Var fjärde gymnasieflicka mår dåligt

Elever i högstadiet och gymnasiet mår allt sämre, visar en ny rapport, och allra sämst mår gymnasieflickor.

– Vi ser tydligt att det finns en koppling mellan de psykiska besvär som eleverna upplever till följd av stress, och hur de själva känner att de kan prestera i skolan, förklarar Alexandra Björnsson, projektledare vid Tim Bergling Foundation.

Undersökningen har gjorts av Novus på uppdrag av Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. Där har 545 elever från högstadiet och gymnasiet, födda mellan åren 2005 och 2010, medverkat i två undersökningar, varav en i slutet av förra året och en i januari i år.

Rapporten visar att 15 procent svarande uppger att de mår dåligt just nu. Samtidigt lider allt fler elever av skolstress och höga prestationskrav, som ibland leder till ångest och depression. Över hälften, 53 procent, av eleverna uppger att prestationskraven i skolan påverkar deras psykiska mående ganska eller mycket negativt.

Flickor mår sämre än pojkar, där 24 procent av gymnasieflickorna uppger att de mår dåligt. 59 procent uppger sig också vara oroliga för att slutbetygen ska göra att dörrar stängs inför fortsatta studier eller arbetsliv. Stressrelaterade besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter, ledsenhet och panikkänslor är också vanligt bland flickor, där 65 procent av gymnasieflickor upplever att deras stress påverkar betygen.

Skadligt med långvarig stress

– I den här undersökningen ser vi tydligt att det finns en koppling mellan de psykiska besvär som eleverna upplever till följd av stress, och hur de själva känner att de kan prestera i skolan. Vi vet att det är skadligt att leva med stress under lång tid, det gäller både vuxna och barn, säger Alexandra Björnsson, projektledare på Tim Bergling Foundation, i ett pressmeddelande.

Två av tre elever uppger att vissa lärare hjälper till att minska stressen medan en av fyra istället menar att lärarna inte alls hjälper till, främst är det flickor på högstadiet som upplever att de saknar stöd från lärare.

– Tillsammans kan vi arbeta för en skola för lärande och prestation istället för ångest och depression, men förändringen måste börja nu. Här har både lärare och elevhälsan en viktig uppgift, men även elevernas egna engagemang och inflytande är helt avgörande för att få till den förändring som krävs, säger Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer.