Meta-finansierad “faktagranskare” i stor skandal

Nätcensuren

publicerad 31 augusti 2023
- av Markus Andersson
Facebook har tvingats pausa samarbetet med "faktagranskaren".

Den Meta-finansierade så kallade faktagranskaren RMIT FactLab har avslöjats med att bedriva politiskt motiverad censur på Facebook. Dess medarbetare har även bedrivit politisk aktivism inför en stundande folkomröstning och anklagat konservativa politiker för att vara ”rasister”.

Facebook har nu tvingats pausa samarbetet.

De senaste åren har Facebook börjat anlita ”faktagranskare” i påstått syfte att bekämpa spridande av “desinformation” och “falska nyheter”. Samtidigt har faktagranskarna själva ofta anklagats för att ha en tydlig politisk agenda där man systematiskt försöker stävja röster som kritiserar makthavare eller går emot officiella narrativ.

I Australien har man drabbats av just detta, där mediemogulen Rupert Murdochs kanal Sky News i en granskning visar hur RMIT Factlab tagit emot upp till 740 000 dollar årligen av Facebooks moderbolag Meta, som hävdat att RMIT agerat som oberoende part. Samtidigt som man poserat som “neutrala faktagranskare” har man därtill själva ägnat sig åt politiskt motiverad censur och profilerade medarbetare har aktivt bedrivit politisk agitation.

Av 17 faktagranskningar, som genomfördes mellan den 3 maj och 23 juni i år, har samtliga riktats på kritik som framförts i syfte att ändra den australiensiska konstitutionen och skapa ett rådgivande organ kallat Aboriginal and Torres Strait Islander Voice, som ska göra ”framställningar till parlamentet och den verkställande regeringen” i frågor som rör just aboriginer och öbor från Torres Strait. Kritiken har ofta handlat om att en sådan förändring ger aboriginerna en orimlig särställning politiskt och juridiskt i landet.

Politiska aktivister

RMIT FactLab ska bland annat ha censurerat ett inslag från Sky News, där Sky konstaterar att ”faktagranskningen” i praktiken inneburit att deras journalistiska räckvidd begränsats artificiellt.

Ett annat utspel, där den tidigare liberala parlamentsledamoten Nicolle Flint uttrycker att en implementering av ”Voice” skulle kunna leda till att aboriginer får sitt egna parallella rättssystem, flaggades också som ”falskt” – trots att detta handlade om hennes personliga uppfattning om en lagstiftning vars utformning inte heller var klar vid tidpunkten.

Sky har också kunnat visa att faktagranskarens chef Russel Skelteon ägnat sig åt politisk aktivism, kampanjat för att ändra landets konstitution och delat vidare slogans och bilder som skapats av vänsterliberala politiker. En annan profil på RMIT – Renee Davidson, har på sociala medier anklagat oppositionsledaren Peter Dutton för att vara ”en rasist som sprider skrämselpropaganda”.

Facebook pausar samarbetet

I eftermälet av dessa avslöjanden har bland andra liberala partiets senator James Paterson krävt en förklaring av Meta.

Jag är djupt oroad över de senaste rapporterna om att Meta censurerar legitim rapportering på sin plattform, Facebook, som rör den kommande folkomröstningen om att förankra en röst för ursprungsbefolkningen i den australiska konstitutionen“, skriver Paterson.

Liberala partiets senator James Paterson. Foto: Jonoaldor/CC BY-SA 4.0

Ett privat företag som blandar sig i australiensarnas yttrandefrihet är under alla omständigheter en källa till oro. Men beslutet av en social medieplattform med utländskt huvudkontor att störa den legitima offentliga debatten under en folkomröstning för att ändra den australiska konstitutionen är särskilt allvarligt och kan inte förbli oredovisat”, fortsätter han och kräver garantier för att folkomröstningen eller debatterna kring den inte ska påverkas av techjätten.

Facebook ska ha blockerat RMIT från att faktagranska innehåll på deras plattform, åtminstone fram tills att The International Fact-Checking Network gjort en bedömning kring huruvida faktagranskarens licens ska förnyas.

Med tanke på både anklagelserna mot RMIT och den kommande folkomröstningen har vi beslutat att stänga av RMIT från vårt faktagranskningsprogram i väntan på IFCN:s beslut”, skriver man.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!