Snart glöms deras språk bort

Enligt FN-organet Unesco riskerar närmare 2500 av världens språk att försvinna inom en snar framtid. I många fall handlar det om uråldriga och tidigare isolerade stamspråk, där de få kvarvarande talarna blir allt äldre och yngre generationer inte längre lär sig sitt modersmål utan istället kringliggande folkgruppers.

Ongota är ett av dessa språk som tillhör den afroasiatiska familjen. Det talas av den lilla stammen Ongota i en by på västra stranden av Weito-floden i sydvästra Etiopien. Eftersom antalet modersmålstalare redan tidigare varit begränsat har deras språk betraktats som ”döende” i decennier, rapporterar brittiska Daily Express.

För 12 år sedan fanns det bara 115 individer kvar i den etniska gruppen och endast 12 av dessa talade modersmålet flytande – där samtliga var äldre. Sedan dess förmodas antalet talare ha minskat ytterligare. Ongota lärs inte ut i skolor, eller används och lärs ut till barn, varför det är troligt att språket ”dör ut” helt när den sista talaren avlider.

The Ongota people, who live in a remote region of southern Ethiopia, are a very small and isolated group that is facing the risk of extinction. #Ethiopia #extinction #genzie #EpsteinClientList #Epstein pic.twitter.com/DizXUK9UTW

— letters from Africa ❤️✨ (@selyabarau) January 5, 2024

Stammedlemmarna har istället i huvudsak övergått till det större grannspråket tsamakko. Det huvudsakliga skälet till att ongota inte längre talas av den lilla jägar- och samlarstammen är på grund av äktenskap. Många ongota-män har genom åren gift sig med tsamakko-kvinnor och deras barn får under uppväxten sedan bara lära sig mödrarnas språk.

Fyra talare kvar

Ytterligare ett språk som förväntas försvinna när dess sista talare går bort är njerep som talas av mambilafolket vid gränsen mellan östra Nigeria och nordvästra Kamerun. Enligt uppgifter från Endangered Languages Project (ELP) tros det bara finnas fyra personer kvar i världen som talar språket – samtliga över 60 år.

Inte heller det fåtal som kan tala njerep använder det i vardagen. Istället talas språket mest ”för att skämta eller om de inte vill bli förstådda av andra”, enligt ELP.