Den svenske folkrättsexperten Valentin Jeutner menar att avtalet mellan Finland, Sverige och Turkiet inte är juridiskt bindande utan bör ses som en ”avsiktsförklaring”.
– Det är inget dokument som går att använda i en domstol, säger Jeutner.
Under tisdagen hölls förhandlingar mellan Sverige, Finland och Turkiet tillsammans med Nato för att få president Erdogan att acceptera de båda ländernas ansökan till militäralliansen. Efter några timmar kom man slutligen fram till en överenskommelse och ett avtal mellan de tre länderna.
I detta står bland annat att man inte får ge något stöd till vad Turkiet anser vara terroristorganisationer samt att även behandla Turkiets begäran om utlämning av terrormisstänkta personer ”snabbt och grundligt”. Folkrättsexperten Valentin Jeutner menar dock att avtalet inte är juridiskt bindande.
– Det är inget dokument som går att använda i en domstol, säger Jeutner till Schibstedtidningen Svenska Dagbladet.
Det innebär att man inte måste följa Turkiets krav på exempelvis utlämning av terrormisstänkta personer, utan att man enbart skrivit under en så kallad ”avsiktsförklaring” och att ambitionen därmed är att ta fram bilaterala utlämningsavtal för länderna.
– Det viktiga jag ser i uppgörelsen är att Sverige och Finland lovar att hantera Turkiets aktuella utlämningskrav, men formuleringarna om det innebär inte att länderna har lovat något resultat, menar han.
Vidare menar han att även om man lovat att ta fram sådana avtal får det ändå inte bryta mot ”ländernas grundlagar, EU-rätten eller Europarådets konvention om mänskliga rättigheter”.
Samtidigt säger han att han själv bekymrat sig för att Turkiet skulle ha pressat Sverige mer än vad de nu verkar ha gjort.
– Till exempel är det ingen organisation som inte är kriminell i dag som har kriminaliserats genom uppgörelsen.
Svensk lag hindrar idag flera utlämningar. Är man exempelvis svensk medborgare eller dömd för politiska brott utlämnas man inte, men för terrorism får utlämning däremot ske.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
