Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Norge föreslår nu en lagändring som innebär en 15-års gräns för att få använda sociala medier. Det är dock oklart hur detta ska kontrolleras i praktiken.
Det var i våras som den norska regeringen meddelade att man arbetar med att införa skärpta åldersregleringar för sociala medier. Detta på grund av att ett stort antal barn använder sociala medier, bland annat cirka hälften av landets nioåringar.
Nu vill den norska regeringen införa en lag som gör att åldersgränsen för sociala medier kommer ligga på 15 år.
– Vi vet att det här är en uppförsbacke, för det är starka krafter som arbetar här, men samtidigt är det här politiken behövs, säger statsminister Jonas Gahr Støre till norska VG.
”Enorm inverkan”
För att idag skapa en profil på sociala medier måste man samtycka till att plattformen samlar in personuppgifter av olika slag. Personuppgiftslagen i Norge säger att man måste vara minst 13 år för att samtycka till detta och nu föreslås alltså att lagen ändras till 15 år.
– Om åldersgränsen höjs ända upp till 15 år, och föräldrarna följer den, kommer det att ha en enorm inverkan på ett barns liv, säger barn- och familjeminister Kjersti Toppe.
Problemet är att det trots nuvarande åldersgräns är åtskilliga yngre barn som använder sociala medier i Norge. Därför är nästa steg att komma fram till hur man ska förhindra att barn inte enkelt kan klicka sig vidare även om de inte är tillräckligt gamla. Någon form av elektronisk identifiering, som BankID, kan vara lösningen, men det är inte så enkelt, menar Toppe.
– Om det ska finnas en åldersverifiering måste den gälla alla, och det är förvånansvärt många som inte har BankID, säger hon.
Finns nackdelar
Christer Hyggen, forskare i barn och ungas skärmanvändning vid Oslo Met, har förståelse för regeringens förslag, men påpekar samtidigt att många av de debatter och den information som behövs för att delta i det offentliga samtalet idag sker på sociala medier.
– Att höja åldersgränsen för sociala medier kan begränsa barns möjligheter att delta på lika villkor som andra, säger Hyggen till norska statskanalen NRK.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen.
Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.
Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*
Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.
Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.
– Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.
Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.
Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic
Sannfinländarna vill bredda modellen
Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.
– Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.
Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.
Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.
Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.
*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Finlands befolkning krymper och åldras i rekordtakt och antalet födslar har sjunkit från 60 000 till 45 000 på bara drygt tio år.
— Befolkningspyramiden står på sin spets, varnar demografiprofessor Jan Saarela.
Finland brottas med en accelererande befolkningskris som hotar landets framtida välfärd. Nya siffror visar att antalet barn i skolåldern väntas fortsätta minska de kommande 25 åren, samtidigt som andelen äldre ökar dramatiskt.
— Det är knappast en gynnsam utveckling för framtiden, konstaterar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I början av 2010-talet föddes omkring 60 000 barn årligen i Finland. Under 2023 och 2024 hade antalet rasat till cirka 45 000 – en minskning med 25 procent på drygt ett decennium.
Nedgången gäller framför allt den infödda finska befolkningen, och Konsultbyrån MDI:s färska rapport bekräftar att befolkningen kommer att fortsätta krympa och försörjningsbördan för de som arbetar bli allt tyngre.
Glesbygden drabbas hårdast
Den demografiska krisen slår olika hårt över landet. Befolkningsprognoserna för 2024-2050 visar ett Finland där glesbygdskommunerna krymper dramatiskt medan endast ett fåtal större städer fortsätter växa.
När professor Saarela tillfrågas i Yle om finländare i glesbygden kan förvänta sig ännu sämre service i framtiden svarar han kort:
— Ja, det tror jag. Jag tror också att vi kommer att få se fler kommunsammanslagningar framöver, med tanke på att antalet kommuner i Finland fortfarande är mycket stort. Jag förespråkar inte kommunsammanslagningar, men jag konstaterar att det sannolikt blir nödvändigt.
Boende i glesbygdskommuner kan snart räkna med betydligt sämre service. Foto: Reinhold Möller/CC BY-SA 4.0
Även om befolkningskoncentration till större städer är ett globalt fenomen, sticker Finland ut negativt. Samma utveckling ses i övriga nordiska länder, men Finland ligger sämst till.
— Men Finland är, såvitt jag vet, sämst i klassen och har varit det i flera år, säger Saarela.
”Bör födas fler barn”
För att bryta den negativa spiralen ser demografiprofessorn bara två möjliga vägar: fler födslar eller ökad massinvandring.
— Det ena är att det bör födas fler barn, och det andra är ökad invandring, hävdar han.
Många finländare skjuter på barnafödandet av praktiska skäl. Foto: Polina Tankilevitch/Pexels
Den låga nativiteten beror delvis på att många unga finländare upplever det som svårt att kombinera föräldraskap med andra delar av livet.
— Det känns inte fördelaktigt att få barn i vissa livsskeden, och därför skjuter många på beslutet. I vissa fall väntar man så länge att det inte blir några större barnkullar alls, förklarar Saarela.
Ett förslag är därför att införa högre barnbidrag för det första barnet.
— Kanske ett högre barnbidrag för det första barnet skulle hjälpa. Men det kräver resurser, säger professorn, men konstaterar också att resurserna blir allt knappare när antalet personer i arbetsför ålder minskar.
Ökad invandring?
Den andra vägen, ökad invandring, är politiskt känslig och svår att planera. De senaste årens kraftiga invandring, särskilt från Ukraina, har visserligen ökat befolkningen tillfälligt. Men många ukrainare planerar att återvända när kriget tar slut.
— Invandringen påverkas av globala händelser och är svår att förutse. Statistikcentralens prognoser byggde tidigare på ett visst antal immigranter, men de senaste årens kraftiga ökning har gjort att prognoserna inte längre stämmer, säger Saarela.
Forskarna kan heller inte säga exakt hur stor arbetskraftsinvandringen skulle behöva vara för att vända utvecklingen.
Massinvandring uppges kunna bromsa befolkningsminskningen, men för med sig en rad andra problem. Foto: etvulc/iStock
En riskabel väg
Storskalig migration, främst från utomeuropeiska länder, för också med sig en lång rad svårlösliga problem och negativa samhällseffekter i form av ökad otrygghet, fattigdom, kriminalitet, växande parallellsamhällen och etniska konflikter som importeras till mottagarlandet. Massinvandringen har också visat sig vara enormt kostsam ekonomiskt.
Sverige är ett av Västvärldens tydligaste exempel – från ett av världens tryggaste länder till ett land plågat av främmande konflikter, segregation, gängkriminalitet, skjutningar och bombdåd där majoriteten av grova våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund.
Finland har genom lägre invandring hittills undvikit Sveriges mest akuta problem, men även här syns samma negativa utveckling.
Sammanfattningsvis ser professor Saarela få ljusglimtar. Den negativa befolkningsutvecklingen är enligt honom mycket svår att vända, och utmaningarna för Finlands befolkningsstruktur kommer av allt att döma att kvarstå under överskådlig framtid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
De rödgröna tar hem segern i gårdagens val i Norge. Det innebär att Jonas Gahr Støre sitter kvar som statsminister.
Gårdagens val till Stortinget blev ungefär som förutspått – socialdemokratiska Arbeiderpartiet blev landets största parti med 28,2 procent av rösterna, rapporterar norska statskanalen NRK.
Samtidigt gjorde borgerliga Fremskrittspartiet sitt bästa val någonsin, med 23,9 procent av rösterna, och blev därmed landets näst största parti.
— Det är fantastiskt. Vi går bättre än vad opinionsundersökningarna förutspådde. Så det är otroligt bra, säger Sylvi Listhaug.
Enligt NRK:s prognos får det rödgröna blocket 89 mandat, och det krävs 85 mandat för att få majoritet i Stortinget. Förutom Arbeiderpartiet ingår Sosialistisk Venstreparti, Senterpartiet, Rødt samt Miljøpartiet de Grønne i de rödgröna och alla dessa klarade sig över fyra procentsspärren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Under måndagen är det dags för val till Stortinget i Norge. Det är mycket jämt mellan de olika blocken, men Arbeiderpartiet kan ta hem majoritet med en liten marginal.
I dag har Norge en minoritetsregering som leds av det socialdemokratiska Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre, detta efter att Senterpartiet lämnade regeringen i vintras. Dagens val kommer avgöra om Arbeiderpartiet får behålla regeringsmakten eller om det borgerliga Fremskrittspartiet tar över.
Eftersom Norge är en stor producent av olja är det en stor fråga för partierna. I dag bekostas ungefär en femtedel av den norska statsbudgeten med pengar från oljefonden, men flera partier är överens om att man i någon grad bör avveckla oljenäringen till förmån för så kallad grön energi. Fremskrittspartiet anser dock att man inte bör avveckla oljeproduktionen, eftersom man anser det viktigt för landets ekonomi och energiförsörjning.
Enligt en sammanställning från Faktisk Partibarometer från 6 september visar mätningen att cirka 27 procent kommer att rösta på Arbeiderpartiet, samtidigt som 21 procent kommer att välja Fremskrittspartiet. Liberala Høyre, med Erna Solberg i spetsen, kan göra sitt sämsta val på 20 år och har i nuläget 14 procents stöd, enligt sammanställningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
