MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 16 januari 2025

torsdag 16 januari 2025

Uppgifter: Sverige ansöker till Nato på måndag

Det nya kalla kriget

publicerad 12 maj 2022
– av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson förväntas skicka in en ansökan på måndag.

Trots löften om omfattande diskussioner om ett svenskt medlemskap i Nato blir det allt tydligare att det kontroversiella beslutet om att Sverige ska gå med i den USA-dominerade militäralliansen redan är fattat. Enligt uppgift kommer regeringen att skicka in en officiell ansökan redan på måndag.

Sveriges regering ska hålla ett sammanträde på måndagen där det formella beslutet om ett inträde i Nato ska tas. Enligt uppgiftslämnare till Bonniertidningen Expressen är dock beslutet redan fattat och omedelbart efter detta möte kommer också en officiell ansökan att skickas in.

Det bedöms som särskilt viktigt att Sverige och Finland ansöker tillsammans och den finska politiska ledningen har under torsdagen deklarerat att man ”utan dröjsmål” ska ansöka om att ansluta till Nato.

Officiellt ska diverse möten och debatt först hållas där frågan ska diskuteras – bland annat hos Socialdemokraternas medlemmar, i riksdagen och den säkerhetspolitiska analysgruppen som ska presentera en rapport på en presskonferens. På söndag ska även Socialdemokraternas partistyrelse formellt fatta beslut om ett medlemskap.

I praktiken är dock allt redan klart, om man får tro uppgiftslämnarna, och under måndagen kommer statsminister Magdalena Andersson att kalla till ett extra regeringssammanträde där beslutet klubbas igenom och omedelbart efter detta kommer en ansökan att skickas in till Nato.

Socialdemokraternas officiella linje är att Natomedlemskapet fortfarande är en ”öppen fråga”. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om tycks huvudskälet till detta vara att ge bilden av en levande interndemokrati inom partiet. Medlemmar vittnar samtidigt om att partiledningen sedan en tid bestämt sig för ett Natointräde – även trots att stora delar av medlemskåren är motståndare till detta.

– Alla som fysiskt var med på mötet i går var positivt inställda till Nato. Det var snarare en informationsträff om att Socialdemokraterna svänger i den här stora frågan. På papperet är det bra att säga att man har en dialog, men då måste man ha det också, berättar socialdemokraten Kent Vilhelmsson som deltog på ett digitalt medlemsmöte där frågan skulle förankras och diskuteras.

Ingen av de 1800 deltagarna fick komma till tals under den knappa timme som partitopparna höll låda”, konstaterar han vidare på Facebook.

De enda politiska partier som förväntas reservera sig mot ett svenskt Nato-medlemskap är Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Sedan tidigare har bland annat Vänsterpartiet krävt att det folkomröstas i frågan och att det svenska folket för demokratins skull bör vara involverade i att fatta ett beslut av den här magnituden. Denna typ av förslag har dock konsekvent förkastats av de större partierna som bland annat hävdar att det är ”farligt” att låta folket bestämma i denna typ av frågor.

– Det finns viktiga frågor i en sådan folkomröstning som man inte kan diskutera, viktig fakta i en sådan folkomröstning som inte kan komma upp på bordet, hävdar integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Motståndare till Natointräde har bland annat pekat på att den militära alliansen i praktiken domineras av USA som har en mycket lång historik av att bedriva imperialistiska anfallskrig mot länder och regimer som i första hand handlar om att vinna geopolitiska fördelar och kontroll över naturresurser.

Kritik riktas i sammanhanget även till att svenska soldater med ett Natomedlemskap kan tvingas att delta i krig och konflikter med mycket avlägsen koppling till Sverige – exempelvis ett potentiellt krig mellan Nato-landet Turkiet och Syrien. Detta eftersom alla medlemsländer förbinder sig att på olika sätt hjälpa ett medlemsland som blir attackerat.

Svensk EU-parlamentariker vill ”besegra” Kreml

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 14:02
– av Redaktionen
Emma Wiesner är en av många svenska makthavare som på senare tid börjat använda sig av en alltmer aggressiv retorik.

På kort tid har retoriken bland svenska makthavare blivit alltmer krigisk och aggressiv, samtidigt som diplomati och dialog ytterst sällan lyfts fram som något tänkbart alternativ.

Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner är en av dem som anklagas för att elda på konflikten och som öppet skriver på sociala medier om hur ”vi” ska ”besegra” Kreml.

Att svenska politikers attityd till Ryssland blivit ännu mer fientlig de senaste månaderna stod helt klart på Folk och Försvars maktkonferens i Sälen den gångna helgen. Då deklarerade Ulf Kristersson att Sverige förvisso inte befinner sig i fullt krig i dagsläget – men betonade samtidigt att ”det inte heller råder fred”.

Liknande besked gav försvarsminister Pål Jonson som deklarerade att det inte längre var ett ”val” att stödja Kiev i kriget – utan ”en plikt”.

– Detta är ett krig med genomgripande globala konsekvenser som ytterligare försvagar den regelbaserade världsordningen… Vi måste utgå från att Ryssland kommer att utgöra ett mycket allvarligt hot mot oss och våra allierade under överskådlig tid, förkunnade han.

Centerpartiets Emma Wiesner är en av dem som anslutit sig till krigsretoriken och menar att det ryska ledarskapet måste besegras.

Det är helt jävla orimligt att ryska fartyg som transporterar Putins gas genom Arktis får underhåll i EU-hamnar. Det är hög tid att utöka sanktionerna till rysk LNG – vi kan inte besegra regimen i Kreml förrän vi stryper pengaflödet till krigskassan”, skriver hon på X.

”Ukrainas sak är vår”

Hur och till vilket pris Kreml ska besegras eller vilken roll Sverige ska spela i detta framgår dock inte, och kritiker påpekar att sanktionerna mot Ryssland hittills inte har gett önskvärda resultat.

Du verkar arg, men det kommer inte hjälpa dig att ’besegra regimen i Kreml’, det enda som kan ske med dina råd är att vi gräver oss ännu djupare ner i ekonomisk misär i Europa. Men det är klart, som EU-parlamentariker så sitter du inte direkt i samma båt som oss övriga”, kommenterar en irriterad användare.

Även tidigare har Wiesner deklarerat att ”Ukrainas sak är vår” och att en rysk seger på slagfältet inte under några omständigheter kan accepteras då det skulle leda till ett ”fundamentalt annorlunda Europa” än idag.

Försvarsmakten lanserar drönarsvärmar: ”Kan vara hur många som helst”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 8:22
– av Redaktionen
Drönarna beskrivs som "lastbilar" som kan bära såväl vapen som kameror.

Försvarsmakten har under stor sekretess arbetat med ett nytt drönarprojekt det senaste året tillsammans med vapentillverkaren Saab där stora svärmar av obemannade luftfarkoster ska kunna användas vid militära operationer.

– De kan vara hur många som helst – tusentals om man skulle vilja, uppger Saabs vd Micael Johansson

Huvudfokus har legat på att ta fram en ny mjukvara som sägs göra det möjligt för drönarna att närmast automatiskt själva bilda svärmar och utföra uppgifter utan att någon operatör måste detaljstyra varje enskild flygfarkost.

– Det handlar inte om att pilotstyra drönare, utan man ger dem ett uppdrag på en Ipad eller mobiltelefon, sen åker drönarsvärmen ut och gör det här, säger Saab-toppen till TT under en pressträff och förklarar att en soldat kan lära sig systemet på några få dagar.

Ett möjligt drönaruppdrag kan vara att bevaka en väg genom att flyga över denna och sända bilder eller film från platsen, samtidigt som det spanas efter fiender som drönarna också kan identifiera. Genom att använda hundratals eller tusentals drönare kan mycket stora områden övervakas på detta sätt, och om några drönare störs ut så har detta heller ingen större påverkan.

Även om detta inte har ingått i projektet hittills är det också möjligt att drönarna i framtiden beväpnas och används för att attackera fiendestyrkor.

– Man kan uppdatera den här mjukvaran och göra fantastiska saker i förlängningen, säger Micael Johansson.

Ska inte fatta egna beslut

Enligt arméchefen Jonny Lindfors bör drönarna betraktas som ”lastbilar” – och det är beslutsfattarna som avgör vilken last de ska bära.

– Men den grundläggande principen som fortfarande gäller är att vid en väpnad insats ska det finnas en människa som tar besluten, uppger han.

Svenska soldater har redan börjat öva med det nya systemet och det kommer också att användas vid Nato-övningen Arctic Strike i mars. Vidare håller Försvarsmakten just nu på att införskaffa tiotusentals drönare, men man vill inte berätta vad det nya systemet kostar.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) är dock noga med att påpeka att ett projekt av detta slag i vanliga fall tar cirka fem år att slutföra – och att det är ”unikt snabbt” att mjukvaran tagits fram på bara ett år.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Trump planerar möte med Putin: ”Vi håller på att ordna det”

Det nya kalla kriget

publicerad 13 januari 2025
– av Redaktionen
Putin och Trump under mötet i Helsingfors 2018.

USA:s tillträdande president Donald Trump har meddelat att ett möte med Rysslands president Vladimir Putin nu håller på att arrangeras.

– Han vill träffas, och vi håller på att ordna det, sade Trump vid ett möte med republikanska guvernörer i Mar-a-Lago, Florida.

Trump beskrev kriget i Ukraina som ”en jävla röra” och uttryckte sin avsikt att avsluta konflikten. Under sin valkampanj lovade han att avsluta kriget inom 24 timmar efter sitt tillträde, men har nyligen medgett att en sexmånadersperiod är en mer realistisk tidsram.

Kremls talesman, Dmitrij Peskov, bekräftar också att den ryske presidentens linje står fast sedan tidigare och att han är öppen för samtal med Trump, samt att inga förhandsvillkor finns för ett sådant möte.

– Presidenten har upprepade gånger uttryckt sin öppenhet för kontakter med internationella ledare, inklusive USA:s president Donald Trump, sade Peskov.

Trumps planerade möte med Putin har väckt oro i Kiev, där man oroar sig för att USA:s militära stöd kan minska och att Ukraina kan pressas in i en ogynnsam fredsuppgörelse.