sköta förhandlingarna med USA eftersom de ”är experter på att hantera barn som får utbrott över förlorade byggklossar”.

Man konstaterar vidare att mer än 90 procent av all avokado i USA odlas i Kalifornien, och att ett övertagande av Danmark även skulle innebära att danskarna skulle bli självförsörjande på avokado-toasts. Därtill betonas att avsikten är att skydda den fria världen och att man har ”en kolossal frihet” i Danmark.

”Kalifornien kan bli vårt”

Det satiriska projektet kommer i kölvattnen av Trumps aggressiva utspel mot Danmark att ta över Grönland, något som mött kraftigt motstånd både i Danmark och hos den grönländska befolkningen. En opinionsundersökning visar att endast 6 procent av Grönlands befolkning vill bli en del av USA, medan över 70 procent av danskarna motsätter sig en försäljning av territoriet. Dansk Folkepartis EU-parlamentariker Anders Vistisen deklarerade även att Trump kan ”dra åt helvete”.

Den som är intresserad av att stödja det danska projektet att ta över Kalifornien kan ansluta sig här.

”Kalifornien kan bli vårt, och vi behöver din hjälp för att få det att ske”, förtydligar initiativtagarna.

Stoltenberg avgår som Bilderbergchef – blir Norges finansminister

Globalismens framfart

publicerad 4 februari 2025
– av Isac Boman
Jens Stoltenberg under World Economic Forum i Davos.

Nyligen utsågs Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg till ordförande för den inflytelserika Bilderberggruppens styrkommitté.

Nu lämnar den profilerade globalisten uppdraget och blir istället norsk finansminister.

Nya Dagbladet uppmärksammade så sent som i december hur Stoltenberg presenterats som ny Bilderbergchef, och hur han då var mycket nöjd med sitt nya uppdrag.

– I kombination med säkerhetskonferensen i München är detta en bra plattform för samarbete med ledare från politik, näringsliv och akademi. Det är också en viktig mötesplats för att stärka banden mellan Europa och USA. Jag ser fram emot att bidra till Bilderbergs arbete, uppgav han då.

Nu lämnar han dock den posten – eftersom den inte anses vara lämplig att kombinera med en norsk ministerroll.

– Jens Stoltenberg har på grund av sin utnämning till finansminister i den norska regeringen avgått som medordförande i Bilderberggruppen, bekräftar en talesman till norska E24.

– Jag har frånsagt mig allt det andra jag skulle säga ja till, och har gett besked till alla på olika sätt, säger huvudpersonen själv och menar vidare att han är ”djupt hedrad över att ha blivit ombedd att hjälpa mitt land i detta kritiska skede”.

Regeringen kollapsade

Att Stoltenberg blir ny finansminister beror på att den norska regeringen kollapsade i veckan – någonting Nya Dagbladet också rapporterade om. Detta efter att Senterpartiet valt att lämna regeringssamarbetet i protest mot att man inte lyckats komma överens med statsminister Jonas Gahr Støres Arbeiderpartiet om EU:s fjärde energipaket och frågor kopplade till den norska elmarknaden.

Jens Stoltenberg har länge pekats ut som en av de europeiska makthavare som mest hängivet drivit på för fortsatt upptrappning och krig i Ukraina – samtidigt som diplomati och dialog konsekvent avfärdats som orealistiska och orimliga alternativ.

Även om han inte kommer att ansvara för utrikespolitiska frågor uttrycker kritiker därför också en oro för att hans återvändande till den norska politiken kan riskera att leda till ytterligare eskalering och polarisering i regionen.

Stoltenberg har tidigare varit partiledare för just Arbeiderpartiet mellan 2002 och 2015 samt Norges statsminister mellan 2000 och 2001 samt även 2005 – 2013.

Fler finländare avstår från större inköp

publicerad 4 februari 2025
– av Sofie Persson

En växande andel finländare tvekar inför större inköp, som bostadsrenoveringar, enligt en undersökning från Finansbranschens Centralförbund (FA). Hälften har antingen avstått från planerade köp eller skjutit upp dem på grund av låg tilltro till ekonomin.

Medborgarundersökningen från FA har gjorts i Finland varje år sedan 2022 där man frågar finländare kring hur det världspolitiska läget påverkar deras egna eller familjens planer för större inköp, som exempelvis renovering eller att köpa fritidshus.

I december 2024 svarade 26 procent att de skjutit upp större inköp på grund av det instabila världsläget. Ytterligare 23 procent hade helt övergett sina planer.

Finländarnas förtroende för den egna ekonomin verkar enligt enkäten vara fortsatt mycket lågt, säger Arno Ahosniemi, vd för FA, i ett pressmeddelande.

I den föregående undersökningen, som gjordes i februari 2024, uppgav endast 11 procent av finländarna att de helt övergett sina planer och visade mer tecken på optimism kring sin ekonomi. Nu har dock finländarnas ekonomiska osäkerhet återgått till samma nivå som när den var som lägst 2023.

I början av 2024 hade finländarna fortfarande en klar uppfattning om att det värsta var över och att en stabilare och bättre ekonomisk tid var på väg, säger Ahosniemi. Den brännande frågan är hur man ska få finländarna att tro på en bättre och säkrare morgondag.

Framtidstron varierade mellan åldersgrupperna. Bland finländare i åldern 18–49 år hade 60 procent skjutit upp eller övergett sina planerade inköp, medan motsvarande siffra för 70–79-åringar var 30 procent.

I Finland ökade även antalet arbetslösa under december, där arbetslösheten landade på 8,9 procent, och ett stort antal högutbildade i landet står också de utan arbete, rapporterar finska statskanalen Yle. Under december var 52 000 högutbildade finländare arbetslösa, vilket är den högsta siffran sedan 2015.