Djur hjälper oss människor att må bra – på många sätt. För vissa finns de där varje dag och hjälper exempelvis diabetiker vid blodsockerfall eller ger tröst åt ett barn som mår dåligt. Hos äldre kan de sänka blodtrycket och ge meningsfullhet i en annars grå vardag. Generellt löper hund- och kattägare också mindre risk för att dö i hjärtinfarkt.

Sedan vi domesticerat flera djurarter har de blivit en del av våra liv som vi kan skapa relationer med, i många fall även kommunicera med på en nivå som kan anses som anmärkningsvärd med tanke på artskillnaderna. Hunden är kanske det djur som står oss närmast, men studier visar även att exempelvis hästar kan förstå oss. Något kanske ännu märkligare är vår relation till vilda djur. Forskare vid SLU och Linköpings universitet fann exempelvis förra året av en slump att vilda djungelhöns uppvisade ett kontaktsökande beteende gentemot människor, ett beteende som annars enbart domesticerade djur uppvisar.

I vår värld betyder djuren mycket i många avseenden, men de är mer än bara mat, kunskap och nöje för oss. De kan även vandra vid vår sida och hjälpa oss igenom det tuffa som är livet. Framför allt kan de ge oss en form av kärlek som kanske inte ens människor kan ge varandra.

Förebyggande från födseln

Det finns flera förebyggande hälsofaktorer med att ha djur och det börjar redan vid födseln, visar en studie från University of Alberta. Kvinnor som hade pälsdjur under tiden de var gravida och/eller kort därefter, födde friskare barn. Barnen hade en större mängd av två typer av nyttiga mag-tarmbakterier, ruminococcus and oscillospira, vilka både har kopplats samman med en minskad risk för övervikt samt olika typer av barnallergier. På tal om allergier tyder forskning på att risken för kattallergi minskar om man växer upp med en katt och det kan också minska risken för hösnuva. Att ha hund minskade också risken för hund- och kattallergi senare i livet, men inte hösnuva.

Djur kan inverka förebyggande mot hjärtproblem. Studier tyder exempelvis på att kattägare har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie från Uppsala universitet kom man också fram till att hundägare hade 33 procent mindre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med icke-hundägare.

Att äga en hund gör att man automatiskt rör sig mer, förutsatt att man promenerar med sin hund. Studier visar också att 54 procent av hundägare var mer benägna att möta de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. I en annan studie från 2009 visade det sig att hundar är bättre promenadkompisar än faktiska kompisar när det gäller att göra träningen effektiv. De som promenerade med hundar var mer vältränade än de som tog promenader med människor.

Hjälper oss att läka

”Om du lägger en katt och några brutna ben i samma rum så kommer benen att läka”, lyder ett veterinärordspråk. Katters spinnande sägs kunna hjälpa till att läka brutna ben och andra sjukdomar. Anledningen ska vara att det kurrande ljudet sker på en vibrationsnivå på 25–150 Hz, vilket ska kunna verka läkande. I en studie från 2015 med patienter som led av fibromyalgi testade man lågfrekvent ljudstimulering med en nivå på 40 Hz, som visade sig ha en förbättrande klinisk effekt på patienterna.

Djur har länge använts terapeutiskt för att hjälpa patienter med bland annat ångest, depression och utmattningssyndrom. I en studie från 2016 tittade man på hur besök av terapihundar på akuten vid The Royal University Hospital i Kanada påverkade patienterna. Efter bara 10 minuters besök av terapihunden visade patienterna en stor minskning i smärta, ångest, depression och kände ett ökat välmående. I en studie publicerad i år har forskare tittat på hjärnaktiviteten i den prefrontala cortexen, det vill säga den främre delen av hjärnans pannlob, när man klappar en hund. Då såg man att aktiviteten i den delen av hjärnan ökade markant när man klappade hundar, vilket ger ytterligare bevis för att djurterapi är bra. Det är nämligen i den delen av hjärnan som exempelvis den sociala förmågan sitter och även där emotionella processer pågår. Även hästterapi har visats ha stora fördelar, exempelvis har man funnit att det kan hjälpa till att minska symptom från PTSD.

I en studie på spädbarn med motorisk problematik fann forskare att det hjälpte att introducera en terapihund i samband med fysioterapin. Hundens närvaro gjorde att resultaten inom motorik, socialisering och kognitiva förmågor ökade. Vid svenska SLU har man undersökt djurs och naturs betydelse för barn och autism, även där fann man att just barnens motorik stimulerades men också att husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress.

Djur har också en förmåga att se och känna saker som människor inte alltid uppfattar. Exempelvis kan hundar lukta sig till cancer, markera när diabetespatienter har för högt eller lågt blodsocker eller varna epilepsipatienter innan ett anfall samt hämta hjälp eller medicin. Även råttor har ett starkt luktsinne och jättepåsråttor har kunnat lära sig att lukta sig fram till tuberkulos hos barn.

Även andra till synes ovanliga djur kan användas vid olika terapier, som exempelvis getter, ormar och marsvin.

Djurägare är mer sociala

Har man någonsin varit ute och gått med en hund kan nog de flesta konstatera att man kan få en mer social promenad. Andra hundägare kanske stannar och pratar eller hundintresserade som vill ställa någon fråga. Djurägare är ofta kontaktsökande med andra likasinnade vilket kan bidra till ökad socialitet i allmänhet. Faktiskt visar också studier att detta stämmer, då man såg att fler tog kontakt under en promenad i en park när en hund var med jämfört med när personen gick ensam. I en studie från 2017 kunde forskare även konstatera att djurägare har ett högre socialt kapital, speciellt gällde det hundägare som promenerade, men även andra djurägare.

Hos barn som var diagnostiserade med Autism Spectrum Disorder (ASD) fann forskare att hästterapi bidrog till en ökad socialisering. Djur överlag kan hjälpa barn att förebygga social-emotionell problematik, visar studier. Speciellt kan det hjälpa barn som inte har några syskon. Hos äldre har man sett att djurterapi generellt hjälper mot ensamhet.

Djur gör oss avslappnade

Djur får oss att stressa ner och hjälper oss att slappna av. En del av detta kan förklaras med att hormonet oxytocin frisätts när vi umgås med djur, vilket har en lugnande effekt och får oss att må bra. Att äga en katt sägs till exempel vara toppen mot stress och dess kurrande ska kunna hjälpa mot bland annat högt blodtryck och att lugna nervsystemet.

Viss forskning tyder också på att husdjur förbättrar sömnen, i en studie från Arizona i USA frågade man djurägare angående deras sömn. Då svarade 56 procent av djurägarna att man tillät sina husdjur att sova i sängen och 41 procent av dessa upplevde att sömnen blev bättre med djuren närvarande. Den främsta orsaken var att man kände sig mer trygg tillsammans med sitt djur.

I en amerikansk studie från 2015 visades att barn med hund i familjen upplevde mindre oro och ångest jämfört med barn som inte hade hund. Enbart 12 procent av barnen med hund i familjen led av oro eller ångest, jämfört med 21 procent av barnen i familjerna utan hund. Djur kan också hjälpa mot stress på jobbet, visar en studie från 2018. I studien tittade man på hur besök av en terapihund kunde påverka sjuksköterskors mentala hälsa. Sjuksköterskor har ofta ett stressigt arbete, vilket kan göra att man lättare blir exempelvis utbränd. Däremot såg man att besök av en terapihund regelbundet kunde lindra stress och utmattning.

Det är inte bara husdjur som kan hjälpa till att få ner stressnivåerna, forskare har även kommit fram till att vilda djur kan hjälpa med människans välmående. Exempelvis såg man i en studie från 2020 att ett besök till en safaripark i Storbritannien sänkte kortisolnivåerna och gjorde deltagarna på bättre humör efter endast 11-minuters besök. I parken fanns frigående lemurer. Även naturliga ljud som exempelvis fågelsång kan minska stressen och öka välmåendet.

Barn mår bra av djur

Barn mår oftast bra av husdjur vilket åtskilliga studier visa. Exempelvis konstaterades i en studie från april 2022 att förskolebarn som hade hund i hemmet hade färre timmar skärmtid, var mer aktiva och sov mer. I en fortsättningsstudie från 2015 fann man att grundskolebarn som hade både hund och katt som husdjur var mer empatiska än barn som enbart hade hund eller katt, eller inget djur alls. Forskare kom även fram till att barn som hade en djupare relation med sitt husdjur var mer empatiska mot andra. Empatinivån var också hög för barn som hade häst eller fågel som husdjur.

Att använda exempelvis sociala tjänstehundar i skolan har de senaste åren blivit mer vanligt och ska kunna hjälpa barn som har det svårt i skolan. Studier visar att djur skulle kunna ha en positiv verkan på barns lärande, speciellt när det gäller barn som har behov av särskilt stöd. I exempelvis Midgårdskolan i Röstånga har man två så kallade skolhundar som hjälper till att ge lugn och stöd i undervisningen.

På äldre dagar finns djuren där

Det blir allt vanligare med djur inom äldrevården. På ett äldreboende i Finland får de boende regelbundet besök av ponnyn Moona, något som sprider glädje bland de äldre. Andra äldreboenden har också exempelvis permanenta katter som bor hos dem. I Sverige finns det hem där de äldre även får ta med sig sina egna husdjur, till och med höns. Det finns klara hälsofördelar med djuren. Exempelvis har en svensk studie från SLU 2018 funnit att ett besök från en vårdhund regelbundet gjorde att de äldres hjärtfrekvens och blodtryck sänktes. Samma forskargrupp kom år 2020 även fram till att ett besök av en vårdhund på äldreboenden regelbundet gjorde att fingertoppstemperaturen hos de äldre ökade, något man vet sedan tidigare studier innebär en ökad avslappning och mindre stress.

I en undersökning från 2019 med äldre och deras husdjur fann man även där positiva hälsofördelar. Husdjuren gav de äldre kamratskap, minskad ensamhet, ökad socialisering samt en ökad känsla av mening i livet som bidrar till bättre mental hälsa.