Historien om Tibet är en saga om stora förhoppningar och utveckling som samtidigt varit ett geopolitiskt slagfält. Det skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
The mountains deep and high,
Preserve a spirit still alive.
I step on tracks that hold the timeless story
Of people soaked in trials and tribulations.
Yet, high above the mountain tops, the sun shines down
Upon the stage of history.
There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House—
What joy it brings to ancient eyes
To witness such beauty glowing.
I praise all those who, through such sacred sites, have brought
Now impressed forever, upon my visions caught.
I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer
Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas.
Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer
Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd.
Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion.
Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik.
Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där.
Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande.
Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt.
Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem.
En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG
Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen.
I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet.
Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.
Stephen Brawer
Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige
BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.
BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
El Salvador, bokstavligen ”Frälsaren” eller med andra ord ”Frälsarens land”, blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 februari 2025.
Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade ”bananrepubliker”, inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.
Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.
Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.
Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.
Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.
Bukele möter folket.
2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, ”Nya Idéer”, som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.
”De kunde döda vem som helst”
Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.
– Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.
Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.
Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.
– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.
Bukele hälsar den salvadoranska armén.
En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.
– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.
El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo – eller ”terroristfängelset” på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.
Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.
– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?
Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.
– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.
Massivt stöd hos folket
Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.
Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel – vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny ”tigerekonomi” i Amerika.
I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en ”diktator” som förkastat ”mänskliga rättigheter” i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.
I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.
– Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? ”Ni kränker mänskliga rättigheter.” Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.
Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador
I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som ”World’s coolest dictator” – ”världens coolaste diktator”. Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.
Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.
Varningen till Väst
Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.
– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.
– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.
Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.
– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.
US taxpayers should know that their government is using their money to fund communist movements against a democratic elected (and with a 90% approval rating) government in El Salvador.
Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. ”Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem” är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.
Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten. Foto: Nayib Bukele/FB
Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska ”regnbågsimperium” som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.
Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.
I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.
– Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.
Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.
– Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.
Isac Boman
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing riktar skarp kritik mot det USA-ledda blockets globala dominans och slår fast att världen behöver en ny ordning där makten delas – inte koncentreras till en eller ett fåtal aktörer.
I en intervju med den ryska nyhetskanalen RT uttrycker Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing starkt stöd för en multipolär världsordning – där ingen enskild aktör längre har globalt herravälde.
Han varnar för att en ensidig maktfördelning ökar risken för konflikter, och pekar ut Ryssland, Kina och Indien som nyckelaktörer i den framväxande globala maktbalansen.
– En unipolär världsordning har särskilt drabbat utvecklingsländer som Myanmar. Därför är en övergång till en multipolär struktur det bästa för oss, sade Hlaing i intervjun som sändes på lördagen.
Han argumenterar för att global rättvisa kräver en mer jämn fördelning av resurser och inflytande:
– Det är bättre att dela på globala resurser, agera rättvist och fördela mer jämnt. Konflikter uppstår ur ojämlikhet – vill vi undvika dem, är en multipolär världsordning rätt väg.
”Den multipolära världen kommer bli verklighet”
Min Aung Hlaing anklagar USA och västvärlden för att historiskt ha dominerat världen genom ett unipolärt system, som enligt honom förstärkt deras maktposition.
– Först blev världen bipolär under kalla kriget, men efter Sovjetunionens fall återgick den till unipolaritet – och det gynnade Väst, konstaterar han. Nu menar han att en förändring pågår:
– I vår tid har Ryssland, Kina och Indien gjort enorma framsteg – militärt, ekonomiskt och vetenskapligt. När dessa tre jämnstarka stormakter samarbetar och agerar enat, kommer den multipolära världen att bli verklighet. Då kommer ingen längre att acceptera en unipolär maktstruktur.
Samarbete är nyckeln
För mindre länder, som Myanmar, handlar det om att hitta sin plats i det nya systemet.
– Att samarbeta med Ryssland, Kina och Indien är absolut värt försöket. Vi måste stärka vår egen ekonomiska kapacitet och samtidigt fördjupa samarbetet med varandra, säger Hlaing som sätter dagens utveckling i ett historiskt perspektiv.
– Världsordningen har pendlat mellan unipolaritet och bipolaritet, men nu ser vi en ny riktning där flera makter balanserar varandra. Ingen enskild nation bör styra världen – det är så det ska vara.
Den senaste tiden har Myanmars relationer till Ryssland fördjupats och beskrivs av Vladimir Putin som ”ständigt växande” med god utvecklingspotential. Bara under 2024 ökade handelsvolymen länderna emellan med 40 procent.
– Vi ser en positiv utveckling, inte minst ekonomiskt, men också politiskt, sade Rysslands ledare.
En multipolär världsordning kännetecknas av att flera länder eller maktcentra delar på det globala inflytandet, snarare än att en enda stormakt dominerar. Det innebär att exempelvis USA, Kina, Ryssland, EU och Indien spelar mer jämbördiga roller i internationell politik, ekonomi och säkerhet.
Förespråkarna anser att detta skapar en mer balanserad och rättvis global struktur där inget enskilt land kan tvinga igenom sin vilja. Samtidigt innebär den ökade maktspridningen att det riskerar att bli svårare att uppnå internationella överenskommelser, eftersom flera starka aktörer måste enas trots skilda intressen och världsuppfattningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Kinas president Xi Jinping har uppmanat till ett starkare samarbete med Indien och beskriver relationen som en ”Drake-Elefant-tango”.
Uttalandet gjordes i samband med 75-årsjubileet av ländernas diplomatiska band – som bedöms kunna vara en möjlig vändpunkt efter många år av spänningar.
Kina och Indien delar, som två av världens absolut äldsta kontinuerliga civilisationer, en lång historia som grannar och är idag som världens två folkrikaste länder centrala spelare i Brics-samarbetet. Relationerna har dock präglats av spänningar. År 2020 ledde en sammandrabbning i Galwan-dalen längs den omtvistade gränsen i Himalaya till att soldater från båda sidor dödades.
Efter omfattande förhandlingar meddelade Kina och Indien i oktober förra året dock en överenskommelse om att avveckla spänningarna i konfliktområdena och att arbeta för att normalisera relationerna. Xi signalerade i samband med detta även en uttalad ambition att lämna tidigare konflikter bakom sig.
– Det är det rätta valet för Kina och Indien att vara partner för ömsesidig framgång och förverkliga ’Drake-Elefant-tangon’, vilket helt och hållet tjänar båda ländernas och deras folks grundläggande intressen, framhöll Xi Jinping i sitt uttalande.
Ett tydligt närmande bedöms nu också drivas på av Trumps nya Tullar, där Indien öppnat för ökade handelsinflöden med Kina som en motåtgärd.
– Vi är villiga att arbeta med den indiska sidan för att stärka praktiskt samarbete inom handel och andra områden, och att importera fler indiska produkter som är väl lämpade för den kinesiska marknaden. Vi välkomnar också fler indiska företag att korsa Himalaya och söka samarbetsmöjligheter i Kina, sade Kinas ambassadör i Indien, Xu Feihong, till Global Times.
Great pleasure to join Foreign Secretary @VikramMisri and friends from all walks of life to commemorate the 75th anniversary of the establishment of #China-India diplomatic relations.
I firmly believe that under the strategic guidance of two leaders and with the joint efforts of… pic.twitter.com/mLaBUKqiim
Även Indiens president Droupadi Murmu understryker sin synpunkt att ett ”stabilt, förutsägbart och vänligt” bilateralt förhållande mellan de två nationerna skulle gynna båda länderna och världen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ivan Zuenko, senior forskningsledare vid MGIMO-universitetet, menar i en analys publicerad på RT att de två stormakterna i själva verket hyser stor respekt för varandras integritet och självständighet.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I vissa kretsar i Washington framstår Moskva som en potentiell ”juniorpartner” som kan dras bort från Pekings inflytande. Den västerländska diskursen har länge målat upp Ryssland som en underordnad partner – till och med som en vasallstat – i relation till Kina.
Under de senaste decennierna har banden mellan de två stormakterna stärkts markant, särskilt efter att västländerna med ambitionen att isolera Ryssland under Ukraina-konflikten skar av ekonomiska och kulturella kontakter. Som ett resultat har Pekings roll som både ekonomisk och politisk bundsförvant till Moskva ökat. Även om skillnader i befolkningsstorlek och ekonomisk kapacitet kan verka avgörande, går det inte att reducera den komplexa dynamiken mellan länderna till enbart statistik. Ryssland besitter nämligen betydande militära och strategiska fördelar, något som gör en underordnad position svår att föreställa sig.
Den amerikanska synen
Enligt amerikanska företrädare, däribland utrikesminister Marco Rubio, har Ryssland blivit alltmer beroende av Kina – ett beroende som enligt dem riskerar att underminera Moskvas strategiska självständighet. Vissa inom USA tolkar detta som ett tecken på att en framtida koalition mellan Moskva och Peking kan hota Washingtons intressen. Jämförelser dras då med Nixon-erans försök att utnyttja den geopolitiska situationen på 1970-talet, då ett amerikanskt initiativ bidrog till att öppna Kina mot väst och på så vis stärka USA:s position mot Sovjetunionen.
Den historiska parallellen är dock bristfällig: under 1970-talet befann sig Kina och Sovjetunionen redan i en skarp konfrontation, och dagens situation präglas av att varken Ryssland eller Kina är intresserade av att distansera sig från USA. Istället ser USA, genom sin ”dual containment”-strategi, både Kina och Ryssland som potentiella hot – en bild som många menar är mer ett resultat av amerikansk elitdiskurs än en objektiv verklighetsbedömning.
Kinas perspektiv
Kina vill undvika en bipolär världskonfrontation och anser att USA:s intensiva försök att hålla landet i schack är ett arv från en förlegad ”kallakrigsmentalitet”. För Peking handlar främst den nationella agendan om socioekonomisk utveckling, där utrikespolitiken ses som ett verktyg snarare än ett mål i sig. I detta sammanhang betraktas Ryssland inte som en undergiven partner, utan som en strategisk aktör med betydande militära och geopolitiska resurser.
Genom att utnyttja Rysslands energi- och transitmöjligheter kan Kina säkra viktiga råvaror samtidigt som man bibehåller goda relationer med andra globala aktörer, däribland USA och västländerna. En alltför nära sammansvetsning med Moskva skulle riskera att äventyra dessa relationer, vilket Kina är berett att undvika. Pekings strategi präglas därför av att hålla en balanserad relation med Ryssland – ett samarbete som bygger på ömsesidig nytta snarare än hierarkisk underordning.
Sammanfattning
Att reducera relationen mellan Ryssland och Kina till en enkel berättelse om västerländskt beroende och undergivenhet missar den komplexa verkligheten. Både Moskva och Peking värnar sin strategiska autonomi och föredrar ett pragmatiskt samarbete framför en relation präglad av hierarki. Den amerikanska rädslan för att Ryssland ska falla under Kinas inflytande speglar snarare en egen önskan att omdefiniera den globala maktbalansen.
Om USA kunde släppa sitt behov av att agera världens moralkompass, och istället fokusera på att höja levnadsstandarden för sina medborgare, skulle en mer nyanserad förståelse för internationella relationer kunna uppstå – en där stormakter samarbetar på lika villkor utan att tvinga på varandra roller som underordnade eller överordnade.
En längre analysartikel av Zuenko har publicerats på RT.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
