Estonia-filmaren friades – nu kan han ändå dömas

Estoniakatastrofen

publicerad 22 augusti 2022
- av Markus Andersson
Henrik Evertsson och ett stort hål som upptäcktes i Estonias skrov.

Förra året friades journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson i tingsrätten efter att ha blivit anklagade för brott mot gravfriden i samband med filmandet av dokumentären Estonia – fyndet som ändrar allt.

Nu görs rättegången om efter att hovrätten deklarerat att Estonialagen visst kan tillämpas och krävt att tingsrätten gör en ny bedömning.

Evertsson och Anderssons dokumentärfilm fick stor uppmärksamhet när de bland annat kunde visa ett tidigare okänt hål i fartygets skrov – något som satte hård press på Sveriges och Estlands regering. Alla var dock inte nöjda och åklagaren menade att de båda brutit mot gravfriden under sitt filmande, varpå de båda åtalades vid Göteborgs tingsrätt.


Annonser:


Tingsrätten kom dock fram till att de båda männens undervattensverksamhet inte bör omfattas av den så kallade Estonialagen eftersom den utfördes från ett tyskflaggat fartyg från internationellt vatten och att avtalet som slöts mellan Estland och Finland med syfte att förhindra dykningar därför inte är tillämpligt.

De båda männen friades således, men tidigare i år beslöt hovrätten att Estonialagen visst var tillämplig – och att de båda männen återigen skulle ställas inför rätta för att ha filmat vraket. Idag inleddes huvudförhandlingarna och Reportrar utan gränser (RSF) uppmanar tingsrätten att i sin bedömning ta särskild hänsyn till allmänhetens rätt till oberoende journalistik och information.

– Henrik Evertssons arbete är ett svar på många av de omkomnas familjernas önskan om en vidare undersökning om vad som hände den där natten i september 1994. Journalisten har verkat för allmänintresset, säger Pavol Szalai, ansvarig för EU och Balkan på RSFs internationella kontor i Paris, i en kommentar.

Det tyskflaggade fartyget Fritz Reuter som användes vid skapandet av dokumentärfilmen. Foto: FUP

Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, är inne på samma spår och menar att dokumentärens genomslagskraft också bör tas i beaktande och påpekar vidare att utan dokumentärfilmen hade viktig information aldrig kommit fram.

– Oavsett vad som orsakat det hål i vraket som visas i serien har det lett till att de svenska, finska och estniska regeringarna anser att uppgiften är så viktig att de beslutat sig för att följa upp fyndet med nya undersökningar. Det visar hur viktig journalistik kan vara för att sprida information till inte bara allmänheten, utan även myndigheterna, menar han.

Henrik Evertsson själv konstaterar att det ingår i det journalistiska huvuduppdraget att granska myndigheters arbete och att haverirapporten från 1997 inte hade kunnat granskas om man underlåtit att genomföra dykningar vid vraket.

– Man måste ta till grundläggande, etiskt avvägda, journalistiska metoder i syfte att inhämta den relevanta dokumentationen. Våra undersökningar gjordes mycket skonsamt för att inte störa gravfriden. De skador som dokumenteras i vår journalistiska produkt är omfattande och finns inte omnämnd i haverirapporten av 1997. Vi menar att denna omständighet utgör ett klart missförhållande, något som också skapat intresse för haverikommissionerna i tre länder att undersöka vraket på nytt.

Besättning på Fritz Reuter filmas av kustbevakningen. Foto: FUP

I förundersökningsprotokollet som Nya Dagbladet gått igenom framgår bland annat att syftet med dykningarna var att undersöka vraket på utsidan på uppdrag från Evertssons arbetsgivare för att sedan göra en dokumentärfilm om hela händelseförloppet och dess efterdyningar.

– Tanken om att åka ut till platsen för att undersöka Estonias skrov uppstod kanske våren eller sommaren 2019 men det bestämdes inte slutligen förrän när vi var vid vrakplatsen. Vi bedömde dykningen som journalistiskt nödvändig för att kunna göra dokumentärserien, säger producenten Frithjof Jacobsen som var med på båten.

– Redan innan vi åkte var allt noga planerat. Vi skulle undersöka Estonias skrov och jag vill betona att det här omgärdades av en mycket hög höjd av etik. Vi skulle inte penetrera vraket på något sätt, vi skulle inte plocka upp något, inte ens vidröra vraket, bara filma vraket och runt om, förklarar Henrik Evertsson.

Evertsson säger också att man inför sitt filmande kontaktade internationell expertis i sjörätt, folkrätt och internationell rätt och kom till slutsatsen att deras agerande inte stred mot någon lag.

– Vi har inte begått något brott, vi gjorde en mycket varsam journalistisk undersökning, understryker han.

Domen har i skrivande stund ännu inte fallit och även om åklagaren har yrkat på villkorlig dom och dagsböter riskerar männen i värsta fall två års fängelse om de döms. Fallet är det första där ”lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia” prövas rättsligt.



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.