Nya fynden: Vikingarna använde glasfönster

Ny dansk forskning visar att vikingarna troligen använde färgade glasfönster, något man tidigare trott först började användas under medeltiden i slott och kyrkobyggnader. Forskarna menar att det pekar på att vikingarna var mer sofistikerade än man tidigare antagit.

I studien, som publicerats i Danish Journal of Archaeology, analyserade man 61 fragment av färgat glas som hittats vid sex olika utgrävningar under en 25-årsperiod, utgrävningsplatserna har bland annat varit vikingatida adelsgårdar, förkristna tempel och även stadsmiljöer. Fem av utgrävningarna genomfördes i södra Skandinavien, och en genomfördes i Hedeby i norra Tyskland. Tidigare har man trott att glasen hamnat på platserna på grund av “föroreningar” från senare perioder, men efter analyser har man kunnat se att glasen mest troligen användes av vikingar.

– Flera fragment av glasfönster som hittats på viktiga vikingatida platser i Sydskandinavien fick oss att undra om det bara var en slump att de fanns där. Det var det inte, de kan dateras till vikingatiden och måste med största sannolikhet ha använts under den tidsperioden också, säger Torben Sode vid Nationalmuseet i Köpenhamn, huvudförfattaren till studien.

Fönsterglas dokumenterades först under romartiden och är associerat med exklusiva bostäder, vidare har man antagit att spridningen av glasfönster under tidig medeltid varit begränsad till det kristet-romerska kulturområdet. I Skandinavien är de första målade glasen dokumenterade under medeltiden vid kyrkor och slott, enligt Arkeonews.

“Kultiverad vikingaelit”

När det gäller vikingar har man antagit att fönstren var täckta med djurskinn, om man ens hade fönster. De nya fynden indikerar dock att vikingarna var mer avancerade än man tidigare trott och att man troligen ofta använde glasfönster som gick i grönt och brunt. Glasen är daterade till 800-1100-talet.

– Det här är ännu ett steg bort från bilden av osofistikerade barbariska vikingar som svingar sina svärd, säger Nationalmuseets seniorforskare Mads Dengsø Jessen.

– I själva verket talar vi om en kultiverad vikingaelit med kunglig makt som motsvarade den som till exempel Karl den store, frankernas kung, hade. Detta är något som ofta utelämnas i de förenklade Hollywoodporträtten av vikingar, säger Dengsø Jessen.