MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 21 januari 2025

tisdag 21 januari 2025

Europas största skogsägare avverkar i nyckelbiotoper

Den biologiska mångfalden

publicerad 25 juni 2024
– av Sofie Persson
SCA anklagas för att förstöra den biologiska mångfalden.

Svenska SCA har de senaste åren avverkat skog i nyckelbiotoper och kontinutetsskogar, visar en granskning från Bonniertidningen DN. Med marknadens högsta hållbarhetscertifiering, FSC, som bolaget har, får man inte avverka i nyckelbiotoper. Samtidigt satsar SCA miljarder på att utöka sina pappersfabriker, men pappersindustrin larmar om att det är brist på råvaror från skogen.

Kontinutetsskogar är skog som aldrig varit kalavverkad med dagens skogsmaskiner, de har ofta högre naturvärden med bland annat fler rödlistade arter. Det är dock tillåtet enligt Skogsstyrelsen att avverka skog även där, men EU har nyligen bestämt att sådan avverkning ska kartläggas i syfte att kunna skyddas bättre. I DN:s granskning framkommer det att Europas största skogsägare, SCA, valt att avverka i ”sannolika kontinuitetsskogar” i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län, enligt Naturvårdsverkets kartskikt. Totalt ska man ha avverkat omkring 27 000 hektar av den typen av skog.

Vidare har man också avverkningsanmält över 300 hektar nyckelbiotoper sedan 2020, det är områden som anses särskilt viktig för att bevara växter och djur. Dessa områden får inte avverkas om man har marknadens högsta hållbarhetscertifiering, FSC, som SCA har. Enligt FSC:s regler får man endast utföra skötsel i sådana områden i syfte att bevara eller öka naturvärdena. Ett antal av platserna som SCA anmält för avverkning är också så kallad ”urskog”, som det endast finns tre procent kvar av i hela Europa.

”Skam att ett stort skogsbolag håller på med detta”

Sverige är är världens fjärde största exportör av papper och pappersmassa. Pappersindustrin har ökat de senaste åren i takt med att plast byts ut mot papper, och i och med sanktionerna mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina har man även stoppat importen av timmer därifrån till EU. Detta gör att hela pappersindustrin larmar om brist på skogsråvaror och att konkurrensen av det fortsätter att öka.

Samtidigt har SCA expanderat sina pappersfabriker för miljarder kronor, där man bland annat invigde världens största pappersmaskin förra året.

SCA:s skogsskötselchef Ola Kårén skriver i ett mejl till DN att bolaget inte kommer att avverka ”de flesta nyckelbiotoperna som är anmälda för avverkning”, samt att den stora delen av de platser man kommer avverka på är i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Biologen Johan Nitare, som var tjänstemannen vid Skogsstyrelsen som utvecklade systemet för nyckelbiotoper, håller dock inte med företaget.

Det är tvärtom irreversibel exploatering av biologisk mångfald. Det är en skam att ett stort skogsbolag håller på med detta, säger biologen när han ser satellitbilder på en nyckelbiotop i Timrå som SCA avverkat i.

Även professor Alexandre Antonelli, forskningschef vid brittiska Royal Botanic Gardens anser att avverkningen gör stor skada.

Förlusten av biologisk mångfald handlar inte bara om det sista djuret eller växten av en viss art på jorden, utan till stor del om den lokala påverkan som sker i dagens ohållbara markanvändning, säger han.

Ola Kårén uppger efter kritiken att man kommer se över den avverkning som sker i nyckelbiotopen i Timrå.

Svenskt naturreservat ska ersättas med kärnkraftverk

Energikrisen

publicerad 11 december 2024
– av Redaktionen
I Biskopshagen återfinns idag många skyddsvärda fågel- och växtarter.

Statliga Vattenfall vill upphäva naturreservatet Biskopshagen på Väröhalvön utanför Varberg. Skälet är att man vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i området.

Enligt länsstyrelsen domineras det 85 hektar stora naturreservatet idag av fina hällmarker, berg och dalgångar samt en rik flora och fauna.

Skogs- och fälthare påträffas i området och fågellivet är mycket rikt. Några fåglar som kan nämnas är stenskvätta, ängspiplärka, hämpling, sånglärka, sävsparv, törnsångare, lövsångare, gulsångare och gök. Vid stranden håller bland annat större strandpipare, strandskata, ejder och småskrake till”, skriver man.

Snart kan naturreservatet dock förlora både sin status och många av de arter som lever där – detta eftersom Vattenfall menar att marken är särskilt väl lämpad för ny svensk kärnkraft.

─ Väröhalvön är den plats i Sverige som vi bedömt är bäst lämpad för ny kärnkraft inom en rimlig närtid. Samtidigt är det planerade området för anläggningen trångt och vi har redan tidigare berättat att delar av naturreservatet Biskopshagen kommer att behöva tas i anspråk. Vi har nu gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att det inte kommer att vara möjligt att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön om naturreservatet kvarstår, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Optimal placering

─ Vår ansökan om att upphäva naturreservatet sker med stor respekt för de värden som finns på platsen i form av natur, kultur och friluftsmiljö. Därför har vi tagit fram en plan för kompensation, samtidigt som vi föreslår en särskild naturvårdsplan för de ytor som vi inte kommer att behöva nyttja, fortsätter hon.

Naturreservatet ligger i direkt anslutning till Ringhals kärnkraftverk, varför såväl infrastruktur som kompetens och ledig elnätskapacitet redan finns nära till hands. Eftersom ett kärnkraftverk har en hög säkerhetsklassning kommer allmänhetens tillgång till Biskopshagen också att kraftigt begränsas om förslaget blir verklighet.

Att Vattenfall hemställer om upphävande av naturreservat just nu beror på att det behövs för att kunna komma vidare i arbetet med att söka miljötillstånd och för att kommunen ska kunna besluta om en ny detaljplan över området”, slår man fast.

Hundratals arter upptäckta i Centralafrika

Den biologiska mångfalden

publicerad 5 december 2024
– av Sofie Persson
Krokodil Mecistops leptorhynchus är en av de nya arterna.

742 nya djur- och växtarter har upptäckts i Kongobäckenet under det senaste decenniet, enligt en ny rapport från WWF. Bland annat har man hittat en krokodil, en uggla samt en fisk som kan andas på land.

Kongobäckenet, som också kallas ”Afrikas lungor”, är världens näst största regnskog och ligger i västra centrala Afrika. Det sträcker sig över sex länder.

Rapporten dokumenterar arbetet av hundratals forskare från universitet, miljöorganisationer och forskningsinstitut världen över mellan 2013 och 2023. Fynden visar på den rika biologiska mångfalden i regionen. De nyupptäckta arterna inkluderar 430 växter, 140 ryggradslösa djur, 96 fiskar, 22 amfibier, 42 reptiler, två fåglar och 10 däggdjur.Många av arterna räknas som utrotningshotade.

Det är oerhört glädjande. Alla dessa nya arter visar att skogarna fortfarande har en stor biologisk mångfald, vilket ger hopp i tider av artutrotning och brinnande regnskogar. Det visar på hur mycket vi har kvar att skydda och bevara, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

I Ituriregnskogen gömmer sig många skygga djur. Foto: MONUSCO/Abel Kavanagh/CC BY-SA 2.0

”Spännande” med större djur

Bland de nya arterna finns en kaffeplanta, grodor, ormar, fladdermöss, fiskar, spindlar, sköldpaddor och en ny apa. En av fiskarterna, en åmal vid namn Clarias monsembulai, har förmågan att andas på land. Dessutom har forskarna hittat en ny uggleart och en ny art av smalnosad krokodil.

Att vi fortfarande till och med kan hitta större djur som hittills varit okända för vetenskapen är otroligt spännande, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.

WWF om stoppat plastavtal: ”Stort misslyckande”

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 december 2024
– av Isac Boman
Vilka negativa långsiktiga effekter plastskräpet egentligen har på våra hav är inte helt klarlagt.

Under FN-mötet i Sydkorea den gångna veckan fanns det stora förhoppningar om att få till ett nytt globalt avtal för att minska världens plastföroreningar. Något sådant förverkligades dock aldrig och Världsnaturfonden, WWF, betraktar utfallet som ”bedrövligt” och ”ett stort misslyckande”.

Världen gick miste om en historisk chans att stoppa de växande plastföroreningarna som hotar såväl djur och ekosystem som människors hälsa. WWF ser det som ett stort misslyckande att länderna vid FN-mötet inte kunde enas om ett globalt bindande plastavtal”, skriver man i ett pressmeddelande.

Man pekar på att en stor majoritets av FN:s medlemsländer ville se långtgående åtgärder ”som vetenskapen har visat kan stoppa plastföroreningar” – men att några få länder motsatte sig detta och stoppade planerna.

– Det är bedrövligt att förhandlingarna inte landade i ett bindande avtal, vilket behövs för att rädda vår planet från att drunkna i plast, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Organisationen pekar på att det gått över 1000 dagar sedan FN-länderna enades om att upprätta ett juridiskt bindande fördrag för att stoppa plastföroreningar i hav och på land, och att 800 miljoner ton plast har producerats bara sedan dess samt att över 30 miljoner ton läckt ut i haven och där skadat djur och förgiftat ekosystem.

”Vill inte hitta en lösning”

WWF har tidigare uppmanat länderna att gå till omröstning istället för att nöja sig med ett mer urvattnat avtal om det inte gick att ta beslut genom konsensus, men så blev inte fallet, och den stora oljeproducenten Saudiarabien var ett av flera länder som motsatte sig krav på minskad plastproduktion.

– Alltför länge har en liten minoritet av staterna hållit förhandlingsprocessen som gisslan. Det står helt klart att dessa länder inte har för avsikt att hitta en lösning på denna kris, och ändå fortsätter de att förhindra den stora majoritet av stater som vill göra det, säger Eirik Lindebjerg från WWF International som följt förhandlingarna på plats i Busan.

– Under 2025 vill vi se att länderna komma till förhandlingsbordet igen men då redo att fatta nödvändiga beslut för att få slut på plastföroreningarna, betonar Inger Näslund.

Tusentals miljarder bitar plastskräp

Även om det är väldokumenterat att stora delar av världens vattendrag idag närmast är belamrade med plastavfall är det ändå svårt att få klarhet i hur omfattande problemet är.

Enligt National Geographics uppskattning handlar det om cirka 5 300 miljarder bitar av plastskräp som flyter omkring i världens hav – och utöver det som finns på ytan skräpar cirka fyra miljarder plastmikrofibrer per kvadratkilometer ner djuphaven, vilket hotar ett stort antal arter.

Det stora problemet med just plastavfall är inte bara att det tar lång tid innan det bryts ner. När det väl försvinner ”för ögat” efterlämnas istället små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i haven i hundratals år – och tas upp av de arter som lever där, inklusive fiskarter som sedan konsumeras av människor.

”EU:s fiskepolitik dödar levande Östersjön”

Den biologiska mångfalden

Fler fiskarter står inför utrotning när EU beslutar dubblera sill- och strömmingskvoter i Östersjön. Det skriver Magnus Iverman, som menar att EU struntar i Sveriges intressen.

publicerad 22 november 2024
Sverige måste rädda fiskarna i Östersjön, menar skribenten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

EU:s fiskeministrar beslutade under mötet i Luxemburg att sill- och strömmingskvoterna skall dubbleras i centrala Östersjön nästa år trots att forskare uppmanade till minskning.

Östersjön har tidigare varit ett levande hav med stora bestånd av torsk, strömming och skarpsill. Nu kommer det larmrapporter om att många fiskarter kan stå inför utrotning. Torsken kan vi glömma bort och både strömmingen och skarpsillen visar tecken på att kunna kollapsa.

Hela situationen visar vilken bräcklig och odemokratisk institution EU är. Den har inget med medlemsländernas intressen att göra. EU tjänar intressen av inflytelserika politiker och länder som Sverige inte tillhör. EU struntar i våra intressen.

Sverige måste rädda sill. Det är vår främsta uppgift att bevara Östersjön som ”ett levande hav” och det kan vi göra. Tar inte EU mer hänsyn till Sveriges miljöuppmaningar så blir tvungna att välja mellan levande hav och EU.

 

Magnus Iverman