MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 27 juli 2025

söndag 27 juli 2025

Gudstron ökar bland finska 15-åringar

publicerad 16 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2023 och 2024 ökade andelen flickor som tror på Gud med 13 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Betydligt fler 15-åringar i Finland uppger en personlig tro på Gud än tidigare. På bara fem år har andelen troende ungdomar ökat markant – och även viljan att tillhöra kyrkan har stärkts, visar en ny omfattande studie med över 100 000 deltagare.

I studien, som publicerades i den finska tidskriften Uskonto, katsomus ja kasvatus, har man analyserat förändringar i ungdomars religiösa tro över tid, med särskilt fokus på könsskillnader. Bakom studien står forskare vid yrkeshögskolan Diakonia-ammattikorkeakoulu och Östra Finlands universitet. Den bygger på enkätdata som samlats in från över 100 000 ungdomar som deltagit i konfirmationsundervisning mellan åren 2019 och 2024. I Finland genomgår ungdomar vanligtvis konfirmationsundervisningen det år de fyller 15, och enligt studien deltar nära tre fjärdedelar av alla 15-åringar i undervisningen. Bland dem som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan är deltagandet över 90 procent.

Enkäterna innehöll både frågor om ungdomarnas religiösa övertygelse – såsom tro på Gud, på Jesu uppståndelse, bönevanor och vilja att tillhöra kyrkan – samt om hur de själva upplevde att deras tro och relation till kyrkan hade påverkats av undervisningen.

Gudstro ökar

Resultaten visar att flickors tro på Gud låg stabilt kring 35 till 37 procent mellan åren 2019 och 2023, men ökade till så mycket som 50 procent under 2024, en ökning med hela 13 procentenheter på ett år. Tron på Jesu uppståndelse ökade samtidigt från cirka 34 procent till 45 procent under samma period.

För pojkar har tron på Gud ökat från 36 procent år 2019 till hela 62 procent under 2024. Liknande ökning sågs även i pojkars tro på Jesu uppståndelse, som steg från 39 procent år 2019 till 60 procent under 2024.

Existentiella frågor var aktuella år 325 och är det fortfarande år 2025, säger Juha Pihkala, biskop emeritus i Tammerfors stift, som kommenterar studien till finska statskanalen Yle.

Andra undersökningar har också visat att fler unga vuxna finländare också söker sig till kyrkan.

Fler vill tillhöra kyrkan

Även andelen ungdomar som vill tillhöra kyrkan har ökat. Bland pojkar steg siffran från 52 procent år 2019 till 66 procent under 2024. För flickor ökade motsvarande siffra från 63 till 67 procent.

Samtidigt ökade andelen pojkar som uppgav att de uppmuntrats att be under undervisningen från 43 till 59 procent. Bland flickor steg motsvarande andel från 43 till 53 procent. Andelen pojkar som kände att deras tro stärkts genom konfirmationsundervisningen ökade från 42 till 65 procent, medan andelen flickor steg från 42 till 55 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark på väg bort från Microsoft

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
För mycket offentlig digital infrastruktur har varit kopplad till väldigt få utländska aktörer, förklarar Danmarks digitalminister Caroline Stage om att man nu frångår Microsoft till förmån för fria och mer kostnadseffektiva alternativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmarks digitala ministerium har under sommaren påbörjat en övergång från Microsofts ordbehandlare Office 365 till det fria alternativet LibreOffice, där en fullständig övergång förväntas kunna slutföras under hösten. Man kommer även att överge Microsoft Windows till förmån för Linux.

Förändringen förklaras med Danmarks målsättning att stärka sin digitala suveränitet, samt att man vill försäkra sig om att kontrollen över känsliga data och system förblir i nationell ägo.

Danmark går med detta i den angränsande tyska delstaten Schleswig-Holsteins fotspår, som är i färd med att omvandla 30 000 offentliga datorer från Microsoft till Linuxbaserade och fria lösningar.

”Det handlar inte om isolering eller digital nationalism. Vi ska inte vända ryggen helt till globala teknikföretag, många av dem erbjuder lösningar som gynnar oss. Det gäller idag såväl som i framtiden.

Vi får däremot inte göra oss själva så beroende av så få att vi inte längre kan agera fritt. Just nu är för mycket offentlig digital infrastruktur kopplad till väldigt få utländska aktörer. Det gör oss sårbara, även finansiellt”, säger digitalministern Caroline Stage (Venstre) på LinkedIn om projektet som bland annat rapporteras av Politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare åt mer kött förra året

publicerad 21 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året åt man mer kött och kyckling i Finland, jämfört med året innan. Samtidigt slog havrekonsumtionen nytt rekord i finländarnas kost, visar en ny undersökning.

Under förra året åt finländarna 78,2 kilo kött per person, inklusive vilt och innanmat. Större delen av köttmängden, 76,2 kilo, var nötkött, griskött, lammkött och kyckling.

Konsumtionen av särskilt nötkött har minskat flera år i rad, men förra året gick konsumtionen istället uppåt, visar undersökningen från finska Naturresursinstitutet. Även kycklingmängden på tallriken ökade i finländska hem. Samtidigt åt man mindre gris- och fårkött. Fiskätandet var till synes oförändrat där varje finländare i snitt åt 13,7 kilo förra året.

Spannmålskonsumtionen ökade förra året och landade på 87,3 kilo per person. Främst ökade mängden havre som förtärdes, som landade på rekordnivåer förra året. Konsumtionen av vete och korn ökade också, samtidigt som råg minskade.

Här ser vi något av en trend. Det beror på att livsmedelsindustrin har skapat en hel del nya havreprodukter. En del av den här trenden är också att finländarna dricker mer havremjölk, säger statistikexperten Erja Mikkola, till den finska statskanalen Yle.

Vanligt mjölkdrickande minskade med cirka två procent, men man åt ungefär lika mycket smör och ost som under det tidigare året. Vidare åt varje finländare i genomsnitt 48 kilo frukt och 64 kilo grönsaker förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands äldsta levande växt upptäckt

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
De norra områdena runt Mývatn på Island är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just växten hittades där.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den äldsta levande växten någonsin har upptäckts på norra delen av Island. Växten är en 500 år gammal enbuske.

Upptäckten gjordes av botanisten Pawel Wasowicz när han bedrev mossforskning norr om sjön Mývatn. Där stötte han på ett ovanligt gammalt exemplar av en enbuske, och när man sedan tog prover visade det sig att busken var cirka 500 år gammal – kanske ännu äldre. Den tidigare äldsta kända levande växten på Island var 280 år gammal.

Forskarna använde dendrokronologi för att uppskatta växtens ålder genom att såga ett tunt tvärsnitt från stammen och undersöka det under mikroskop. Bredden på årsringarna avslöjar sedan växtens tillväxtförhållanden år för år – ju bredare ringarna är, desto bättre var förhållandena. För att fastställa enbuskens exakta ålder skulle man dock behöva såga igenom hela stammen, vilket skulle ha dödat den. Istället togs endast ett prov från den övre delen av stammen, och åldern uppskattades utifrån det materialet.

Forskare säger att prover som tagits från växten ger värdefull information om regionens klimathistoria, som sträcker sig tillbaka till år 1159.

För att sätta det i perspektiv – vi talar om en enbuske som började växa under klosterlivets glansdagar på Island, när biskopar bodde i Hólar och Skálholt, säger Wasowicz till isländska statskanalen RUV.

De norra områdena runt Mývatn är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just enbusken hittades där. Forskarna har ännu inte avslöjat växtens exakta plats, utan kommer att göra det först när platsen har fått formellt skydd.

Forskningen bedrivs av Islands naturhistoriska institut i samarbete med Schlesiens universitet och Cambridge University.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabb ökning av antidepressiva och adhd-medicin i Finland

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
En femtedel av finska kvinnor under 30 år äter idag antidepressiva läkemedel.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt i Finland under det senaste decenniet, jämfört med övriga Norden. Även förskrivningen av adhd-medicin till barn har ökat markant.

En femtedel kvinnor i åldern 18–29 år använder antidepressiva läkemedel, visar en undersökning från finska Folkpensionsanstalten (FPA). Bland män i samma ålder ligger siffran på åtta procent. Siffrorna är en fördubbling jämfört med 2014.

Enligt undersökningar har humör- och ångestsymtom blivit vanligare särskilt bland unga flickor och kvinnor. Diagnoserna för depressionstillstånd, ångestsyndrom och sömnsyndrom syns allt oftare också i de besöksuppgifter om unga kvinnor som har upptecknats inom hälso- och sjukvården, säger Miika Vuori, specialforskare vid FPA i ett pressmeddelande.

Vidare har även adhd-medicin till barn ökat i landet. Förra året medicinerades elva procent av pojkarna och fyra procent av flickorna i åldern 7–12 år med läkemedel mot adhd. När man jämförde svenska och finska pojkar i åldern 5-9 år använde sex procent av de finländska pojkarna adhd-läkemedel i fjol, medan motsvarande andel i Sverige var drygt två procent. Även användningen av antidepressiva läkemedel bland unga har ökat snabbare de senaste tio åren i Finland än i övriga Norden.

Ökningen i fråga om de båda läkemedlen har varit kraftig i Finland, inte bara i jämförelse med Sverige utan också med Norge och Danmark, säger Vuori.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.