Så kan djur främja vår hälsa

Uppdaterad juni 25, 2025, Publicerad juni 25, 2025
– av Sofie Persson
Både barn och vuxna mår bra av djur - såväl fysiskt som psykiskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Djur hjälper oss människor att må bra - på många sätt. För vissa finns de där varje dag och hjälper exempelvis diabetiker vid blodsockerfall eller ger tröst åt ett barn som mår dåligt. Hos äldre kan de sänka blodtrycket och ge meningsfullhet i en annars grå vardag. Generellt löper hund- och kattägare också mindre risk för att dö i hjärtinfarkt.

Sedan vi domesticerat flera djurarter har de blivit en del av våra liv som vi kan skapa relationer med, i många fall även kommunicera med på en nivå som kan anses som anmärkningsvärd med tanke på artskillnaderna. Hunden är kanske det djur som står oss närmast, men studier visar även att exempelvis hästar kan förstå oss. Något kanske ännu märkligare är vår relation till vilda djur. Forskare vid SLU och Linköpings universitet fann exempelvis förra året av en slump att vilda djungelhöns uppvisade ett kontaktsökande beteende gentemot människor, ett beteende som annars enbart domesticerade djur uppvisar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 5 november 2022.


I vår värld betyder djuren mycket i många avseenden, men de är mer än bara mat, kunskap och nöje för oss. De kan även vandra vid vår sida och hjälpa oss igenom det tuffa som är livet. Framför allt kan de ge oss en form av kärlek som kanske inte ens människor kan ge varandra.

Förebyggande från födseln

Det finns flera förebyggande hälsofaktorer med att ha djur och det börjar redan vid födseln, visar en studie från University of Alberta. Kvinnor som hade pälsdjur under tiden de var gravida och/eller kort därefter, födde friskare barn. Barnen hade en större mängd av två typer av nyttiga mag-tarmbakterier, ruminococcus and oscillospira, vilka både har kopplats samman med en minskad risk för övervikt samt olika typer av barnallergier. På tal om allergier tyder forskning på att risken för kattallergi minskar om man växer upp med en katt och det kan också minska risken för hösnuva. Att ha hund minskade också risken för hund- och kattallergi senare i livet, men inte hösnuva.

Djur kan inverka förebyggande mot hjärtproblem. Studier tyder exempelvis på att kattägare har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie från Uppsala universitet kom man också fram till att hundägare hade 33 procent mindre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med icke-hundägare.

Att äga en hund gör att man automatiskt rör sig mer, förutsatt att man promenerar med sin hund. Studier visar också att 54 procent av hundägare var mer benägna att möta de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. I en annan studie från 2009 visade det sig att hundar är bättre promenadkompisar än faktiska kompisar när det gäller att göra träningen effektiv. De som promenerade med hundar var mer vältränade än de som tog promenader med människor.

Hjälper oss att läka

"Om du lägger en katt och några brutna ben i samma rum så kommer benen att läka", lyder ett veterinärordspråk. Katters spinnande sägs kunna hjälpa till att läka brutna ben och andra sjukdomar. Anledningen ska vara att det kurrande ljudet sker på en vibrationsnivå på 25–150 Hz, vilket ska kunna verka läkande. I en studie från 2015 med patienter som led av fibromyalgi testade man lågfrekvent ljudstimulering med en nivå på 40 Hz, som visade sig ha en förbättrande klinisk effekt på patienterna.

Djur har länge använts terapeutiskt för att hjälpa patienter med bland annat ångest, depression och utmattningssyndrom. I en studie från 2016 tittade man på hur besök av terapihundar på akuten vid The Royal University Hospital i Kanada påverkade patienterna. Efter bara 10 minuters besök av terapihunden visade patienterna en stor minskning i smärta, ångest, depression och kände ett ökat välmående. I en studie publicerad i år har forskare tittat på hjärnaktiviteten i den prefrontala cortexen, det vill säga den främre delen av hjärnans pannlob, när man klappar en hund. Då såg man att aktiviteten i den delen av hjärnan ökade markant när man klappade hundar, vilket ger ytterligare bevis för att djurterapi är bra. Det är nämligen i den delen av hjärnan som exempelvis den sociala förmågan sitter och även där emotionella processer pågår. Även hästterapi har visats ha stora fördelar, exempelvis har man funnit att det kan hjälpa till att minska symptom från PTSD.

I en studie på spädbarn med motorisk problematik fann forskare att det hjälpte att introducera en terapihund i samband med fysioterapin. Hundens närvaro gjorde att resultaten inom motorik, socialisering och kognitiva förmågor ökade. Vid svenska SLU har man undersökt djurs och naturs betydelse för barn och autism, även där fann man att just barnens motorik stimulerades men också att husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress.

Djur har också en förmåga att se och känna saker som människor inte alltid uppfattar. Exempelvis kan hundar lukta sig till cancer, markera när diabetespatienter har för högt eller lågt blodsocker eller varna epilepsipatienter innan ett anfall samt hämta hjälp eller medicin. Även råttor har ett starkt luktsinne och jättepåsråttor har kunnat lära sig att lukta sig fram till tuberkulos hos barn.

Även andra till synes ovanliga djur kan användas vid olika terapier, som exempelvis getter, ormar och marsvin.

Foto: Dawn/Unsplash

Djurägare är mer sociala

Har man någonsin varit ute och gått med en hund kan nog de flesta konstatera att man kan få en mer social promenad. Andra hundägare kanske stannar och pratar eller hundintresserade som vill ställa någon fråga. Djurägare är ofta kontaktsökande med andra likasinnade vilket kan bidra till ökad socialitet i allmänhet. Faktiskt visar också studier att detta stämmer, då man såg att fler tog kontakt under en promenad i en park när en hund var med jämfört med när personen gick ensam. I en studie från 2017 kunde forskare även konstatera att djurägare har ett högre socialt kapital, speciellt gällde det hundägare som promenerade, men även andra djurägare.

Hos barn som var diagnostiserade med Autism Spectrum Disorder (ASD) fann forskare att hästterapi bidrog till en ökad socialisering. Djur överlag kan hjälpa barn att förebygga social-emotionell problematik, visar studier. Speciellt kan det hjälpa barn som inte har några syskon. Hos äldre har man sett att djurterapi generellt hjälper mot ensamhet.

Djur gör oss avslappnade

Djur får oss att stressa ner och hjälper oss att slappna av. En del av detta kan förklaras med att hormonet oxytocin frisätts när vi umgås med djur, vilket har en lugnande effekt och får oss att må bra. Att äga en katt sägs till exempel vara toppen mot stress och dess kurrande ska kunna hjälpa mot bland annat högt blodtryck och att lugna nervsystemet.

Viss forskning tyder också på att husdjur förbättrar sömnen, i en studie från Arizona i USA frågade man djurägare angående deras sömn. Då svarade 56 procent av djurägarna att man tillät sina husdjur att sova i sängen och 41 procent av dessa upplevde att sömnen blev bättre med djuren närvarande. Den främsta orsaken var att man kände sig mer trygg tillsammans med sitt djur.

I en amerikansk studie från 2015 visades att barn med hund i familjen upplevde mindre oro och ångest jämfört med barn som inte hade hund. Enbart 12 procent av barnen med hund i familjen led av oro eller ångest, jämfört med 21 procent av barnen i familjerna utan hund. Djur kan också hjälpa mot stress på jobbet, visar en studie från 2018. I studien tittade man på hur besök av en terapihund kunde påverka sjuksköterskors mentala hälsa. Sjuksköterskor har ofta ett stressigt arbete, vilket kan göra att man lättare blir exempelvis utbränd. Däremot såg man att besök av en terapihund regelbundet kunde lindra stress och utmattning.

Det är inte bara husdjur som kan hjälpa till att få ner stressnivåerna, forskare har även kommit fram till att vilda djur kan hjälpa med människans välmående. Exempelvis såg man i en studie från 2020 att ett besök till en safaripark i Storbritannien sänkte kortisolnivåerna och gjorde deltagarna på bättre humör efter endast 11-minuters besök. I parken fanns frigående lemurer. Även naturliga ljud som exempelvis fågelsång kan minska stressen och öka välmåendet.

Barn mår bra av djur

Barn mår oftast bra av husdjur vilket åtskilliga studier visa. Exempelvis konstaterades i en studie från april 2022 att förskolebarn som hade hund i hemmet hade färre timmar skärmtid, var mer aktiva och sov mer. I en fortsättningsstudie från 2015 fann man att grundskolebarn som hade både hund och katt som husdjur var mer empatiska än barn som enbart hade hund eller katt, eller inget djur alls. Forskare kom även fram till att barn som hade en djupare relation med sitt husdjur var mer empatiska mot andra. Empatinivån var också hög för barn som hade häst eller fågel som husdjur.

Att använda exempelvis sociala tjänstehundar i skolan har de senaste åren blivit mer vanligt och ska kunna hjälpa barn som har det svårt i skolan. Studier visar att djur skulle kunna ha en positiv verkan på barns lärande, speciellt när det gäller barn som har behov av särskilt stöd. I exempelvis Midgårdskolan i Röstånga har man två så kallade skolhundar som hjälper till att ge lugn och stöd i undervisningen.

Foto: Pietro Schellino/Unsplash

På äldre dagar finns djuren där

Det blir allt vanligare med djur inom äldrevården. På ett äldreboende i Finland får de boende regelbundet besök av ponnyn Moona, något som sprider glädje bland de äldre. Andra äldreboenden har också exempelvis permanenta katter som bor hos dem. I Sverige finns det hem där de äldre även får ta med sig sina egna husdjur, till och med höns. Det finns klara hälsofördelar med djuren. Exempelvis har en svensk studie från SLU 2018 funnit att ett besök från en vårdhund regelbundet gjorde att de äldres hjärtfrekvens och blodtryck sänktes. Samma forskargrupp kom år 2020 även fram till att ett besök av en vårdhund på äldreboenden regelbundet gjorde att fingertoppstemperaturen hos de äldre ökade, något man vet sedan tidigare studier innebär en ökad avslappning och mindre stress.

I en undersökning från 2019 med äldre och deras husdjur fann man även där positiva hälsofördelar. Husdjuren gav de äldre kamratskap, minskad ensamhet, ökad socialisering samt en ökad känsla av mening i livet som bidrar till bättre mental hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Kosten avgörande mot fetma – inte aktivitetsnivån

Publicerad yesterday 09:11
– av Redaktionen
Problemet är inte stillasittande – utan för mycket och fel mat, enligt forskarna.

Stillasittande och fysiskt aktiva kan förbränna nästan lika mycket energi per dag, visar en ny amerikansk studie. Forskarna menar därför att kampen mot övervikt måste fokusera mer på kosten – och mindre på träningen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har man jämfört data från 4 200 personer från olika kontinenter med olika livsstilar - bland annat herdekulturer i Sibirien, jägare-samlare i Tazania samt även både låginkomstländer och höginkomstländer. Totalt har man jämfört 34 olika befolkningsgrupper.

Resultaten visar att den totala energiförbrukningen på en dag inte skiljde sig märkbart mellan de olika befolkningsgrupperna. Det vill säga att exempelvis gjorde en jägare-samlare av med lika mycket energi som en kontorsarbetande svensk på en dag.

Även när människor lever olika livsstilar ser vi inga betydande skillnader i det totala antalet kalorier som människor förbränner när vi tar hänsyn till effekterna av kroppsstorlek, säger Amanda McGrosky vid Elon University i USA, som är huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

McGrosky pekar mot att fetma därmed främst handlar om en ökad kaloriförbrukning, inte en minskad aktivitetsförbrukning.

Om du är orolig för överflödigt kroppsfett, fokusera på kalorier in, inte kalorier ut, föreslår forskaren.

Västerlänningar äter för mycket

Fetma och övervikt är ett växande hälsoproblem i Västvärlden, något som ofta kopplas ihop med den alltmer stillasittande kulturen. Den här studien pekar dock mot att det inte är stillasittandet som är den största problematiken som orsakar fetma, och McGrosky menar att studien ger hopp i kampen mot fetma. Istället bör man titta på kosten och framför allt minska intaget av ultraprocessade livsmedel och öka andelen hälsosamma.

Forskarna föreslår därmed att det inte är stillasittande som är boven i västländernas fetmaepidemi, utan snarare att man helt enkelt äter för mycket och för onyttigt.

Träning är ändå viktigt

Forskarna pekar dock mot att detta inte betyder att man ska utesluta träning och rörelse, då det i sig har en rad hälsofrämjande fördelar som exempelvis minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, tidig död och även förbättrar den mentala hälsan.

En viktig slutsats från studien är att ökningar i kroppsfett som följer med förändringar i livsstil främst är kopplade till förändringar i energiintag, eller kost. Fysisk aktivitet är fortfarande mycket viktigt för den allmänna hälsan och bör ses som ett komplement till kosten, säger McGrosky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Ultraprocessad mat är inte bara beroendeframkallande utan ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och tidig död.

Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med ultraprocessade livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.

Växte upp med viktminskningsprodukter

Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa bidrar

I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra, säger Gearhardt.

Risk när barn konsumerar mer idag

Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet, säger hon och fortsätter:

Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krångliga e-tjänster stoppar svenskar från att boka läkartid

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Komplicerade e-tjänster inom vården drabbar särskilt äldre som tvingas ge upp försöket att boka en tid.

Var tionde svensk anser att de digitala vårdtjänsterna försvårar tidsbokning, visar en rapport från Internetstiftelsen. Nästan var fjärde person har dessutom helt avstått från att boka läkarbesök eftersom e-tjänsterna upplevs som alldeles för svåra att använda.

Det är både äldre och yngre som anser att de digitala vårdtjänsterna inte fungerar som de ska. Personer i pensionsåldern, oftast kvinnor, tycker att tekniken känns för svår och att det i sig gör dem otrygga, visar rapporten "Svenskarna och internet 2025".

Bland äldre svenskar är det vanligt att man avstått från att boka ett läkarbesök flera gånger, eftersom tekniken varit för svår. Yngre blir istället ofta frustrerade på tekniken på grund av att den känns "buggig och ofärdig". Även de med funktionsnedsättning samt de födda utanför Sverige är särskilt drabbade och har svårare att boka tid online.

Sammanlagt uppger 23 procent av svenskarna att man avstått från att boka ett läkarbesök via e-tjänsterna eftersom tekniken är för svår.

För mig är det en väldigt hög siffra, att nästan en av fyra svenskar säger att 'nej men då struntar jag i det', säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen till TT.

Bland annat är det vanligt att man tycker det är svårt att veta vilken vårdkategori man ska välja, särskilt för de som inte vet vad deras symptom beror på. Andra uttrycker att det kan vara svårt att uttrycka sig i skrift eller att de digitala vårdtjänsterna saknar fler heltäckande svarsalternativ. Många svenskar uppger också att de är rädda att hamna fel och bli "runtskickade".

För mig tyder det på att man har designat tjänster som ska spara pengar, men då kanske man bortser från att en stor andel patienter inte fått kontakt med vården i den utsträckning de vill, säger Jonasson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En kvart i parken kan minska ångest

Publicerad september 26, 2025
– av Redaktionen
Alla typer av grönområden i städer förbättrar invånarnas psykiska hälsa, men stadsnära skogar sticker ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest.

Endast femton minuter i grönområden i stan räcker för att förbättra den mentala hälsan, visar en studie. Allra bäst är att sitta eller vila i parken en stund.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer, enligt FN. En siffra som förväntas öka till närmare 70 procent år 2050. Det innebär en större avsaknad av natur och även fler hälsoproblem kopplade till livet i stan, som exempelvis ångest, som är vanligare bland stadsbor.

I en studie från forskare vid Stanford University i USA och Leiden University i Nederländerna har man sammanställt resultat från 449 publicerade studier och analyserat 78 fältexperiment för att undersöka hur olika typer av grönområden i städer påverkar 12 olika aspekter av psykisk hälsa. Totalt fanns nära 5 900 deltagare med.

Resultaten, som publicerats i Nature, visar att alla typer av grönområden i städer förbättrade den psykiska hälsan, men stadsnära skogar stack ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest. Och man behövde inte tillbringa särskilt lång tid för att få en positiv effekt, mindre än femton minuter räckte. Tillbringade man däremot mer än 45 minuter i naturen fanns det större fördelar.

Våra resultat visar att även kortvarig kontakt med naturen kan ge betydande psykiska fördelar, säger Roy Remme från Leiden University, enligt Medical Xpress. Dessutom är längre vistelse i naturen kopplad till ännu större minskning av stress och ökad vitalitet.

Vila eller sitt

Unga vuxna ser ännu större fördelar, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de flesta psykiska hälsoproblem börjar före 25 års ålder. Det var dock även en stor fördel för andra åldersgrupper. Främst var det främjande för den psykiska hälsan att sitta eller vila i parken eller naturområdet, samtidigt som att röra på sig i naturen ökade energin och positiviteten.

Baserat på resultaten betonar forskarna vikten av att skydda skogar och parker i städerna, men också att främja mindre parker och fler gatuträd för att förbättra tillgängligheten till natur för invånarna. Vidare pekar de på att enklare förändringar, som att placera fler fönster mot grönska eller anordna samhällsprogram med exempelvis guidad meditation kan vara kostnadseffektiva sätt att främja folkhälsan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.