Den genomgående beskrivningen av valet i statstelevisionen och bland riksdagspartierna i kvällens valvakor har framförallt varit ”spännande”. SVT-kommentatorn Elisabeth Marmorstein kallar det rentav för ”febrigt” och ett ”rysarval”.
Visst är det också så att vi lever i omvälvande och osäkra tider. Under den gångna mandatperioden åsidosattes grundlagen och den parlamentariska demokratin i Sverige till förmån för en godtycklig covidlag med medicinsk apartheid som kronan på verket. Avvecklingen av det nationella självbestämmandet till förmån för globalistiska organisationer som EU och Nato har accelererat.
Inför den kommande vintern står många svenskar inför en mycket stor ovisshet kring om de överhuvudtaget kommer att ha råd att betala elräkningen på grund av den politik som bedrivits och fortfarande bedrivs.
Valet har också varit ovanligt jämnt, men spännande har det inte varit. I grunden handlar det om ett meningslöst teaterval där väljarna får välja mellan två koalitioner som är överens om alla frågor av verkligt avgörande betydelse.
Några trender är fortsatt tydliga, där många väljare från de gamla partierna strömmat till framför allt Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna, som är ett av de partier som främst dränerats av denna ström, har samtidigt kunnat fylla på lagren med röster enligt sedvanligt mönster, där personer med utländsk bakgrund i långt högre utsträckning lägger sin röst på S och V än genomsnittet.
Det islamistiskt inriktade partiet Nyans pekar också på en långsiktig tendens där den dominerande socialdemokratiska koalitionen kan bli mer explicit beroende av den muslimska väljarkåren.
Efter märkligheterna som omgav valet 2018 är också förtroendet för själva valsystemet urholkat, inga garantier finns för att valresultatet återspeglar hur befolkningen faktiskt har röstat. Även inför och under valkvällen 2022 har ”tekniska problem” och fördröjningar av rösträkningen rapporterats. Den politiske analytikern Henrik Oskarsson noterade bland annat även att 4000 distrikt hade räknats vid samma tidpunkt 2018 som blott 2000 distrikt hade räknats i årets val.
Återigen har Sverigedemokraterna rapporterats väsentligen högre i vallokalsundersökningar än i valresultatet – vilket bryter det traditionella mönstret, där det varit tvärtom på grund av stigmat att redovisa att man röstat på SD. Det oberoende medielandskapet är dock fortsättningsvis begränsat av små resurser och än så länge är det dessvärre ett svårt uppdrag att avslöja eventuella systematiska oegentligheter utan att visselblåsare kliver fram.
Med eller utan fusk kan valet i 2022 års Sverige likaväl sammanfattas på samma sätt – som ett val utan substantiell betydelse. Den verkliga makten ligger inte i riksdagen utan hos penningmakten och medieapparaten. Kanske står Sverige inför ett byte av regeringspartier, men huruvida den formella makten ska kläs i rödgrön eller blågul strumpa är till sist och slutligen ointressant i dagens läge.
Isac Boman
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
