Oro för nedläggning av myndigheter

Valet 2022

publicerad 18 oktober 2022
- av Sofie Persson
Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten i augusti 2022.

Den nya regeringen har tidigare uttryckt att vissa myndigheter bör läggas ner och trots att det ännu inte är klart vilka myndigheter som försvinner märks det redan nu en tydlig oro hos personalen.

Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Idag finns det 344 myndigheter under regeringen, en siffra som nästan halverats sedan millennieskiftet. Under valrörelsen har partierna som nu kommer att leda Sverige uttryckt att man vill stänga ner ytterligare myndigheter.

Moderaterna har uttryckt att man vill ha en generell minskning av myndigheter och Liberalerna menar att ”statliga nämnder med få ärenden bör omorganiseras”. Kristdemokraterna vill se en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna på länsstyrelsenivå samt även Arbetsförmedlingen.

Sverigedemokraterna har i sin tur tryckt på för en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, men också Diskrimineringsombudsmannen och Statens medieråd, enligt en enkät som Altinget gjorde i augusti i år. Även Delegationen mot segregation (Delmos) har varit ett samtalsämne, men den myndigheten har redan varit under avveckling sedan 2021 och kommer att stängas ner nu i december.

Nu vittnar medarbetare inom flera av de utpekade myndigheterna att det finns en stor oro för framtiden. Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, menar att det finns en stor oro för vad som kommer hända med myndigheten, speciellt med tanke på dess historia.

Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten. Med tanke på vår historia så är det klart att det finns en oro för vad som ska hända med verksamheten, säger Ag till Bonniertidningen DN.

Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner redan 2018, efter att en riksdagsmajoritet beslutat om det. Däremot räddades myndigheten strax därefter av Januariavtalet.

I det så kallade Tidöavtalet, som den nya regeringen formade, står dock inte någonting om att myndigheter ska slopas, men i avtalet tog man däremot upp att man ska slopa enprocentsmål för internationella bistånd och istället ha en fast summa. I praktiken innebär det mindre pengar, vilket i sin tur också kan påverka anställda.

Självklart finns det en oro. Både vad gäller ens anställning men framför allt vad som ska hända med själva uppdraget vi har som myndighet. I slutändan är det människor som lever i fattigdom och förtryck som skulle drabbas, säger en anonym anställd till tidningen.

Utöver slopade myndigheter vill dock M, KD och SD införa en jaktmyndighet i syfte att avlasta polisen. Både KD och SD vill också införa en myndighet som ansvarar för alla välfärdsbetalningar, i syfte att motverka bidragsbrott. Inget av partierna har kommenterat DN:s artikel.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.