MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 31 maj 2025

lördag 31 maj 2025


Kulturmarxismen är det fria samhällets fiende

Kulturrevolutionen i Väst

Det yttersta resultatet av den destruktiva ideologi som präglar dagens Sverige och Väst är detsamma som det tidigare östblockets: en förlust av de flesta frihetliga värden med hopplöshet, förtryck och generationer av skadade liv. Det skriver Dan Ahlmark.

publicerad 13 juni 2020
– av Dan Ahlmark

Foto: Mobilus In Mobili /NyD-CC BY-SA 2.0

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Kulturmarxismen är postmodernismens samhällspolitiska uttryck, och det är en ideologi som uppvisar en rad grundläggande svagheter. Postmodernismens tillbakavisande av rationalitet leder naturligen till fatala politiska principer med åsikter om världen, samhället och människan som bryter mot verklighetsanknutna grunder.

Ideologin är starkt kollektivistisk, och strider genomgående mot frihetliga principer och normer. Hur samexistens kan fortbestå i längden mellan medborgarna i ett samhälle, där politik orsakad av denna ideologi genomförs av en statsmakt, är oklart. Vi ser redan effekter av detta i det värderingskrig som idag rasar i Sverige på många områden. Frågan är vart denna strid mellan ofta grundläggande värderingar egentligen leder. Vilket är egentligen slutresultatet för ett land som domineras av kulturmarxism?

Den kulturmarxistiska definitionen av demokrati är en värdegrundsdemokrati innebärande att bekännelse till en viss värdegrund är nödvändig för att få delta i seriöst politiskt samarbete och verksamhet i Sverige. Annars ignoreras och utestängs man.1 Men dessa värdegrunder är ofullständiga och delvis oacceptabla och utgör främst försök att motivera socialistisk politik. Åsiktsfriheten är idag allvarligt angripen genom den politiska korrektheten, ett uttryck för den kulturella marxismen som i själva verket är ett försök att införa censur. Det är inte ett försök att vara snäll mot känsliga, utan målet är kort och gott att hindra för vänstern politiskt farliga åsikter att yttras i det offentliga rummet.

Det är inte ett försök att vara snäll mot känsliga, utan målet är kort och gott att hindra för vänstern politiskt farliga åsikter att yttras i det offentliga rummet.

 

Detta präglar den offentliga debatten i statsmedia och även en stor del av övriga media, samt därtill den offentliga sektorn – något som innebär att yttrandefriheten rent praktiskt är rejält begränsad och kommer att fortsätta att inskränkas. Själva språket omformas också efterhand genom att innehållet i viktiga ord sakta ändras till att få en politiskt korrekt betydelse, samtidigt som oönskade andra förknippas med negativa associationer. Friheten på internet kommer att fortsätta kringskäras, och beträffande sociala media genomför de stora plattformarna redan omfattande censur. I det sistnämnda fallet kommer utvecklingen i USA vara mycket viktig även för andra länders, och även där är dessvärre kulturmarxismens framfart ytterst påtaglig.

Den andra delen av angreppet på åsikts- och yttrandefrihet är den massindoktrinering till fördel för socialistiska åsikter, som i växande utsträckning skett i Sverige sedan 50-talet. Socialdemokratin införde successivt en stark indoktrinering utan motsvarighet utanför de socialistiska diktaturerna, och just den styrkepositionen medförde att partiet inte drabbades så hårt och snabbt av realsocialismens sammanbrott i slutet av 80-talet. Benägenheten att indoktrinera minskade självfallet inte när kulturmarxismen bredde ut sig i vänstern på 90-talet. De samhällssektorer som främst används för massindoktrineringen har jag tidigare beskrivit i ett annat sammanhang.2

Intensiteten i den allmänna indoktrineringen kommer att öka ifall vänsterns styrka växer. Det senare är nu troligt, eftersom syftet med kontinuerlig massinvandring var att vänstern och främst socialdemokratin skulle nå en stabil politisk majoritet liknande den på 50-60-talet.3 Invandringen medför att borgerligheten successivt försvagas. Det blir nu en kapplöpning mellan främst socialdemokratins fallande röstetal bland etniska svenskar jämfört med dess ökning avseende invandrarröster. Ifall en borgerlig regering (C och L ej inräknade) ändå når majoritet, kommer dramatiska åtgärder att krävas.

Så småningom kommer dock också de allra flesta eller alla sjuklöverpartier troligen att välja att överlämna den svenska suveräniteten till EU, ifall de nu kan nå majoritet i en kommande svensk folkomröstning. Därmed kommer i framtiden de för landet viktigaste frågorna avgöras av andra instanser i Bryssel.

I kulturmarxismens samhällssyn finns egentligen ingen rättvisa utan bara gruppintressen. Strider mellan dessa ses som det naturliga, vilket bäddar för starka konflikter. Genom att ta den klassiska marxismens traditionella offer-förtryckarmodell – klasskampen – och tillämpa den på icke-ekonomiska områden vidgar man dess tillämpning och effekter. Vita ställs mot färgade, män mot kvinnor; heterosexuella mot andra genus; invandrare mot svenska medborgare. Varje område, där (a) en naturlig intressemotsättning kan blåsas upp till en konflikt mellan berörda personer, och (b) de som utpekas som ”offer” är tillräckligt många, kan användas. Resultatet blir att konflikter och ”i bästa fall” hat mellan grupperna, kan ge kulturmarxisterna makt.

Genom att ta den klassiska marxismens traditionella offer-förtryckarmodell – klasskampen – och tillämpa den på icke-ekonomiska områden vidgar man dess tillämpning och effekter.

 

Vilka följder konflikter baserade på ras och religion ytterst kan ha för vårt land vet vi inte, men det finns all anledning att tro att identitetspolitikens försämrande av relationerna i samhället i kombination med invandringen blir allvarliga. Den kulturmarxistiska samhällssynen leder successivt till ökad polarisering, växande konflikter och så småningom troligen våld mellan samhällsgrupper. Vänsterns Sturmabteilung (SA) – i Sverige AFA – förstärks, samtidigt som islamistiska grupper så småningom aktiveras.

Hatet mot såväl individens friheter som den traditionella familjens oberoende och ansvar fortsätta att kringskäras. Växande vänsterdominans leder till ökad kollektivistisk indoktrinering av ungdomar i skola och på universitet. Vid sidan av undervisningen blir den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen i ökad utsträckning politiskt korrekt. En ökad vänsterorientering hos yngre människor blir allmänt en följd, och yrkes- och karriärhänsyn eliminerar mycket opposition hos äldre. Frihetligt politiskt arbete blir i större utsträckning en uppgift för pensionärer som inte har något att förlora.

På det ekonomiska området medförde realsocialismens sönderfall inom östblocket att de svenska marxisterna vänstern i början av 90-talet slutade att förespråka planekonomi. Den hade ju visat sig vara undermålig som ekonomiskt system. Efter en generation har man nu i Sverige dock börjat återuppliva detta politiska kadaver, och den trenden kommer successivt förstärkas. Planekonomins möjligheter att kontrollera politisk opposition uppskattas nämligen. Underhållet av en stor invandrarbefolkning och ökad betoning på jämlikhet kommer att fortsätta sänka standarden för normala medborgare. Mera regleringar genom dagens klimat- och energipolitik med högre skatter och avgifter kommer att minska den svenska tillväxten ner mot stagnation och leda till ökad arbetslöshet. Efterhand kommer också ökade betalningar för internationellt ”solidariskt” understöd att åderlåta landet.

I det samhälle som trenderna ovan visar just nu växer fram finns föga av respekt för individen, harmoni, frihet och rättvisa. Få traditionella värden kommer att överleva oskadade. Det logiska slutmålen för kulturmarxistisk politik innebär en förlust av de flesta frihetliga värden – och för vad? Kulturellt får vi en fattig och torftig kultur, där det vanställda och deformerade hyllas, och meningslöshet och nihilism råder. Det utpräglat kollektivistiska samhället är fullt av tvångsmässiga och motbjudande inslag och är i sann mening förnedrande och exploaterande. Följderna blir bitterhet, hopplöshet, svåra konflikter och generationer av svenskar med skadade liv. Det samhällspolitiska slutresultatet blir med kulturmarxismen som den hegemoniska ideologin i Sverige – helt logiskt – likadant som det tidigare östblockets: djup besvikelse, förtryck, elände och onödig fattigdom.

Det finns samtidigt inga ursäkter för att ge upp hoppet.  Nya vägar är alltid möjliga och historien är inte förutbestämd. Sverige tycks samtidigt bland annat ligga i framkant med sin rika flora av nya och oberoende medier som utgör en verklig och växande opposition i den kulturella utvecklingen, och hjälper allt fler att genomskåda situationen. Kulturmarxismens fientlighet mot det fria samtalet, det individuella initiativet och människor som tillsammans söker nya vägar är knappast en slump, eftersom dessa tillsammans representerar den röda ideologins dödsfiende – det fria samhället.

 

Dan Ahlmark

 

 

Källhänvisningar
[1] Nya DagbladetVärdegrundsdemokrati är ingen riktig demokrati
[2] ContraMassindoktrineringen i Sverige
[3] Nya Il Convito – Huvudskälet till den svenska massinvandringen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

James Bond blir ultraglobalist

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
James Bond och hans chef M har nu blivit en del av Amazons imperium.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bondproducenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli, ägare och förvaltare av produktionsbolaget EoN productions, gick i förra veckan ut med nyheten att man släpper den kreativa kontrollen av James Bond-filmerna till globalisten Jeff Bezos företagsjätte Amazon.

Oro uttrycks från filmentusiaster över att agent 007 nu sannolikt blir än mer ”politiskt korrekt”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 februari 2025.


Efter decennier av 25 mer eller mindre ikoniska (officiella) filmer under Eon Productions, Michael G. Wilsons och Barbara Broccolis ledning, tog sagan om James Bond i förra veckan en för många fans högst oväntad vändning när globalistföretaget Amazon, som redan 2022 förvärvade MGM (Bond-distributören) för 8,45 miljarder dollar, nu formellt också har erhållit kreativ kontroll över agent 007-franchisen.

Amazon köpte MGM främst för att stärka sin streamingtjänst Prime Video, men enligt de senaste uppgifterna innefattar avtalet även direkt inflytande över Bond-universumets kreativa riktning. Nyheten, som även bekräftas av Eon Productions, har nästintill orsakat chockvågor bland hängivna fans.

Inom Bond-gemenskapen uttrycks bland annat oro över är att franchisen, utöver nya filmer, kan komma att expandera med TV-spinoffs om olika sidokaraktärer, digitalt innehåll och inslag präglade av vänsterradikala kulturpolitiska strömningar – känt under beteckningar som woke, DEI och tredjevågsfeminism.

No Time To Die James Bond
James Bond (Daniel Craig) har till dags dato besegrat många storskurkar, men tycks nu ha mött sin överman i globalistföretaget Amazon. Foto från filmen ”No Time To Die”.

Eon Productions, som kontrollerat Bond-produktionerna sedan 1962, ska enligt rapporter fortsätta att ha en central roll i filmproduktionerna. Något som kritiker dock tvivlar på, då en av producenterna, Michael G. Wilson, 83, nu formellt deklarerat att han dragit sig tillbaka.

Med min 007-karriär som sträcker sig över nästan 60 otroliga år, tar jag ett steg tillbaka från att producera James Bond-filmerna för att fokusera på konst och välgörenhetsprojekt. Därför är Barbara och jag överens om att det är dags för vår betrodda partner, Amazon MGM Studios, att leda James Bond in i framtiden, kommenterar Wilson.

Oro uttrycks vidare för att Amazon kan urvattna konceptet genom att planera fler serier och spinoffs på Prime Video, något som tidigare diskuterats till exempel i form av en serie om CIA-agenten Felix Leiter. Man förebådar även att Bond-filmerna kan släppas direkt på Prime, trots att Eon styvnackat krävt att huvudfilmerna premierar på biografer.

“Bond är död”

På sociala medier har reaktionerna över det, för de allra flesta supportrarna chockartade beslutet, varit passionerade. ”Amazon kommer att förstöra allt som gör Bond unik – han blir en algoritmisk actionhjälte”, skriver ett fan på X. Vissa är dock mer hoppfulla. ”Fler berättelser i Bond-världen kan funka, om de respekterar kärnan”, kommenterar en annan användare.

I Reddit-trådar spekuleras det i att Bond nu med stor sannolikhet kan bli än mer ”woke”, och/eller följer liknande trender som Marvels utökade universum.

Bond in i streaming-eran

Mike Hopkins, chef för Prime Video och Amazon MGM Studios, är dock, föga förvånande, optimistisk.

Sedan hans debut på bio för över 60 år sedan har James Bond varit en av de mest ikoniska karaktärerna inom filmnöje. Vi är tacksamma mot framlidne Albert R. Broccoli och Harry Saltzman för att de tog James Bond till biografer världen över.

Enligt rapporter från branschkällor betalade teknikjätten en hisnande summa på ytterligare 1 miljard dollar till Eon Productions för att förvärva de exklusiva rättigheterna. MGM-köpet inkluderade förvisso distributionsrätten av James Bond-filmerna, men den nya överenskommelsen ger Amazon tydligare mandat att utveckla innehåll utanför filmerna.

Bedömare menar att Amazons agerande speglar en trend där streamingföretag köper ikoniska franchise för att locka prenumeranter. Riskerna är dock stora – Bond är en kulturinstitution med krävande fans. Medan Amazon ser möjligheter i att expandera Bond-universumet, kvarstår frågor om hur agent 007:s själva essens kommer att tillåtas bevaras – inklusive en smula politisk inkorrekthet?

Frågan som nu ekar genom filmvärlden är: Hur kommer Bezos globalistimperium att forma framtiden för världens mest kände hemlige agent? Kommer 007:s martini fortfarande vara skakad, inte rörd, i Amazons händer?

Eon Productions

  • Fullständigt namn: Eon Productions Limited
  • Grundat: 1961
  • Grundare: Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman
  • Nuvarande ägare: Barbara Broccoli och Michael G. Wilson
  • Huvudkontor: Eon House, 138 Piccadilly, London, England

Verksamhet.

  • Primärt fokus på produktion av James Bond-filmserien. Totalt 25 officiella filmer producerade mellan 1962 och 2021. Första film: "Dr. No" (1962). Senaste film: "No Time to Die" (2021).
  • Andra noterbara produktioner: "Chitty Chitty Bang Bang" (1968), "Call Me Bwana" (1963), West End-musikalen "Once" (2013)

Samarbeten.

  • Långvarigt partnerskap med United Artists och senare MGM
  • Joint venture med Amazon MGM Studios för James Bond-franchisen sedan februari 2025

Kulturellt arv.

  • Ansvariga för att etablera James Bond som en av de mest framgångsrika och långlivade filmfranchiserna i historien
  • Har format den moderna actiongenren och spionfilmen

Övrigt.

  • James Bond-franchisen har genererat över 7 miljarder dollar i biljettintäkter globalt
  • Omfattande merchandising och licensiering av Bond-varumärket
  • Utmärkelser: Ett flertal Oscar-nomineringar inklusive vinster. Främst tekniska meriter som specialeffekter och ljudmix
  • BAFTA-utmärkelser, bland annat 2013 års "Skyfall", för Enastående brittiska film

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mansrörelsen som vill leva utan kvinnor

Könskriget

MGTOW-rörelsen beskrivs som en motreaktion och en "manlig" spegelbild av den feministiska rörelsen. Dess "maskulinism" är dock i praktiken lika destruktiv för män som feminismen varit för kvinnor.

publicerad 10 maj 2025
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Vi lever i en tid präglad av vad som närmast kan beskrivas som ett könskrig som brutit ut ur den marxistiska kulturkampen och postmodernistiska förvirringen kring könsroller. Rörelsen MGTOW (Men Going Their Own Way) är starkt kopplad till denna samhällsutveckling och har under de senaste decennierna vuxit fram som sorts reaktionär motpol till den feministiska rörelsen.

MGTOW, som förespråkar att män ska ”gå sina egna vägar” – bort från romantiska förbindelser och samhällets förväntningar – är i många avseenden en komplex spegelbild av feminismen och en form av proteströrelse mot ett samhälle där allt fler män känner sig marginaliserade, diskriminerade och direkt oönskade.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 februari 2025.


MGTOW har rötter i så kallade mansrättsgrupper och antifeministiska forum från tidigt 2000-tal, där kritik växte fram mot familjerättssystem, MeToo-rörelsen och vad man generellt betecknar som ”toxisk feminism”. Centralt är en uppfattning att samhället i allt högre grad demoniserar män och manlighet i stort, något som kopplas till den feministiska analysen av ”patriarkatet” som en huvudorsak till strukturellt förtryck.

Rörelsens anhängare pekar på att män idag straffas för historiska och kollektiva synder, och att detta skapat en kultur där mäns röster och behov trivialiseras. Som svar förespråkar man att ”opt outa” – att leva i frivilligt celibat, undvika äktenskap och ibland till och med undvika sociala relationer med kvinnor helt och hållet.

Rörelsens idéer har sedan spridits från internetforum in i populärkulturen via YouTube-kanaler och sociala medier. Centrala ”förgrundsgestalter” kända med namn som Barbarossaa, Sandman och Turd Flinging Monkey har populariserat MGTOW:s budskap genom att blanda humor, provokation och analyser av samhällsfrågor. Retoriken överlappar till delar med andra samhällskritiska rörelser exempelvis med metaforer som ”det röda pillret” – en referens till filmen The Matrix som symboliserar uppvaknandet till vad som uppges vara en hård sanning om ett sjukt samhälle, i MGTOW:s fall med särskild åsyftan till påverkan av feminismens och kvinnors roll i det moderna samhället.

De fyra stadierna: En väg mot total avskildhet

MGTOW beskriver ofta sin filosofi som en progression genom fyra stadier, där varje steg innebär en allt djupare separation från samhället och från kvinnor:

1. Situationsmedvetenhet

Detta inledande skede beskriver man som att män börjar ifrågasätta sina relationer till kvinnor och även till samhället i stort. Detta beskrivs som förknippat med att man upplever att man utnyttjas, ofta med hänvisning till äktenskap och rättssystem som man anser vara ojämställda. Män i detta skede tror fortfarande på äktenskapets värde men har samtidigt börjat ”inse” att de manipuleras av kvinnor.

2. Förkastandet av långsiktiga relationer

I det andra steget avvisar män långsiktiga förbindelser, samliv och äktenskap. De ser dessa institutioner som fällor som begränsar deras frihet och utsätter dem för stora ekonomiska och emotionella risker. Kortvariga förhållanden och sexuella möten accepteras dock fortfarande, eftersom de inte innebär samma grad av förpliktelser.

3. Förkastandet av kortvariga relationer

I det tredje steget, som MGTOW-anhängare ofta ser det, minskar män sina interaktioner med kvinnor till ett minimum. De undviker inte bara romantiska förbindelser utan också vänskapliga eller till och med professionella relationer med kvinnor. Detta skede präglas av en stark misstänksamhet och en övertygelse om att kvinnor, oavsett kontext, utgör ett hot mot deras frihet och välbefinnande.

4. ”Going Ghost”

Det sista steget, kallat ”going ghost”, innebär en fullständig separation från det moderna samhället. Män i detta skede försöker minimera sin medverkan i ”vardagssamhället” och säger ofta upp sig från sina arbetsplatser. De strävar efter att leva så individuellt som möjligt, ofta genom att flytta till avlägsna platser eller leva så anonymt de kan.

Äktenskapet blir ett ”juridiskt hot”

MGTOW framhålls ofta av sina medlemmar som en motvikt till vad de ser som en ensidig feministisk berättelse i den allmänna samhällsdebatten. I feministisk teori lyfts ofta ”patriarkatet” som en systemisk orsak till alla tänkbara orättvisor – från könsbaserat våld till lönegap och maktobalanser – en analys som MGTOW-anhängare avfärdar som felaktig och mansfientlig.

Feminismen har gått från att kämpa för jämställdhet till att göra män till syndabockar för alla samhällsproblem”, skriver en anonym MGTOW-medlem i ett forum. Andra anhängare menar att rörelsen erbjuder ”brödraskap” och manlig ”solidaritet” – något som i det moderna samhället upplevs vara en bristvara.

En av de främsta anledningarna till att MGTOW är bra för män är att det ger dem ett sätt att behålla sitt oberoende och sin frihet. I dagens samhälle förväntas män ofta försörja sina partners, både ekonomiskt och känslomässigt. Detta kan vara en betydande källa till stress och ångest för många män, vilket leder till känslor av förbittring och frustration. Genom att välja att gå sin egen väg kan män fokusera på sina egna behov och önskningar, snarare än att försöka uppfylla andras förväntningar”, argumenterar en anhängare.

Kritiker av rörelsen, som den kanadensiske psykologen Jordan Peterson, menar bland annat att den trots att den pekar på verkliga problem, som mäns ensamhet eller orättvisa vårdnadstvister, misslyckas med att erbjuda konstruktiva lösningar. Istället för att adressera frågor som behöver lösas eller främja förståelse och samarbete mellan könen romantiserar rörelsen en tillvaro präglad av misstänksamhet, isolering och könsbaserad segregation.

Att betrakta kvinnor som en kollektiv fiende eller ett ”juridiskt hot” (en vanlig MGTOW-term för äktenskap) riskerar naturligtvis att förstärka polarisering snarare än att läka den. Andra konstaterar att det är en handling av maktlöshet snarare än egenmakt och självbestämmande att retirera från samhället och att många av medlemmarna mest tycks vara förbittrade och har svårt att bearbeta oförrätter de varit med om i tidigare relationer.

Vem tjänar på splittringen?

Jordan Peterson har uppmärksammat MGTOW-rörelsen vid flera tillfällen och kommenterat den med att han förstår vissa faktorer bakom dess upphov men att han samtidigt noterat den destruktiva inverkan den har, särskilt på yngre män.

En central fråga vad gäller kritiken mot MGTOW är också vem eller vilka som egentligen gynnas av denna splittring, eftersom varken män eller kvinnor de facto tjänar på att se varandra som fiender eller konkurrenter. Genom att skapa en ”vi mot dem”-mentalitet undermineras förutsättningar till sunda relationer och samarbeten medan de som istället vill splittra folket gynnas – oavsett om det handlar om oligarker och politiskt drivna aktörer eller algoritmdrivna sociala medier som drar nytta av konflikten.

Det finns en förståelig föreställning om att det aldrig tidigare varit lika svårt att skapa bestående relationer och familjer som idag, inte bara eftersom samhället bygger på att båda parter helst gör någon form av karriär, vilket i praktiken förstås försvårar familjebildande – utan också för att synen på vad en relation faktiskt innebär har förändrats radikalt. Den liberala synen på relationer har i den offentliga debatten lyfts fram som något som kan främja ”frihet”, individualism och självförverkligande – men på samhällsnivå är den av allt att döma också en starkt bidragande orsak till att hälften av alla äktenskap idag slutar i skilsmässa, att svenskarna är ensammast i världen – och till en alarmerande låg nativitet. Vem vågar längre bilda familj med någon om både män och kvinnor känner att man när som helst kan bli utbytt eller utnyttjad av nästan vilket skäl som helst? Vem vågar egentligen satsa när allt känns så osäkert?

Att bryta upp en relation så snart någon form av missnöje eller konflikt uppstår ses ofta som en lika rimlig lösning som att slänga en produkt som krånglar. Vad är egentligen poängen med att försöka reparera något när man bara kan skaffa nytt?

Även denna ultraindividualistiska verklighet är något som ofta tas upp i MGTOW-kretsar, i både positiva och negativa ordalag. Samtidigt som många medlemmar känner sig rädda, svikna och bedragna av kvinnor som valt bort dem framhäver de själva ofta vikten av att vara ”fria” och ”oberoende” och fokusera på sig själva snarare än på någon annan.

Som även Peterson pekar på är MGTOW på många sätt ett olyckligt symptom på en tid av stort, och till delar legitimt, missnöje eller rädsla hos många män – i många fall direkt förtvivlan. Rörelsens svar – att kollektivt förkasta kvinnor och vända samhället ryggen – är dock att kasta ut barnet med badvattnet och förpassar istället oundvikligen män till en skadlig tillvaro av isolering och växande bitterhet.

Kritiker, av såväl extrema misogyna mansrörelser som mansfientliga feministideologier, konstaterar att lösningen inte är att fly från varandra eller att leva i olika nyanser av destruktivt fiendeskap. Lösningen är att både män och kvinnor tar ansvar för att söka en bättre förståelse för våra naturliga olikheter och på detta sätt kan respektera och bejaka dem, fokusera på att bygga sunda relationer och komplettera varandra i smått och i stort.

Social ingenjörskonst inklusive destruktiv ideologi kan störa det naturliga normaltillstånd som både individen och samhället mår och utvecklas bäst av. Historiska fynd pekar på att tvåsamhet har varit den etablerade normen hos folken i Europa sedan förhistorisk tid, och att den i sig själv också utgör grunden för Västerlandets civilisation som vi känner den.

Kanske kan vi helt enkelt bara tillåta oss att förmoda att naturen och försynen har skapat oss i två kön på goda grunder.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bisarra barnserien beskrivs som ”digital drog”

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 9 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Cocomelon
Barnserien Cocomelons karaktärer med dess abnorma proportioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Barnserien Cocomelon lockar små barn världen över med sina färgglada animationer och trallvänliga sånger. Trots den enorma populariteten växer kritiken mot serien, där vissa varningar hörs om att dess extrema klippning kan påverka barns hjärnor mycket negativt.

Allt fler föräldrar och experter ifrågasätter det extremt snabba tempot i Cocomelon och om den massproducerade stilen verkligen är bra för unga hjärnor, eller om den snarare riskerar att göra barn överstimulerade och rastlösa.

En av de stora invändningarna mot Cocomelon är den snabba klipptekniken, där kameravinklar byts ut varannan till var tredje sekund. Ett hektiskt och överdrivet tempo som dessvärre är alltför vanligt i modern barnunderhållning, men som här tas till en ny nivå.

Enligt en studie från PubMed Central (PMC) riskerar 4-åringars exekutiva funktioner, som självkontroll och arbetsminne, att kraftigt försämras efter att ha exponerats alltför länge av snabba klipp.

Många föräldrar rapporterar också att deras barn blir uppjagade efter att ha tittat på barnserier som Cocomelon, och på sociala medieplattformar som X det finns rikligt med kritik.

Massproducerad estetik

Även annan forskning indikerar att snabba kamera- och klippväxlingar kan påverka små barns koncentration negativt. Det snabba tempot är heller ingen slump. Cocomelon är designat för att fånga barns uppmärksamhet, men vissa menar att det nu går för långt.

Enligt Findmykids.org kan de konstanta intrycken trigga dopaminpåslag, vilket gör att barn söker samma snabba belöning även utanför skärmen – något som kan göra det svårare för dem att fokusera på lugnare aktiviteter som läsning eller lek.

Utöver tempot får även seriens estetik kritik. Seriens karaktärer har, likt en majoritet av animerade produktioner av idag, oproportionerligt stora huvuden och överdrivet glättiga uttryck, vilket vissa upplever som obehagligt.

För många föräldrar och tittare känns det som att serien är gjord på löpande band där kvantitet går före kvalitet, och resultatet blir en estetik som snarare skrämmer än charmar.

Åsikterna går isär

Till skillnad från traditionellt tecknade serier som Scooby-Doo är Cocomelon animerad på ett sätt som prioriterar kvantitet över kvalitet, vilket märks i de oproportionerliga karaktärerna och den löpande band-känslan.

Åsikterna om Cocomelon går isär. Vissa experter, som Rebecca Cowan vid Walden University, menar att det saknas tillräckliga bevis för att peka ut just Cocomelon som problemet – istället är det den totala skärmtiden som kan vara skadlig.

Utan empirisk forskning om programmet Cocomelon finns det inga data som kan underbygga påståenden om att programmet är överstimulerande på grund av tempot i scenerna, menar hon.

Men andra varnar för att seriens tempo och överstimulerande element kan påverka barns utveckling mycket negativt, särskilt när det gäller koncentration och lugn.

Cocomelon kan verka som en enkel lösning för att underhålla små barn, men det är värt att fundera på vad det snabba tempot och den massproducerade stilen gör med unga tittare.

Tre tips på kvalitativa barnserier i behagligt tempo

Arriettys dolda värld, berömd animerad japansk film

Nalle Puh

Pettson och Findus

Bluey - en ny populär barnserie

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Betongmardröm i Lund koras till Sveriges fulaste nybygge 2025

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 7 april 2025
– av Redaktionen
Byggnaden i Lund som formellt heter Pärlan har fått öknamnet "Gråsuggan".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Byggnaden ”Gråsuggan” i Lund kan nu tituleras 2024 års fulaste nybyggnation med Kasper Kalkon-priset, efter att Arkitekturupprorets årliga omröstning blivit klar.

Sveriges fulaste nybygge, och Kasper Kalkon-priset är ett antipris som i år genomfördes för tionde gången. Bakgrunden till antitävlingen är den starkt kritiserade arkitekturbranschens utveckling där många länge pekat på att alltför många av Sveriges arkitekter fortsätter att ”överglänsa varandra i fulhet”.

”Vinnaren” får prisbucklan “Skaparvånda”, skapad av konstnären Mikael Grahn, som föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Tidigare ”vinnare” av antipriset har bland andra varit Kv. Sofia, även kallat rosthuset, i Malmö, och senast vann byggnaden ”Kvalmen” i Karlstad. Årets byggnader nominerades av 66 000 personer och byggnader sträcker sig genom stora delar av Sverige.

Slutligen blev det byggnaden Pärlan, även kallad ”Gråsuggan”, som tog hem priset med 3080 röster. Byggnaden har upprättats i Lunds nya stadsdel Brunnshög och är tänkt att bli stadsdelens mest centrala plats. Arkitektföretaget OBOS målade upp Pärlan som en ”mångsidig” byggnad med ”olika vyer med ett spel mellan betong, trä och varma kulörer”. I verkligheten konstateras den dock vara en ensidig kulör av grå betong.

”Slår allt”

Gråa betongbyggnader har vi nu sett masskopieras så många gånger under de senaste 100 åren att byggnaden bör ses som en bakåtsträvande stilkopia”, skriver Arkitektupproret om Kasper Kalkon-vinnaren.

Under våra elva år med Arkitekturupproret har vi sett många opassande namn på diverse estetiskt bristfälliga nybyggen, men Pärlan slår allt”, tillägger man vidare i kommentaren om segraren.

På andra plats kom byggnaden Måsholmen, även kallad ”Fängelseskrapan”, som ligger i Skärholmen i Stockholm, följd av Nya Filmstaden Luxe i Uppsala som fått öknamnet ”Fulstaden DeLuxe”. Dessa fick 825 röster respektive 376.

Övriga topplaceringar inkluderar bland andra Hotell Aiden, ”4 shades of poop”, i Karlstad, Fabriken, även kallad Depressionsfabriken, vid Nacka Strand i Stockholm samt Smedjan 26 i Göteborg, som också fått öknamnet ”Gravstenen”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.