Låga halter antidepressiva läkemedel kan skada guppyhanar, visar ny forskning. Exponering för dessa läkemedel ökade hanarnas kroppsstorlek och minskade deras spermierörlighet.
De senaste åren har det antidepressiva ämnet fluoxetin, som finns i exempelvis Prozac, upptäckts i floder, sjöar och vattendrag världen över. När människor tar medicinen absorberas den bara delvis i kroppen, medan resten utsöndras via urinen. Eftersom reningsverk inte kan avlägsna dessa rester, släpps de ut i miljön genom renat avloppsvatten.
I en studie publicerad i Journal of Animal Ecology samlade forskarna in 3 600 vilda guppyer (Poecilia reticulata) från Alligator Creek i norra Queensland, Australien. Vattenprover från området visade inga spår av fluoxetin vid tidpunkten.
Under en femårsperiod exponerade forskarna femton successiva generationer av dessa fiskar för det antidepressiva läkemedlet fluoxetin. Fiskarna slumpades till grupper som fick antingen inga halter, låga halter eller höga halter av fluoxetin. De ”låga” nivåerna motsvarade vanliga koncentrationer i ytvatten, medan de ”höga” nivåerna motsvarade koncentrationer i vattendrag starkt påverkade av mänskligt avloppsvatten.
Minskad spermierörlighet
Studien visade att guppyhanar som exponerats för låga halter fluoxetin uppvisade försämrad hälsa, mätt med ett index liknande kroppsmasseindex (BMI) hos människor. Hanarnas gonopodium – den modifierade fenan de använder vid parning – var också större än hos hanar som inte exponerats.
En större gonopodium kan visserligen vara en fördel vid parning, men fluoxetinexponeringen minskade samtidigt spermiernas rörlighet. Detta innebar att spermier från exponerade hanar hade sämre simförmåga jämfört med spermier från icke exponerade hanar.
Fluoxetin påverkade dessutom hanarnas förmåga att utföra normala beteenden som att gömma sig från rovdjur. Forskarna noterade att fiskarna blev mer förutsägbara och konsekventa i sitt beteende, vilket kan göra dem mer sårbara för både miljöförändringar och rovdjur.
Tidigare studier har också visat att antidepressiva medel kan minska fiskars aktivitetsnivå, vilket försämrar deras förmåga att konkurrera om mat och partner.
”Vi betonar vikten av att analysera enskilda individer och undersöka deras beteende tillsammans med livshistoria och reproduktiva egenskaper för att fullt ut förstå hur djur reagerar på miljöförändringar orsakade av människor”, skriver forskarna.