Redan 1 juli börjar den hårt kritiserade könsbyteslagen att gälla – och det står klart att det i praktiken ofta kommer att räcka med ett enda digitalt vårdbesök för att få ”byta” juridiskt kön.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat lagen – som drevs igenom av Ulf Kristersson med hjälp av moderata riksdagsledamöter som egentligen var negativt inställda men som ändå till slut röstade ja, eftersom de var rädda för att annars bli av med sina uppdrag eller riskera andra repressalier.
Tidningen har också lyft fram kritik mot lagen – bland annat från Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi, som menar att den förändrade lagstiftningen riskerar att innebära mycket stora negativa konsekvenser för sårbara ungdomar.
– Det har kommit mer och mer information och fakta som tyder på att den våldsamma ökningen som har pågått vad gäller könsdysfori under de senaste 15-20 åren, mycket beror på att det är väldigt många flickor som har identitetskris, och den kommer rätt så plötsligt i tonåren, argumenterade hon bland annat.
Dahlgren pekar vidare på att ”väldigt många” unga som uppges lida av könsdysfori också har autistiska drag eller diagnoser, och att det ofta tycks handla just om en temporär identitetskris – varför ett snabbt könsbyte inte är någon optimal lösning.
”Utgår från individens självbestämmande”
Kritiken avfärdades dock, och om en och en halv månad träder den nya lagstiftningen i kraft. En stor förändring blir att det inte längre kommer att krävas en transsexualismdiagnos för att få ”byta” sitt juridiska kön – utan endast en ”enklare medicinsk utredning”.
”Utredningarna” kommer inte bara att få genomföras av psykologer eller psykoterapeuter utan även av hälso- och sjukvårdskuratorer. Enligt Socialstyrelsens vägledning kommer det i de flesta fall att räcka med ett enda vårdbesök via webben för att få ett intyg som sedan kan användas för att ändra en persons könstillhörighet i folkbokföringen.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här är en reglering som i stor utsträckning utgår från individens eget självbestämmande och där processen också ska vara enkel, säger Pär Ödman, chefsjurist på Socialstyrelsen till statsradion SR.
”Helt orimligt”
En annan stor förändring blir att man inte längre behöver vara vuxen för att genomföra ”könsbytet” – så länge man har förälderns godkännande kan denna process genomföras redan vid 16 års ålder.
Sverigedemokraternas gruppledare, Linda Lindberg, kallar den nya lagen ”helt orimlig” och konstaterar att det är en mycket sårbar grupp som nu riskerar att må ännu sämre.
– Det är ju oftast personer som ifrågasätter sin identitet och som sannerligen inte mår särskilt bra. Det här är ju inte rätt sätt att möta den här typen av vårdfrågor, absolut inte.
Miljöpartiets talesman för hbtqi-frågor, Ulrika Vesterlund, håller dock inte med om den kritiken och menar istället att det ”låter bra” att de juridiska könsbytesprocesserna nu förenklas.
