La Doncella: Världens bäst bevarade mumie från Inkafolket

Fynden som arkeologer gjorde 1999 anses vara de tre mest bevarande naturligt mumifierade kroppar som någonsin hittats. Tre barn, som varit döda i 500 år, blev offrade till Inkafolkets gudar och berättar en historia om Inkafolkets kultur och levnadssätt. Den 15-åriga flickan, benämnd la Doncella, var mest troligen en utvald “soljungfru” som ansågs vara så perfekt att hon måste offras till gudarna.

Inkariket växte fram under 1200-talet i västra Sydamerika och var som störst mot slutet av 1400-talet. Riket sträckte sig från det som i dag är Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia till Chile och Argentina – mer än 4000 kilometer och 3 miljoner kvadratkilometer. Huvudstaden var Cusco som ligger i Peru. Inkafolket ligger också bakom det berömda världsarvet Machu Picchu som är en av världens mest besökta platser.

Landet var indelat i fyra delar där varje del hade en egen hövding, som i sin tur var ättad från den kungliga familjen. Inkacivilisationen anses allmänt ha varit ett välutvecklat samhälle som låg långt före sin tid. Bland annat finns arkeologiska bevis som visar att man utförde avancerade hjärnoperationer som patienter ofta överlevde. På kranier har man exempelvis kunnat se hur man lättat på tryck i hjärnan och det finns också tecken på att man opererat bort tumörer.

Det fanns bland annat också ett välutvecklat postsystem där löpare bar varor och information mellan olika poststationer som fanns i olika städer. Trots att man varken hade hästar eller använde hjul fanns det ett stort nätverk av vägar. På en dag kunde ett meddelande tas hela 25 mil. Det fanns även stationer där man sände ut röksignaler för att kommunicera mellan städerna. Man hade också andra välutvecklade metoder, bland annat för att frystorka mat.

Vissa historiker menar samtidigt att styret i inkariket var hårdfört, där härskarna bland annat var mycket noga med att alla måste arbeta och där lathet och sysslolöshet ansågs vara en synd som stod i likhet med att stjäla från staten – vilket i allvarliga fall ska ha resulterat i dödsstraff.

Under 1500-talet föll Inkariket när Spaniens conquistadorer erövrade landet. Officiellt föll riket 1533. Spanjorerna hittade dock inte staden Machu Picchu, som efter att inkafolket övergav staden stod oupptäckt fram till 1911 då några bönder råkade finna den bortglömda platsen.

De tre mumifierade barnen

Den 16 mars 1999 hittades tre mumifierade barn nära toppen av vulkanen Llullaillaco, som är 6,739 meter hög, vid gränsen mellan Argentina och Chile. Barnen som hittades var en 15-årig flicka, en 6-årig flicka samt en 6-årig pojke. Snart kunde man konstatera att barnen var från inkafolket och att de blivit religiöst offrade. Inom inkafolket hade man ett antal naturgudar och det var inte ovanligt att man offrade exempelvis barn till dem. De viktigaste gudarna inom inkariket var Inti, solens gud, som ansågs vara förfader till den mänskliga inkakungen Mama Quilla, månens gud, som var gift med solguden och försvarade kvinnor och äktenskap. Pachamama, Moder Jord, var jordens gudinna och stod för fruktbarhet, kärlek, lantbruk och skördar.

Barnen som hittades anses vara bland de mest välbevarade mumifierade kroppar som någonsin hittats. Den 15-åriga flickan, som man döpte till la Doncella (jungfrun) var exceptionellt väl bevarad och ser ut som hon frusit fast i tiden. Hon sitter hukad, klädd i en ceremoniell tunika och flätorna i håret sitter kvar som om de gjordes nyligen. Organen hos flickan var intakta och det ska till och med ha funnits blod kvar i hjärtat. De andra barnens kroppar var också välbevarade. Anledningen till att la Doncella och de andra barnen hade så välbevarade organ beror på att de frös innan den vanliga krympningen och uttorkningen som annars sker efter dödens inträde. Prover har visat att barnen druckit alkohol som man tillverkat från majs, troligen för att de skulle somna, samt även kakaoblad, som ofta användes för att minska symptom från höjdsjuka. Arkeologer bedömer att la Doncella avlidit i sömnen.

Den sexåriga flickan kallas i sin tur för la Niña del Rayo, vilket översätts till Flickan med blixten. Detta eftersom hon, efter sin död, blivit träffad av blixten vilket i sin tur orsakade skada på hennes ena axel och ett öra. Den sexåriga pojken kallas i sin enkelhet för el Niño, pojken, och man kan anta att han inte villigt gick in för att offras till gudarna då han hade rep så hårt knutna kring kroppen att hans bäcken och några revben var ur led. Han har också kräkts och dog mest troligt under stark stress.

Inom Inkafolket fanns aclla, vilket var särskilt utvalda flickor och kvinnor. Ofta valdes de ut redan vid 10-års ålder och fick sedan, till skillnad från övriga flickor, gå i särskilda skolor där de bland annat fick lära sig att väva, brygga öl och utföra religiösa ritualer. De kallades också för utvalda kvinnor, solens jungfrur och inkafolkets fruar. Flickorna kunde sedan växa upp och leva sitt liv i kloster, eller så blev hon bortgift som belöning till män som tjänat kungen väl. Däremot kunde, vad som ansågs som de mest “perfekta” flickorna eller kvinnorna, bli offer till gudarna. Arkeologer tror att la Doncella var en aclla som offrades.

Upptäckten gjordes av arkeologen Johan Reinhard och hans team. Reinhard har tidigare beskrivit fyndet som höjdpunkten i hans karriär.

De tre barnens kvarlevor finns att se på The High Country Archaeological Museum i Argentina, där de hålls i en kyld miljö med låg syrehalt för att återskapa de förhållanden på hög höjd som möjliggjorde deras naturliga bevarande.