MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 20 mars 2025

torsdag 20 mars 2025

Radon och gammastrålning kan öka mögeltillväxt och höja cancerrisk

publicerad 25 mars 2016

Frekvensen av mögel i hus verkar öka vilket kontinuerligt undersöks. Samtidigt är hälsoaspekterna också av vikt att granska. Möglet kräver vissa förhållanden för sin optimala tillväxt. Fukt, temperatur, näring, syre, koldioxid, ljus, konkurrensförhållanden och PH-värde är några exempel på inverkande tillväxtfaktorer. Mindre känt är att gammastrålning, radon och annan typ av strålning från kärnkraftverk kan omvandlas till energi av vissa mögelarter.

Mögel i Tjernobyls reaktor
Efter kärnkraftsolyckan 26 april 1986 då Tjernobyl drabbades av härdsmälta har man undersökt såväl själva kärnkraftverket som omgivande natur. 16 år efter katastrofen styrdes en robot in i den havererade byggnaden. Man fann uppseendeväckande kraftig tillväxt av mögel. Vidare studier visade möglets förmåga att via pigmentämnet melanin omvandla den joniserande strålningen till energi, vilket i sin tur gynnar både tillväxt och ökning av mögelgifter. Begreppet radiotropiskt mögel nämndes i samband med dessa upptäckter. (1,2)

Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto: Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0
Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto:
Stijn D’haese/CC BY-NC-SA 2.0

Melanin mörkfärgar mögel (2) som brukar kallas svartmögel (3). Det var olika svartmögelvarianter som först sågs reagera i förhållande till strålningen.

Radon i hus
Då hus byggts på uran- eller radiumhaltig mark samt då det använts byggnadsmaterial som blåbetong brukar radon leta sig in i boendemiljön där man andas in radonet och radondöttrar. Radonhaltigt vatten leder också till ökad koncentration inomhus då radon frigörs vid spolning. Den totala radonstrålningen som utgörs av merparten alfastrålning men även beta och gammastrålning ackumuleras till del i lungorna där följderna kan bli cancer.

Man beräknar att strålningen leder till ca. 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Risken för insjuknande ökar hos rökare. Vid utredning av boendemiljö brukar man oftast omtala och mäta radon. Viktigt i sammanhanget är även att diskutera gammastrålning, vilken också finns där mark eller byggnadsmaterial är uranhaltigt. Vid nybyggnation reglerar Boverkets Byggregler BFS 2006:12 gränsvärden för gammastrålning.

Gammastrålning, mögel och mögelgift
Gammastrålning har länge varit känt inom områden som behandling av cancer och avdödande av mögel samt oskadliggörande av mögelgift t.ex. i olika grödor. Det krävs dock förhållandevis hög strålningsdos för att uppnå tillräcklig effekt. I lägre doser blir gammastrålning istället tillväxtfaktor. (4)

Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0
Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0

Medicinsk undersökning som gjorts hos gruvarbetare, vilka arbetade i uran och radonhaltig gruva, konstaterade flera hälsoeffekter likt cancer, immunologa avvikelser och mutation.

Radonexponeringen gav inte hela förklaringen till fynden. Man undersökte vidare och analyserade fram flera olika mögelarter såsom Aspergillus, Penicillium och Fusarium med dess mögelgifter från gruvan. Vidare fanns samma mögel och muterade varianter av detsamma i mun och lungor hos gruvarbetarna. Mögelodling
gjordes i laboratorium påvisande att flera av de hos arbetarna funna arterna producerade högtoxiskt, cancerogent samt mutagent mögelgift. (5)

Gammastrålning av mögel har positivt undersökts gällande framtagningsökning av olika enzymer (21) och andra ämnen till matindustri, kosttillskott och medicinsk industri. Av strålningen muterade mögelarter har visats öka sin produktion av olika ämnen man vill åt samtidigt som bestrålning under fermentationsprocessen kunnat öka metabolitavgivningen. Ett exempel är citronsyra som framställs via mögelarten Aspergillus niger. (22)

Radon i krypgrund
Husägare brister ofta i egenkontroll av krypgrunder gällande fuktmätning. (6) Ännu vanligare är att man inte kontrollerat radon i huset. Radon kan avges från mark och i vissa fall grundmurar samt betongbjälklag kallat Ergebjälklag i krypgrunder. (7) Via otätheter i golvbjälklaget kan radonet komma upp i huset. För undvikande av radonspridning kan en fläkt kallad undertrycksfläkt installeras att blåsa luft från krypgrunden ut utomhus. (8)
Samtidigt måste i regel även avfuktare installeras för undvikande av mögel, rötsvamp, bakterier och lukt. (9,12)

Det finns avfuktare med kombinerad undertrycksfläkt såväl som system där fläkt och avfuktare är separata enheter, vilka kan både parallell och seriekopplas. (8)

Radon är lättare att med rätt ventilation (13) få bort från t.ex. krypgrund, källare (14) och bostadsytorna än vad gammastrålning är. Gammastrålningen färdas med ljusets hastighet och kan gå igenom radonduk, d.v.s. spärrskikt av plastlaminat med aluminium i. Tät betong och bly kan hindra gammastrålningen.

Diskussion
Det är inte från myndigheters sida till fullo beskrivet hur radon och gammastrålning skadar. Fullständig forskning saknas ännu gällande medicinska kopplingar på cellnivå. Statistik visar dock koppling mellan exponering och lungcancer. Offentlig information om strålningens potentiella verkan i förhållande till mögel och vidare hälsoeffekter saknas vad vi kan se. Med tanke på den information som ges ut om potentiell och faktisk skadeverkan från mögel (15,16) och hur bl.a. lungorna negativt kan påverkas funderar vi vidare.

En tänkbar förklaring är att radon och gammastrålning kan göra att det växer mer och giftigare mögel i hus (17) vilket de boende exponeras för. Giftexponering sker direkt i lungorna samt vidare i magetarm då en del av det mögel som man inandas hamnar där. (18) Möglet har förmåga att bli invasivt och tillväxa. Den aktuella strålningen skulle potentiellt kunna både föranleda t.ex. oxidativ stress så att kroppens immunförsvar nedsättes, samtidigt som mögel med dess giftavgivning inne i kroppen skulle kunna öka.

En fråga som via flera olika läkare väckts är om mögel kan vara orsak till eller utgöra cancer. (16,19) Flera mögelgifter är otvivelaktigt idag klassade som cancerogena, bl.a. några av de som gruvarbetarna utsattes för. Frågan är exakt hur stor roll möglet har i sjukdomsinducerandet hos arbetarna.

Gammastrålning i hög dos används för bekämpande av både cancer och mögel. Gammastrålningen verkar vara ett tveeggat svärd genom förmågan att alternativt kunna trigga eller hämma möglet beroende på dos, samtidigt som det också kan påverka kroppen negativt. Ytterligare intressant att lyfta här är att medicin, växter, örter och frukter som verkar mot mögel också kan brukas mot cancer. (19)

Radon och gammastrålning är joniserande strålning. Ickejoniserande strålning kallad EMF elektromagnetiska fält, kommande från master, mobiltelefoner och annan liknande utrustning verkar också kunna påverka mögel att växa mer, särskilt då det rör sig om lågfrekvent exponering. Högfrekvent exponering av mobilstrålning delar gammastrålningens mögelhämmande och avdödande egenskaper. (20)

Det finns mer att önska från myndighetshåll. Vi efterlyser forskning som går till grunden med de sammantagna strålningsriskerna, inte minst i förhållande till mögel i hus och kropp. Eftersom rökare är känsligare för radonexponering borde man undersöka hur känsliga de är för mögel. Högst troligen inverkar rökning på mögelkänslighet vilket får vidare följder som inducerande av olika sjukdomar och cancer.

 

Jerker Andersson, VD Ljungby Fuktkontroll och Sanering AB i Ljungby

Mögel och strålning

Mögel har funnits sedan många miljoner år. Tidigare var strålningen högre här på jorden och möglet har troligen anpassat sig efter tidigare förhållanden.

Möjligen kan strålning förutom att påverka melanin i mögel som svartmögel också ge energi till huden. Detta har framförts av forskare som tittat på förhållandet vi här framför.

Rökare sägs vara känsligare för radon och gammastrålning. Troligen är det även så att rökare är känsligare för mögel i hus och natur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu ökar pollennivåerna

publicerad 10 mars 2025
– av Sofie Persson
Hassel har börjat blomma.

Redan nu är det dags att förbereda sig för årets polleninvasion, enligt Pollenrapporten. I dagsläget når pollennivåerna ända upp till södra Norrland.

Efter de varma dagarna i mars har pollennivåerna stigit rejält, enligt Pollenrapporten som drivs av Naturhistoriska museet. I det soliga vårvädret har exempelvis hassel och gråal blommat, och klibbal står nu på tur. Främst finns det de närmaste dagarna extra stor risk för höga halter av alpollen i Götaland, Svealand och i de södra delarna av Norrland.

Snart väntas även björkpollen som spås kunna bli värre än vanligt.

Björkpollen har en naturlig svängning som brukar gå i tvåårscykler och förra året var det väldigt sparsamt i stora delar av Sverige. Så förväntan är att det blir över medel i år, säger Åslög Dahl, biolog och ansvarig för pollenlabbet vid Göteborgs universitet, till TT.

Björkpollenallergiker kan även känna av hassel och gråal. Björnpollen färdas också lätt med vindar, vilket gör att man kan känna av symptom långt efter att blomningen är över lokalt.

Beroende på hur luftströmmarna går kan pollen komma hit både från norra Finland men även längre söderut som från Ukraina.

Även sälgpollen som björkpollenallergiker kan påverkas av är på gång i landet, men dessa färdas inte lika långt som björkpollen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pumor anpassar dygnsrytmen för att klara mänsklig närvaro

publicerad 6 mars 2025
– av Sofie Persson

Pumor undviker aktivt kontakt med människor, visar en amerikansk studie. I områden med hög mänsklig aktivitet blev pumorna mer nattaktiva, medan de i avlägsna regioner oftare var aktiva under gryning och skymning.

I Los Angeles lever pumor i flera naturområden som också lockar många människor till friluftsliv. I en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation, spårade forskare 22 pumor i Santa Monica Mountains med GPS mellan 2011 och 2018. Syftet var att undersöka hur pumornas aktivitetsmönster anpassar sig till ökad mänsklig närvaro. Studien genomfördes av University of California, Davis, Cal Poly Pomona och National Park Service.

Pumornas rörelsemönster jämfördes med en omfattande databas över människors GPS-spårade aktiviteter i området. Resultaten visade att pumor i områden med hög mänsklig aktivitet anpassade sig genom att bli mer nattaktiva, istället för att vara aktiva vid gryning och skymning, som är deras naturliga aktivitetstid.

Studien visar på det fantastiska faktum att en population av ett stort kattdjur finns kvar i ett av världens största stadsområden. Det skulle inte vara möjligt om pumor inte kunde anpassa sig till mänsklig aktivitet på ett sådant här sätt, säger Seth Riley, avdelningschef för vilda djur vid National Park Service, i ett pressmeddelande.

”Pumorna gör jobbet”

Pumor i områden med mindre mänsklig aktivitet var mer aktiva vid gryning och skymning, enligt studien. Generellt visade honor större aktivitet närmare soluppgången och under dagsljus jämfört med hanar.

Den här flexibiliteten som vi ser i pumornas aktivitet är det som gör att vi kan dela dessa naturområden tillsammans. Pumorna gör jobbet så att samexistens kan ske, säger huvudförfattaren Ellie Bolas, doktorand vid UC Davis Department of Wildlife, Fish and Conservation Biology.

Forskarna understryker att även människor måste bidra till samexistensen, både för att skydda sig själva och pumorna. Invånare i områden med pumor uppmanas till försiktighet nattetid, särskilt vid bilkörning, och att vara medvetna om att pumor ofta är aktiva vid gryning och skymning.

Tidigare studier i Norge har också visat att vargar undviker människor så mycket som möjligt, enligt en rapport från norska statskanalen NRK. I studien, som genomfördes vid Högskolan i Innlandet, flydde alla vargar som deltog när människor närmade sig eller höll sig gömda.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Världens äldsta buske hittad i Finland

publicerad 2 mars 2025
– av Sofie Persson

Italienska forskare har upptäckt en enbärsbuske i norra Finland som kan vara världens äldsta. Den beräknas vara 1 647 år gammal.

Forskare från universitetet i Padua upptäckte en död enbärsbuske under ett besök på Kevo Subarctic Research Institute i Utsjoki, Lappland, år 2021. Inledande analyser av årsringarna daterade busken till 1 242 år.

En ny analys av årsringarna 2024 visade att busken är 1 647 år gammal. Forskarna uppskattar att den började växa omkring år 260 efter Kristus och dog 1906, men det är möjligt att den är ännu äldre eftersom det är svårt att räkna alla år exakt.

Enen är den mest utbredda vedartade arten i världen. Den finns från havsnivån till vegetationens övre gränser, från Alaska till Etna, från Japan till Skottland. Det är en extremt eklektisk art, som kan tolerera brännande temperaturer och torka, till exempel i sanddyner, eller omvänt i frysande miljöer nära glaciärer. Idag får detta rekord sällskap av rekordet att vara världens äldsta buske, säger forskargruppens ledare, professor Marco Carrer från universitetet i Padua i ett pressmeddelande.

Busken är den äldsta som någonsin daterats med årsringar och den äldsta vedartade växten i Europa bestämd med denna metod. Tidigare har också andra gamla enar hittats i Finland.

Den äldsta enen och den äldsta vedartade växten i Finland var ett 1 070 år gammalt exemplar som hittades i Lemmenjoki före den här upptäckten. Åldersrekordet för finska enar har nu förbättrats med nästan 600 år, berättar Otso Suominen, direktör för Kevo Subarctic Research Institute.

Vidare hittade man fyra andra enar i Utsjoki som var över tusen år gamla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sämre luftkvalitet i Finland och Sverige

publicerad 28 februari 2025
– av Sofie Persson

Luftkvaliteten har försämrats på vissa håll i Finland och Sverige de senaste dagarna. I Finland är det de högsta halterna av mikropartiklar som uppmätts de senaste tio åren.

Nästa år inför EU en gräns på 50 mikrogram mikropartiklar per kubikmeter, vilket innebär att man måste varna allmänheten om den gränsen överskrids. Under måndagen uppmättes ett dygnsmedeltal på nära 40 mikrogram mikropartiklar per kubikmeter i Finland.

I Sverige har det lokalt varit höga nivåer på flera håll i landet under större delen av februari. Särskilt på Gotland har nivåerna varit höga och under onsdagen uppmättes hela 997,4 mikropartiklar per kubikmeter i Visby, enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket. Enligt SMHI:s luftwebb har dock nivåerna sjunkit under natten, men uppvisade även ohälsosamma nivåer under torsdagsmorgonen. Även i Gävle uppvisades höga halter under morgonen.

Uppmätta föroreningar i Visby under morgonen. Foto: faksimil/SMHI

Enligt finska statskanalen Yle beror den försämrade luftkvaliteten på att det kommit in stora mängder mikropartiklar i luftmassan från Central- och Östeuropa. Enligt uppgift kan den också komma att förvärras under de kommande dagarna.

Uppmätta föroreningar under morgonen. Foto: faksimil/SMHI

Dålig luftkvalitet påverkar personer med exempelvis astma och hjärt-kärlsjukdomar, samt även äldre personer och barn, men kan också påverka friska personer. Ögon, näsa och hals kan exempelvis bli irriterade av mikropartiklar i luften. Enligt Yle bör man stanna inomhus om man får symptom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend