På kommunal vuxenutbildning får privata utbildningsanordnare betalt per elev som klarat utbildningen – vilket leder till glädjebetyg som inte motsvarar studenternas kunskapsnivå.
Samtidigt görs kurserna så korta som möjligt av besparingsskäl och fokus läggs på att öka genomströmningen av elever snarare än pedagogisk utveckling och undervisning.
Professor Andreas Fejes, på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, är en av de forskare som tittat på hur komvux-undervisningen egentligen fungerar idag.
Han når slutsatsen att verksamheten idag styrs av en slags dold läroplan där vinstintressen prioriteras högre än pedagogik och kunskapsmål och att många studenter får betyg som de inte har gjort sig förtjänta av.
– Läroplanen ska garantera att eleverna får en viss kunskap med sig. Men den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna. Styrdokumenten säger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda läroplanen gör att bara ett väldigt smalt uppdrag genomförs, förklarar han.
I forskningsprojektet har man undersökt hur lärare på komvux tolkar och använder sig av läroplanen och andra styrdokument och gått igenom 12000 enkätsvar och 63 intervjuer från alla delar av Sverige.
Lärarna undervisar inte
Det framkommer bland annat att elever kommer från privata externa utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper, och att dessa aktörer lägger stort fokus på att godkänna så många elever som möjligt så att man kan ta in nya.
Skälet är att företagen får betalt per elev som klarat utbildningen – något som resulterar i en betygsinflation där många godkänns trots att de egentligen inte alls uppfyller betygskriterierna.
Vidare ser man att kurserna kortas ner eftersom kommunerna strävar efter att pressa priserna vid upphandling – vilket leder till att innehållet begränsas till det allra mest grundläggande. En stor del av kurserna sker också digitalt numera – även det av ekonomiska skäl.
– Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux. De ägnar sig inte så mycket åt undervisning eftersom kurserna är så korta. De sätter betyg, konstaterar Fejes.
Blir oanställningsbara
Även om eleverna säkert blir glada av att bli godkända så snabbt som möjligt straffar sig detta ofta i förlängningen. Ett sådant exempel är en utländsk läkare som snabbt fick godkänt i svenska men sedan nekades arbete eftersom han hade bristande språkkunskaper.
När han ville gå om utbildningen nekades han med motiveringen att han ju redan blivit godkänd.
Andreas Fejes och övriga forskare vill särskilt peka på konsekvenserna av marknadsstyrningen av komvux – och påpekar återkommande att den i praktiken leder till en slags dold läroplan där eleverna inte behandlas likvärdigt, och heller inte får det individuella stöd de behöver.
Sedan är det upp till politikerna att ta ställning till om det är denna typ av utbildning som de vill ha i Sverige eller inte, betonar de.