Under många år har Nya Dagbladet uppmärksammat missförhållanden och korruption både hemma i Sverige och i omvärlden. Inte minst har tidningen rapporterat om ett exceptionellt omfattande maktmissbruk hos storbankerna där många tusentals människor nu stängts ute ur samhällslivet och fått sina liv förstörda genom att de nekats bankkonton, eller låsts ute från grundläggande banktjänster som utgör basen för att vara en del av det moderna samhället överhuvudtaget.

Även NyD och tidningens medarbetare har i allra högsta grad mött denna form av repression i samband med att tidningens bolagskonton och även redaktionsledningens privata konton under dramatiska omständigheter stängdes ned av Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022, som i så många andra fall med hänvisning till ”bristande kundkännedom” – det svepskäl som systematiskt används som förevändning för att låsa tiotusentals hederliga människor och verksamheter ute från sina egna pengar.

Storbanken har sedan dess ihärdigt fortsatt att blockera tillgången till bankkontot för en stiftelse med ändamålet att främja oberoende journalistik. Även trots att det befintliga skyddet gentemot bankerna är svagt verkar det tämligen klart att bankens agerande varit rättsvidrigt, varpå NyD valt att dra Länsförsäkringar Bank till domstol. Detta enligt tidningsledningen inte endast för att ge mediehuset upprättelse efter övergreppet utan framförallt för att statuera exempel och markera att bankernas godtyckliga nedstängning inte är förenlig med en modern demokratisk rättsstat med syftet att åstadkomma ett prejudikat för att få ett slut på bankernas farliga beteende med att stänga ned bankkonton.

– Det är tydligt att taktiken har varit att knäcka oss med det över 30 sidor långa svaromålet till tingsrätten som är fullt med ideologiska och politiska angrepp som helt saknar relevans i rättsfallet kring den oberoende mediestiftelse vars bankkonto med tillgångar man fryst med syftet också att vi inte ska ha råd att finansiera en advokat hela vägen i mål, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.

Istället för att bemöta sakfrågan eller kompromissa i den pågående rättsprocessen, som alltså handlar om att man bör öppna den stiftelse man stängt ned, har banken i ett nytt skede av rättsprocessen istället gått till öppet angrepp på redaktionsledningen och tidningens verksamhet – med starkt politiska och ideologiska förtecken.

Bankens ställningstagande: NyD en ”extrem” publikation

Redan i ett tidigt stadium har det funnits en misstanke om att mediehuset och stiftelsen angripits av politiska skäl – och att operationen från Länsförsäkringar Bank tydligt framstått som att den motiverats av fientlighet mot tidningens journalistik. I ett yttrande till Södertörns tingsrätt bekräftar nu också banken genom sina advokater dessa farhågor, där man lägger stort fokus på att ideologisera NyD, tidningens redaktion och även den separata stiftelse vars konto man valt att frysa.

I detta tar banken stöd av smutskastning från den obskyra vänsterextrema underrättelsegruppen kring Stiftelsen Expo, ett projekt som har sina historiska rötter i den våldsbejakande så kallade autonoma miljön och i nuläget är nära förbunden med den internationella judisk makt-rörelsen, framförallt med den högerextrema amerikanska lobbygruppen ADL som är en uttalad systerorganisation.

Banken motiverar sitt tilltag mot den oberoende stiftelsen, som alltså utgör en helt separat juridisk person gentemot tidningen Nya Dagbladet, med ett ideologiskt resonemang där man skandaliserar att NyD uppmärksammat dylika judiska maktlobbygrupper och att tidningen i ett annat tidigare sammanhang även lanserat en kampanj för att uppmärksamma FN-stadgans skydd mot folkmord som en replik på den pågående befolkningsutbytespolitiken i Väst, sakfrågor och projekt som banken menar bevisar att NyD är en ”extrem tidskrift”.

Man försöker därtill också misstänkliggöra NyD genom en mer än 10 år gammal annons av tusentals på tidningen för en firma som säljer bildelar från Tyskland där företagaren haft ukrainskt etniskt påbrå, något som bankens advokater menar ska vara till ytterligare belastning för tidningen.

Fortsätter undvika sakfrågan

Utspelen från banken fortsätter i det hela 33 sidor långa svaromålet. Liksom tidigare undviks själva sakfrågan i princip fullständigt gällande att banken brutit mot befintlig lagstiftning när man blockerat stiftelsen från att mottaga finansiering och bedriva sin verksamhet. Ansvariga för Länsförsäkringar Bank förklarar inte heller närmare vad syftet är med de starkt laddade politiska och ideologiska ställningstaganden man väljer att göra i rättsfallet, men Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson menar att mycket tyder på att det i brist på alternativ handlar om en strategi att försöka skärra tingsrättens så kallade nämndemän, som är tillsatta av riksdagspartier.

– Länsförsäkringar fortsätter gång på gång att visa att man inte har några som helst moraliska betänkligheter i denna affär, kommenterar Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.

– Man verkar självmedvetna nog att inse att man agerat fel i sak, men det kan man förstås inte erkänna utåt. Det alternativ som då återstår i det svenska rättssystemet är att satsa de resurser man har på att försöka skjuta budbäraren istället, genom att försöka skrämma de politiska nämndemännen i tingsrätten. De verkar helt enkelt hoppas på att sakfrågan över bankens agerande kanske skyms om man lyckas få dem att tänka att vi är riktigt hemska personer, fortsätter chefredaktören.

Skandaliserar kontantuttag

Vid sidan av den politiskt formulerade attacken argumenterar bankens advokater för att det är suspekt att Nya Dagbladet accepterar donationer av sina läsare i form av kontanter. Även det faktum att tidningen välkomnar kryptovalutadonationer utmålas som skandalöst. Det faktum att människor kan skänka pengar till tidningen anonymt och utan risk för att bli spårade är något som banken uppger att man tar mycket allvarligt på, där advokaterna genom skärmdumpar på Nya Dagbladets hemsida vidare ”bevisar” och skandaliserar att NyD möjliggör för integritetsvänliga donationer.

Man har också synpunkter på att personerna bakom Nya Dagbladet gjort privata uttag av kontanter, under den aktuella perioden omfattande i snitt drygt 1800 till 3000 kronor i månaden. Detta menar man sammantaget motiverar bankens beslut att sabotera stiftelsens journalistiska verksamhet och fortsätta hålla den blockerad.

”Uttag av kontanter i den storleksordningen är, i dagens kontantlösa samhälle, anmärkningsvärda”, menar man bland annat.

Redaktörerna om Länsförsäkringar: ”Totalitära attityder”

NyD:s nyhetschef, Isac Boman, kommenterar bankens beteende som ”bisarrt men inte förvånande” att Länsförsäkringar åter visar tydliga tecken på en djupt antidemokratisk internkultur.

– Banker finns egentligen till för att tjäna och spara hederliga medborgarnas pengar, på våra villkor. De totalitära attityder som Länsförsäkringar Bank uppvisar är givetvis lika motbjudande som de är demokratiskt problematiska, men likväl tror vi att de fortsätter att tjäna väl som ett pedagogiskt exempel på graden av moralisk förruttnelse som i nuläget präglar branschens internkultur, menar Boman.

– Det är därför en självklar, enkel och viktig demokratisk protesthandling mot deras maktanspråk och det kontantlösa samhället de tvingar på oss att ta ut så mycket kontanter vi bara kan om vi vill att det ska finnas kontanter även i framtiden. Det gör jag såklart personligen också, så mycket jag bara kan, tillägger han.

Sammantaget menar banken att man, med utgångspunkt från sina ideologiska utgångspunkter, inte ska dömas av tingsrätten för brott för att ha fryst och blockerat de betydande donationer och medel som kan kopplas till den journalistiska stiftelsen.

– Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.

Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det alltså kommer att avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat stiftelsen för oberoende medier.