MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 25 juni 2025

onsdag 25 juni 2025


Mjölksyrning – så fungerar det

publicerad 28 november 2012

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mjölksyrning av grönsaker är en gammal konserveringsmetod som fått ge plats åt dagens ättiksinläggningar med socker. Nu verkar dock mjölksyrningen åter vara på väg tillbaks till våra middagar.

Syrade grönsaker på burk. Foto: Nya Dagbladet

Traditionellt sett har många produkter syrats. Surkål känner de flesta till, men även andra grönsaksinläggningar som pickels, gurka och oliver har tidigare varit syrade. Mjölksyrabakterierna har även använts till mjölkprodukter som fil och yoghurt. De används även för att konservera kött t.ex. salami och i surdegsbröd.

Mjölksyrebakterierna finns naturigt i många råa livsmedel.  De omvandlar kolhydrater till mjölksyra och aromer bildas om miljön är gynnsam. De blir nyttigare och vi tar lättare upp näringen i syrade produkter än färska. Då bildas även vitamin C, vitamin B-12, acetylkolin och enzymer.

Mjölksyrade grönsaker stimulerar även järnupptaget i kroppen. Mjölksyran sänker pH- värdet i grönsakerna vilket hindrar förruttnelsebakterier och andra hälsovådliga bakterier att växa.

Idag äter vi mycket processad mat, för lite råa grönsaker och vi är överdrivet rädda för bakterier. Genom att äta syrade livsmedel så hjälper vi de bakterier som finns i vår kropp. I våra tarmar har vi cirka 1,5 kg bakterier som hjälper oss att bryta ner födan och ta upp näringen.

I en frisk kropp lever dessa olika mikrober i god grannsämja med varandra och de fyller viktiga funktioner för vår hälsa. Genom att de aktivt deltar i kroppens immunförsvar stimulerar de tarmrörelser och producerar dessutom flera vitaminer som K, folsyra, riboflavin och B-12. Att äta mjölksyrade grönsaker till maten sänker även GI-värdet för måltiden.

 

Vill du syra själv? Läs vår artikel Så syrar du egna grönsaker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så kan djur främja vår hälsa

publicerad Idag 7:11
– av Sofie Persson
Både barn och vuxna mår bra av djur - såväl fysiskt som psykiskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Djur hjälper oss människor att må bra – på många sätt. För vissa finns de där varje dag och hjälper exempelvis diabetiker vid blodsockerfall eller ger tröst åt ett barn som mår dåligt. Hos äldre kan de sänka blodtrycket och ge meningsfullhet i en annars grå vardag. Generellt löper hund- och kattägare också mindre risk för att dö i hjärtinfarkt.

Sedan vi domesticerat flera djurarter har de blivit en del av våra liv som vi kan skapa relationer med, i många fall även kommunicera med på en nivå som kan anses som anmärkningsvärd med tanke på artskillnaderna. Hunden är kanske det djur som står oss närmast, men studier visar även att exempelvis hästar kan förstå oss. Något kanske ännu märkligare är vår relation till vilda djur. Forskare vid SLU och Linköpings universitet fann exempelvis förra året av en slump att vilda djungelhöns uppvisade ett kontaktsökande beteende gentemot människor, ett beteende som annars enbart domesticerade djur uppvisar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 5 november 2022.


I vår värld betyder djuren mycket i många avseenden, men de är mer än bara mat, kunskap och nöje för oss. De kan även vandra vid vår sida och hjälpa oss igenom det tuffa som är livet. Framför allt kan de ge oss en form av kärlek som kanske inte ens människor kan ge varandra.

Förebyggande från födseln

Det finns flera förebyggande hälsofaktorer med att ha djur och det börjar redan vid födseln, visar en studie från University of Alberta. Kvinnor som hade pälsdjur under tiden de var gravida och/eller kort därefter, födde friskare barn. Barnen hade en större mängd av två typer av nyttiga mag-tarmbakterier, ruminococcus and oscillospira, vilka både har kopplats samman med en minskad risk för övervikt samt olika typer av barnallergier. På tal om allergier tyder forskning på att risken för kattallergi minskar om man växer upp med en katt och det kan också minska risken för hösnuva. Att ha hund minskade också risken för hund- och kattallergi senare i livet, men inte hösnuva.

Djur kan inverka förebyggande mot hjärtproblem. Studier tyder exempelvis på att kattägare har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie från Uppsala universitet kom man också fram till att hundägare hade 33 procent mindre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med icke-hundägare.

Att äga en hund gör att man automatiskt rör sig mer, förutsatt att man promenerar med sin hund. Studier visar också att 54 procent av hundägare var mer benägna att möta de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. I en annan studie från 2009 visade det sig att hundar är bättre promenadkompisar än faktiska kompisar när det gäller att göra träningen effektiv. De som promenerade med hundar var mer vältränade än de som tog promenader med människor.

Hjälper oss att läka

”Om du lägger en katt och några brutna ben i samma rum så kommer benen att läka”, lyder ett veterinärordspråk. Katters spinnande sägs kunna hjälpa till att läka brutna ben och andra sjukdomar. Anledningen ska vara att det kurrande ljudet sker på en vibrationsnivå på 25–150 Hz, vilket ska kunna verka läkande. I en studie från 2015 med patienter som led av fibromyalgi testade man lågfrekvent ljudstimulering med en nivå på 40 Hz, som visade sig ha en förbättrande klinisk effekt på patienterna.

Djur har länge använts terapeutiskt för att hjälpa patienter med bland annat ångest, depression och utmattningssyndrom. I en studie från 2016 tittade man på hur besök av terapihundar på akuten vid The Royal University Hospital i Kanada påverkade patienterna. Efter bara 10 minuters besök av terapihunden visade patienterna en stor minskning i smärta, ångest, depression och kände ett ökat välmående. I en studie publicerad i år har forskare tittat på hjärnaktiviteten i den prefrontala cortexen, det vill säga den främre delen av hjärnans pannlob, när man klappar en hund. Då såg man att aktiviteten i den delen av hjärnan ökade markant när man klappade hundar, vilket ger ytterligare bevis för att djurterapi är bra. Det är nämligen i den delen av hjärnan som exempelvis den sociala förmågan sitter och även där emotionella processer pågår. Även hästterapi har visats ha stora fördelar, exempelvis har man funnit att det kan hjälpa till att minska symptom från PTSD.

I en studie på spädbarn med motorisk problematik fann forskare att det hjälpte att introducera en terapihund i samband med fysioterapin. Hundens närvaro gjorde att resultaten inom motorik, socialisering och kognitiva förmågor ökade. Vid svenska SLU har man undersökt djurs och naturs betydelse för barn och autism, även där fann man att just barnens motorik stimulerades men också att husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress.

Djur har också en förmåga att se och känna saker som människor inte alltid uppfattar. Exempelvis kan hundar lukta sig till cancer, markera när diabetespatienter har för högt eller lågt blodsocker eller varna epilepsipatienter innan ett anfall samt hämta hjälp eller medicin. Även råttor har ett starkt luktsinne och jättepåsråttor har kunnat lära sig att lukta sig fram till tuberkulos hos barn.

Även andra till synes ovanliga djur kan användas vid olika terapier, som exempelvis getter, ormar och marsvin.

Foto: Dawn/Unsplash

Djurägare är mer sociala

Har man någonsin varit ute och gått med en hund kan nog de flesta konstatera att man kan få en mer social promenad. Andra hundägare kanske stannar och pratar eller hundintresserade som vill ställa någon fråga. Djurägare är ofta kontaktsökande med andra likasinnade vilket kan bidra till ökad socialitet i allmänhet. Faktiskt visar också studier att detta stämmer, då man såg att fler tog kontakt under en promenad i en park när en hund var med jämfört med när personen gick ensam. I en studie från 2017 kunde forskare även konstatera att djurägare har ett högre socialt kapital, speciellt gällde det hundägare som promenerade, men även andra djurägare.

Hos barn som var diagnostiserade med Autism Spectrum Disorder (ASD) fann forskare att hästterapi bidrog till en ökad socialisering. Djur överlag kan hjälpa barn att förebygga social-emotionell problematik, visar studier. Speciellt kan det hjälpa barn som inte har några syskon. Hos äldre har man sett att djurterapi generellt hjälper mot ensamhet.

Djur gör oss avslappnade

Djur får oss att stressa ner och hjälper oss att slappna av. En del av detta kan förklaras med att hormonet oxytocin frisätts när vi umgås med djur, vilket har en lugnande effekt och får oss att må bra. Att äga en katt sägs till exempel vara toppen mot stress och dess kurrande ska kunna hjälpa mot bland annat högt blodtryck och att lugna nervsystemet.

Viss forskning tyder också på att husdjur förbättrar sömnen, i en studie från Arizona i USA frågade man djurägare angående deras sömn. Då svarade 56 procent av djurägarna att man tillät sina husdjur att sova i sängen och 41 procent av dessa upplevde att sömnen blev bättre med djuren närvarande. Den främsta orsaken var att man kände sig mer trygg tillsammans med sitt djur.

I en amerikansk studie från 2015 visades att barn med hund i familjen upplevde mindre oro och ångest jämfört med barn som inte hade hund. Enbart 12 procent av barnen med hund i familjen led av oro eller ångest, jämfört med 21 procent av barnen i familjerna utan hund. Djur kan också hjälpa mot stress på jobbet, visar en studie från 2018. I studien tittade man på hur besök av en terapihund kunde påverka sjuksköterskors mentala hälsa. Sjuksköterskor har ofta ett stressigt arbete, vilket kan göra att man lättare blir exempelvis utbränd. Däremot såg man att besök av en terapihund regelbundet kunde lindra stress och utmattning.

Det är inte bara husdjur som kan hjälpa till att få ner stressnivåerna, forskare har även kommit fram till att vilda djur kan hjälpa med människans välmående. Exempelvis såg man i en studie från 2020 att ett besök till en safaripark i Storbritannien sänkte kortisolnivåerna och gjorde deltagarna på bättre humör efter endast 11-minuters besök. I parken fanns frigående lemurer. Även naturliga ljud som exempelvis fågelsång kan minska stressen och öka välmåendet.

Barn mår bra av djur

Barn mår oftast bra av husdjur vilket åtskilliga studier visa. Exempelvis konstaterades i en studie från april 2022 att förskolebarn som hade hund i hemmet hade färre timmar skärmtid, var mer aktiva och sov mer. I en fortsättningsstudie från 2015 fann man att grundskolebarn som hade både hund och katt som husdjur var mer empatiska än barn som enbart hade hund eller katt, eller inget djur alls. Forskare kom även fram till att barn som hade en djupare relation med sitt husdjur var mer empatiska mot andra. Empatinivån var också hög för barn som hade häst eller fågel som husdjur.

Att använda exempelvis sociala tjänstehundar i skolan har de senaste åren blivit mer vanligt och ska kunna hjälpa barn som har det svårt i skolan. Studier visar att djur skulle kunna ha en positiv verkan på barns lärande, speciellt när det gäller barn som har behov av särskilt stöd. I exempelvis Midgårdskolan i Röstånga har man två så kallade skolhundar som hjälper till att ge lugn och stöd i undervisningen.

Foto: Pietro Schellino/Unsplash

På äldre dagar finns djuren där

Det blir allt vanligare med djur inom äldrevården. På ett äldreboende i Finland får de boende regelbundet besök av ponnyn Moona, något som sprider glädje bland de äldre. Andra äldreboenden har också exempelvis permanenta katter som bor hos dem. I Sverige finns det hem där de äldre även får ta med sig sina egna husdjur, till och med höns. Det finns klara hälsofördelar med djuren. Exempelvis har en svensk studie från SLU 2018 funnit att ett besök från en vårdhund regelbundet gjorde att de äldres hjärtfrekvens och blodtryck sänktes. Samma forskargrupp kom år 2020 även fram till att ett besök av en vårdhund på äldreboenden regelbundet gjorde att fingertoppstemperaturen hos de äldre ökade, något man vet sedan tidigare studier innebär en ökad avslappning och mindre stress.

I en undersökning från 2019 med äldre och deras husdjur fann man även där positiva hälsofördelar. Husdjuren gav de äldre kamratskap, minskad ensamhet, ökad socialisering samt en ökad känsla av mening i livet som bidrar till bättre mental hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De blå zonerna: Här lever folk längst i världen

De blå zonerna syftar på fem olika områden där befolkningen lever och är friska längre än någon annanstans i världen. Exempelvis finns där fler 100-åringar och färre medelålders personer blir sjuka. Vad gör då människorna i de blå zonerna som skiljer sig från befolkningar annorstädes?

publicerad Igår 7:02
På Sardinien lever flest hundraåringar i världen per capita. Ön är en av flera som räknas som en "blå zon".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De blå zonerna som begrepp myntades av Dan Buettner, som kallar sig själv för en ”upptäckare”. Buettner gjorde sig tidigare känd genom att cykla jorden runt och därmed sätta ett antal rekord i Guinness rekordbok. Han har skrivit ett antal böcker om de blå zonerna och satte 2004 ihop ett team tillsammans med National Geographic för att undersöka vad hemligheten är till att människorna i de blå zonerna lever och dessutom är friska så länge.


Artikeln publicerades ursprungligen den 8 januari 2017


Man brukar tala om fem områden i världen som blå zoner:

Sjundedagsadventisterna

Sjundedagsadventisterna är en kyrka som gjort sig känd för att trycka på vikten av ett hälsosamt liv. Här i Sverige ägde kyrkan tidigare varumärket Hälsans kök, under vilket de saluförde olika vegetariska produkter. Sjundedagsadventisterna i Loma Linda i Kalifornien är en grupp som studerats under en längre tid, inte bara av Buettners grupp. En stor andel av dem är vegetarianer och veganer och fysisk aktivitet är en viktig del av deras vardag.

Ikaria, Grekland

Ikaria är en ö i Grekland och utmärker sig genom den mycket låga förekomsten av demens och den mycket låga dödligheten hos människor i medelåldern. På Ikaria flyter livet på i en maklig takt och många gör sitt eget vin enligt gamla traditioner.

Sardinien

På Sardinien, närmare bestämt i regionen som kallas för Barbagia, lever den befolkningsgrupp som har flest manliga hundraåringar i förhållande till befolkningsmängden i världen. Folket lever traditionellt som jordbrukare eller fåraherdar. Forskningen tyder på att de kan vara ättlingar till en tidigare bronsålderscivilisation som trängdes undan av en invaderande befolkningsgrupp och därmed drevs upp till högländerna på Sardinien.

Nicoya, Costa Rica

Nicoya är en halvö i Costa Rica som kommer på andraplats när det gäller manliga hundraåringar, efter Barbagia på Sardinien. De har också världens lägsta dödlighet bland medelålders personer. I Nicoya blir inte människor bara gamla, utan precis som i de andra blå zonerna så är de aktiva och friska fram tills de går bort.

Okinawa

Okinawa är en ö söder om Japan där befolkningen traditionellt har levt till stor del på sötpotatis och fisk. På Okinawa finns det störst andel kvinnliga hundraåringar i världen.

Baserat på Buettners forskning har du nedan några tips till dig som i vårt samhälle vill ta efter några av vanorna i de blå zonerna.

Vardagsmotion

I de blå zonerna rör människorna på sig som en del av vardagen. De flesta lever traditionella liv där de arbetar på fältet, i trädgården, fiskar eller ser till djuren. Det gör att de aldrig behöver tänka på träning eller motion som en separat aktivitet. Det här kan vara svårt för dig som har ett arbete där du sitter mest vid ett skrivbord hela dagen. En lösning kan vara en lunchpromenad, ett skrivbord där du står eller kanske till och med en liten motionscykel du ställer under skrivbordet och trampar på lite till och från under dagen.

Mening med livet

I de blå zonerna uppger alla att de vet vad meningen med deras liv är, något som få antagligen skulle kunna göra i västvärlden. Att känna att livet är meningsfullt är en förutsättning för psykisk hälsa och det visar sig också i hur länge människor lever och hur lyckliga de är. Det här hör också samman med nästa punkt.

Avkoppling och avstressning

Stress är en del av livet, även för människorna i de blå zonerna. Skillnaden är hur de hanterar den. Meditation, bön, reflektion är några exempel på vad de alla gör, men som väldigt få av oss gör. Utöver detta så är dessutom stressnivån för oss ofta betydligt högre. Människor som bekänner sig som genuint religiösa, oavsett vilken religion det handlar om, lever längre och skattar sig själva som lyckligare än andra. Studier har visat att de som i väst medverkar i en religiös sammankomst fyra gånger per månad lever i snitt fyra till fjorton år längre än andra.

Äter sig inte proppmätta

Flera av de blå zonerna har traditioner som förhindrar överätning, som ”hara hachi bu” på Okinawa som betyder att man ska sluta äta när man är 80 procent mätt. Kan vi kanske också utgå ifrån att man inte blir bjuden på tårta varje vecka på jobbet i de blå zonerna? Att inte äta för mycket kan vara lättare sagt än gjort, men försöker man så har det antagligen någon form av effekt.

Mest växter i kosten

Kosten i de blå zonerna är i stort växtbaserad, kompletterad med ost, fisk eller kött. Bönor är också något som återkommer i alla de blå zonerna i olika former och äts oftast dagligen. Det här innebär att energin i kosten till största delen kommer från kolhydrater, 65 procent ungefär. Man kan säga att kosten i de blå zonerna är stärkelsebaserad, mest från rotfrukter, fullkorn och bönor. Det här är lätt att ta efter i vårt samhälle, där mat från världens alla hörn finns tillgänglig året runt.

Alkohol

Det konsumeras alkohol i alla de blå zonerna förutom bland sjundedagsadventisterna i Loma Linda. Det sups dock väldigt sällan och alkoholen konsumeras alltid tillsammans med mat eller i sociala sammanhang.

Sammanhang

Familj, vänner och samhälle är faktorer som spelar stor roll för hälsan. I de blå zonerna har alla någonstans där de hör hemma. De har starka sociala nätverk och sätter alltid sina familjers behov först. Det här är en mycket stor kontrast mot det västerländska samhället där den autonoma individens självförverkligande ofta framställs som det centrala.

Begreppet ”blå zon” har nått en stor popularitet och idag arbetar Buettner med en hel organisation i ryggen för att försöka förbättra hälsan även hos den amerikanska befolkningen med de blå zonerna som förebild. Kanske kan också den svenska befolkningen låta sig inspireras av livsstilen i de blå zonerna för att leva friskare och lyckligare liv i det moderna samhället.

 

Robert Rönngren, näringsfysiolog

Artikelförfattaren Robert Rönngren är utbildad näringsfysiolog och har även studerat idrottsmedicin och idrottsfysiologi. Hans yrkesmässiga bakgrund innefattar bland annat produktutveckling i kosttillskottsbranschen samt en period som personlig tränare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

L-arginin – Naturlig kraft för blodflöde och uthållighet

Annonssamarbete med Swebbtv

publicerad 18 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bra blodcirkulation handlar inte bara om hälsa – det påverkar även fysisk ork, mental skärpa och återhämtning. L-arginin är en aminosyra som i kroppen omvandlas till kväveoxid ett ämne som får blodkärlen att slappna av och förbättrar flödet av syre och näring.

Swebbtvs L-arginin kombinerar aminosyran med rödbetspulver och nitrat, vilket gör det till ett populärt val för både aktiva personer och den som vill stärka sin cirkulation i vardagen.

L-arginin bidrar till:

  • Förbättrad blodflöde och syresättning

  • Ökad uthållighet vid fysisk aktivitet

  • Stöd för sexuell funktion och energinivå

  • Minskad trötthet vid ansträngning

r du vill orka mer och återhämta dig bättre

Vid fysisk ansträngning stiger behovet av syre, blodflöde och näringstillförsel. L-arginin används ofta före träning, men kan även ge stöd vid låg energi eller återkommande trötthet. Det påverkar kroppens naturliga förmåga till vasodilation alltså utvidgning av blodkärlen – vilket i sin tur förbättrar cirkulationen.

Vanliga situationer där L-arginin kan vara hjälpsamt:

  • Vid konditionsträning eller styrkelyft

  • Vid stressrelaterad spänning eller utmattning

  • För att stödja manlig vitalitet och uthållighet

  • När återhämtningen efter fysisk aktivitet känns långsam


Tips som kan förstärka effekten:

  • Rör dig i dagsljus minst 30 min varje dag

  • Undvik processat kött och raffinerat socker

  • Drick vatten mellan måltider inte till dem

  • gg in lättare styrketräning 23 ggr i veckan

Ett kraftfullt tillskott i din vardag

L-arginin är ett naturligt ämne som kroppen själv producerar, men behovet ökar med ålder, stress och fysisk belastning. Genom att kombinera det med rödbetspulver och nitrat får du ett tillskott som passar lika bra för motionärer som för dig som vill ge kroppen stöd i vardagen – eller förbättra din uthållighet och syresättning.

Vill du stödja blodflödet på naturlig väg och orka mer – både fysiskt och mentalt?

Beställ L-arginin från Swebbtv här

Illustration: Swebbtv

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här är hälsoprofilens bästa soltips för sommaren

publicerad 14 juni 2025
– av Redaktionen
Undviker man att bränna sig är det ingen fara, menar hälsoprofilen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Näringsfysiologen Fredrik Paulún, författare till boken Ljusrevolutionen, menar att det finns många gravt felaktiga föreställningar kring solen. Något av det allra bästa man kan göra för sin hälsa, betonar Paulún, är att se till att få tillräckligt med solljus.

Vi ska inte bränna oss, men vi ska ut i solen så mycket det bara går, säger han.

Här listar vi Paulúns allra bästa tips och spaningar för årets soligaste månader.

Fredrik Paulún är en av landets kanske mest kända hälsoprofiler och är utbildad nutritionist. I Ljusrevolutionen beskriver han hur solen, och framför allt ljuset, är direkt livsviktigt för oss. Samtidigt som man på andra håll ofta uppmanas att sola försiktigt menar han istället att människor i Sverige idag generellt faktiskt har solbrist, eller ljusbrist, och bör se till att få betydligt mycket mer solljus.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 juni 2024.


Han förklarar bland annat att det bildas endorfiner när man får sol på huden, vilket han menar visar att solen är välgörande för människan. Det man är naturligt avsedd att dras till bygger ofta på en produktion av endorfiner, och Paulún menar att det är helt logiskt att anta att solen är nödvändig för människans överlevnad. Enligt hälsoprofilen är solens dåliga rykte ”fullständigt oförtjänt” och snarare minst lika viktig för hälsan som träning och bra kost.

Sjuk utan sol

Paulún menar att solen påverkar hela systemet i kroppen, allt från hjärna till organ, positivt. Främst ger den en ökad energiproduktion till kroppens mitokondrier, vars funktion är att omvandla energi från mat. Väldigt många sjukdomar har ”ett ben” i en dålig mytokondriefunktion, menar hälsoprofilen.

–  Utan mytokondrier är vi körda, säger han i podden Hälsa för ohälsosamma.

Paulún menar att de råd vi får om att undvika sol i själva verket kommer att göra oss sjuka. Bland annat pekar han mot ett större antal studier som gjorts där man jämfört var man bor på jorden, där latitud 0 är ekvatorn, har man kunnat se att exempelvis den autoimmuna sjukdomen MS knappt existerar vid ekvatorn, med andra ord där det finns mycket sol. Sjukdomen ökar ju längre bort man är från ekvatorn, där Sverige bland annat är ganska drabbat av sjukdomen.

Detsamma menar hälsoprofilen gäller för högt blodtryck, att det är vanligare i länder längre från ekvatorn och som därmed har mindre sol. Detta grundas bland annat i att solen stimulerar produktionen av kväveoxid, vilket vidgar kärlen och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vidare ska dödligheten under vinterhalvåret också vara cirka 25 procent högre i länder långt bort från ekvatorn.

Undvikande av solen lika illa som rökning

Avsaknad av sol ska också kunna bidra till ökad kroppsvikt. Vidare menar Paulún att särskilt risken för autoimmuna sjukdomar blir betydligt lägre om man får tillräckligt med sol, och att de som lider av dessa kan förbättra sina symptom om de solar mycket.

Annan forskning ska enligt profilen tyda på att undvikande av solen ger samma risk att dö i förtid som rökning. Enligt annan forskning har man generellt sett 40 procents lägre risk att dö i alla former av cancer om man solar mycket, efter en 20-årsperiod.

Solen stimulerar också immunförsvaret, vilket minskar risken för luftvägsinfektioner. Paulún pekar på att just solen också hade en stor påverkan i praktiken när det gällde covid, där han menar att människor med mörkare hud i högre grad blev påverkade av sjukdomen i Sverige eftersom de har högre behov av solljus.

Det vet vi idag, att solen hade också en stor ”impact” hur svår covid folk fick, det var exempelvis många människor med mörkare hud som dog. Mycket på grund av att de fick för lite ljus helt enkelt, så det är en jätteviktig aspekt när man pratar om människors hälsa. Vi har olika solbehov.

Ingen solskyddsfaktor

Ett stort antal forskare och experter menar att solskydd är livsviktigt, och gärna så hög faktor som möjligt. Exempelvis gav hudläkaren Petra Kjellman nyligen råd i skattefinansierade SVT om att smörja in sig med minst SPF 30 eller 50 under sommaren.

Paulún hävdar dock att solskyddskrämer i själva verket kan öka risken för hudcancer eftersom man tar bort den naturliga instinkten att dra sig bort från solen. En större studie, där femtio regioner och länder deltagit, visar exempelvis att ju mer UV-ljus man får utan solskyddsfaktor, desto mindre risk att utveckla hudcancertypen malignt melanom.

–  För att det skyddar oss, det är en hormetisk stressor. Det är en reparation av hudcellerna helt enkelt, säger han.

Vidare pekar han mot att vissa solkrämer innehåller kemikalier och hormonstörande substanser, vilka absorberas in i huden. Han menar att solskydd visserligen skyddar mot att bränna sig, men att det inte skyddar mot exempelvis cancer eller rynkor som orsakas av solen.

Att smörja in sig med solskyddsfaktor i Sverige är horribelt, säger han.

Däremot erkänner Paulún att han i ytterst sällsynta fall kan använda sig av solskyddsfaktor, och det är möjligen lite på näsan om han ska ut på sjön. Annars undviker han det helt.

Sola smart

Även om det naturliga solljuset är hälsobringande kan för mycket UV-strålning orsaka skador på den biologiska vävnaden. Det kan leda till solskador, ökad risk för malignt melanom och åldrad hud. Paulún nämner samtidigt en studie som gjordes på 29 000 svenska kvinnor i de södra delarna av landet. Där delades kvinnorna upp i icke solare, moderata solare och aktiva solare. De kvinnor som var aktiva solare löpte en 1,1 procents risk att få malignt melanom, samtidigt som icke solare hade en 0,8 procents risk att få det – en väldigt liten marginal med andra ord. I studien fann man dock att dödligheten hos de drabbade var lägre hos de aktiva solarna jämfört med de som inte solade. Hos de som inte solade var dödligheten närmare 36 procent i hudcancer, jämfört med bara 11 procent hos de aktiva solarna.

Däremot gäller det att inte sola för mycket, och inte bränna sig, betonar Paulún. Det man ska satsa på är att bygga upp en bra solbränna, då kommer man inte att bränna sig lika lätt. Om man bygger upp en bra solbränna har man ett skydd som motsvarar omkring 10 till 15 SPF, menar han. Vidare gäller det att vara logisk och sola lagom, att gå undan om man varit i solen för mycket och ta på en hatt, samt skyddande kläder. Låt barnen använda uv-kläder och hatt eller keps.

Vi mår helt enkelt bra av UV-ljus, säger Fredrik. Det är viktigt. Men vi kan också bränna oss. Så det gäller att hitta rätt balans.

Morgonsolen den bästa

Den snällaste soldelen av dagen är morgonen, enligt Paulún. Solen står lågt och UV-ljuset filtreras bort i atmosfären (Kolla) och gör att nästan inget når fram. Samtidigt får kroppen vakna till på morgonen och man får ljus i ögonen. Även kvällarna har ett mildare solljus.

Solen är som starkast på dagen och vill man undvika att bränna sig är det då möjligen bäst tidpunkt att sitta i skuggan, eller inomhus om man befinner sig på ännu varmare breddgrader som exempelvis Australien.

D-vitamin

Det är genom UV-ljuset som produktionen av vitamin D kommer igång, där Paulún menar att forskning tyder på att naturligt producerade nivåer av vitaminet och hög solexponering är kopplande till samma hälsoeffekter. Däremot ger kosttillskott av vitaminet inte samma effekter. Det finns dock studier som visar att just tillskott av D-vitamin minskar dödligheten hos människor, oavsett orsak, men däremot inte skyddar mot sjukdomar som exempelvis alzheimers och diabetes typ 2. Det menar hälsoprofilen kan tyda på att tillskott inte kan ersätta ljuset och om man har låga nivåer av vitaminet så har man troligen fått för lite sol.

Rött ljus på vintern

I Sverige är soltimmarna få under vintern, men Paulún uppmanar ändå att försöka passa på att få sol på huden de dagar den är framme. Däremot kan man också under vintern använda sig av så kallade rödljuslampor som ett kosttillskott, något han förespråkar starkt.

I sin bok förklarar Paulún att solen avger elektromagnetisk strålning, där det ingår olika former av ljus, bland annat ultraviolett (UV), i olika våglängder. Solen avger ljus i regnbågens alla färger, men när alla sollängderna blandas ser ljuset vitt ut, exempelvis kan man ofta se det röda ljuset mer under kvällen, sedan kan man ofta se det mer blå ljuset under dagen.

Det röda ljuset ska, enligt hälsoprofilen, vara det som ger mest biologiska effekter. Rödljuslampor ska gå att köpa för hemmabruk och används även vid behandlingar. Paulún har själv en rödljuslampa hemma som han rutinmässigt sätter sig framför ungefär en kvart varje morgon.

Fredrik Paulún

Foto: AndreasArgirakis/CC BY-SA 3.0

Näringsfysiolog och författare, född 20 juli 1970, ofta förekommande i tv, tidningar och radioprogram. Paulún är också känd för att ha uppmärksammat svenskarna om den numera kända GI-kosten.

Varumärket Paulúns började säljas i Sverige 2005, men sedan 2010 ägs det av Orkla Foods Sverige AB.

Han har skrivit ett 20-tal böcker inom näringslära och hälsa, bland annat 50 genvägar till ett sockerfritt liv, Sanningen om GI, och LCHQ. Den senaste boken Ljusrevolutionen släpptes förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.