Haverikommissionen håller fast vid “bogvisirteori” om Estonias förlisning

Estoniakatastrofen

publicerad 24 januari 2023
- av Sofie Persson
Jonas Bäckström, Rene Arikas och Risto Haimila presenterade haverikommissionernas rapport under måndagen.

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


2739 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under måndagen släppte den hårt kritiserade haverikommissionen nya utlåtanden om förlisningen av Estonia. Trots de graverande nya uppgifter som framkommit, bland annat i Henrik Evertssons dokumentärfilm Estonia – fyndet som ändrar allt, håller man fortfarande fast vid att inga explosioner förekommit på fartyget och att någon kollision ej heller kan ha skett med annan farkost. Uppgifterna om militär utrusning i lasten avfärdas också, med tillägget att man “inte gjort en fullständig analys” om saken.

Den 28 september 1994 var M/S Estonia på väg från Tallinn till Stockholm när passagerarfartyget plötsligt förliste under dramatiska omständigheter. När katastrofen inträffade fanns 989 människor ombord varav 852 omkom. Händelsen räknas som en av världens värsta fartygskatastrofer efter andra världskriget, men många detaljer kring förlisningen har varit höjda i dunkel.

2020 släpptes dokumentären Estonia – fyndet som ändrar allt, av journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, vilken bland annat bevisade ett stort hål i skrovet på fartyget. De båda dokumentärfilmarna åtalades för gravfridsbrott efter att ha filmat vid Estonia och dömdes också förra året efter att man först friats i tingsrätten. Dokumentären satte tung politisk press på att göra nya undersökningar av händelsen och under sommaren 2021 uppgav den hårt kritiserade “haverikommissionen” att man påbörjade ett sådant arbete.

Nu presenterar haverikommissionerna i Estland, Sverige och Finland en preliminär bedömning av resultaten på en pressträff i Tallinn. Man menar bland annat att det “inte finns några bevis” för att fartyget kolliderat med en annan farkost och att “det inte finns några tecken på explosion”. Efter flera olika och utförliga vittnesmål har mycket pekat på att det funnits militära föremål ombord vid förlisningen och det har även framkommit att Försvarsmakten använt fartyget för att genomföra hemliga militära transporter. Haverikommissionens generalsekreterare Jonas Bäckström avfärdar även detta, med tillägget att man “inte gjort en fullständig analys”.

Vi har inte gjort en fullständig analys, men i nuläget har vi inga bevis för att det skulle varit någon militär utrustning på färjan den kvällen och vi ser heller inget i att skadorna på fartyget kan ha att göra med lasten, säger Bäckström.

Med hänvisning till sina datamodeller menar kommissionen vidare att skadorna på fartyget matchar bergsformationerna på botten och att det inte finns utrymme att ifrågasätta rapporten som skrevs under 1997. Vidare upprepar Rene Arikas, chef för den estniska haverikommissionen, den gamla tesen kommissionen fört fram om att förlisningen berodde på brister i bogvisiret.

Om bogpartiet hade inspekterats riktigt så hade olyckan antagligen inte skett, säger Arikas.

3D-modellen man gjort av fartyget menar man ska göras tillgänglig för allmänheten att ta del av vid ett senare tillfälle.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!