MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 16 januari 2025

torsdag 16 januari 2025

Förskrivningen av narkotika till barn har ökat

publicerad 2 juni 2017
ADHD-mediciner

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att förskrivningen av ADHD-medicin till barn har ökat mer än väntat. Enligt en utredare på Socialstyrelsen kan ökningen bero på att man har börjat ”glida” och skriva ut dessa mediciner även för ”liknande symptom”.

Barn som diagnosticeras med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) får ofta medicinering, vilken är tänkt att mildra symptomen. Som förstahandsval används ofta narkotikaklassade centralstimulerande substanser som exempelvis Ritalin, Concerta och Medikinet, vilka ger en amfetaminliknande effekt.

Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att förskrivningen av ADHD-mediciner fortsätter att öka och dessutom i större takt än väntat, något man har kunnat utläsa genom att studera vetenskapliga studier om den verkliga förekomsten av ADHD bland populationen.

De senaste tio åren har nivån på förskrivningen ökat markant. Bland barn i skolåldern är det enligt forskning runt fem procent som har adhd. Med hänsyn till att alla inte börjar med läkemedel är andelen pojkar i åldern 10-17 år som medicineras nu högre än förväntat, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Användningen av dessa läkemedel är också vanligast bland barn mellan 10 och 17 år och för tio år sedan fick 1,3 av alla pojkar och 0,3 procent av alla flickor medicin för ADHD – under förra året var motsvarande siffra 5,5 respektive 2,5 procent.

Till Ekot säger Salmi att den ökade användningen av preparaten kan bero på att läkare har blivit liberalare med förskrivningen och ordinerar ADHD-mediciner även för ”liknande symptom”.

— Det kan vara att man inte uppfyller kriterierna för en fullständig adhd-diagnos, men det finns fortfarande symptom som man hoppas kunna hantera med läkemedel, förklarar han.

I rapporten kunde Socialstyrelsen även notera att användningen varierar stort mellan olika kommuner. Medan man i vissa kommuner förskrev ADHD-medicin till två procent av pojkarna var motsvarande siffra i andra kommuner så hög som fjorton procent.

Det kan betyda att adhd faktiskt förekommer mer i en kommun än i en annan. Det kan också väcka frågor om det finns kompetens och resurser att utreda alla barn i kommuner där det finns en väldigt låg förskrivning, säger Peter Salmi.

Mel Gibson: ”Mina vänner botades från cancer med Ivermektin och Fenbendazol”

publicerad 14 januari 2025
– av Redaktionen
Gibson har själv ett intresse för framsteg inom regenerativ medicin och stamcellsforskning.

I ett samtal på podcasten The Joe Rogan Experience berättade skådespelaren och regissören Mel Gibson om tre vänner som enligt honom hade cancer i fjärde stadiet men som nu är cancerfria.

– Jag har tre vänner, alla hade cancer i fjärde stadiet. Ingen av dem har det längre, sade Gibson. På frågan om vilka behandlingar som användes svarade han ”Ivermektin och Fenbendazol.

Dessa läkemedel är vanligen antiparasitära och används främst för att behandla infektioner hos människor och djur. Även om Gibson inte gick in på detaljer kring behandlingarna, betonade han att resultaten för hans vänner var anmärkningsvärda.

Gibson nämnde också sitt intresse för medicinska framsteg inom regenerativ medicin och stamcellsforskning, och uttryckte sin fascination för dessa områden och deras potential att förbättra människors hälsa.

Utöver diskussionen om hälsa reflekterade Gibson över förändringar i filmindustrin. Han kritiserade den ökade kommersialiseringen i Hollywood och framhöll sin önskan att arbeta med mer meningsfulla projekt.

– Jag vill arbeta med berättelser som engagerar och betyder något, sade Gibson och hänvisade till sina tidigare produktioner som exempel. Han nämnde också sina planer för en uppföljare till The Passion of the Christ och beskrev projektet som en av sina mest ambitiösa satsningar hittills.

Finsk cancerexpert: Sätt varningstexter på alkohol

publicerad 10 januari 2025
– av Sofie Persson
Flera experter vill att alkoholhaltiga drycker ska få varningstexter som liknar de som finns på cigarettpaket.

Alkohol orsakar årligen tusentals cancerfall, men få uppges ändå känna till sambandet. Den finska cancerexperten Eeva Ollila vill se varningstexter på alkoholhaltiga drycker för att öka medvetenheten och förbättra folkhälsan.

USA:s generalläkare, Vivek Murthy, har föreslagit att varningstexter för cancer ska införas på alkoholhaltiga drycker, liknande dem som redan finns på cigaretter. Han har utfärdat en så kallad ”stark rekommendation”, vilket är ovanligt och enligt myndigheter kräver omedelbar uppmärksamhet. Alkohol bidrar enligt Murthy till att omkring 100 000 personer insjuknar i cancer och att 20 000 dör av sjukdomen i USA varje år, rapporterar BBC.

Kopplingen mellan alkohol och cancer har länge oroat beslutsfattare inom EU, och det fanns en plan på att införa varningstexter på alkoholhaltiga drycker redan 2023. Planen genomfördes dock aldrig, då många politikers inställning i frågan förändrades när EU-valet 2024 närmade sig, enligt den tidigare finlandssvenska EU-parlamentarikern Nils Torvalds.

Många av Europaparlamentarikerna hade en valkampanj framför sig och var mer oroliga för sitt eget mandat än för frågorna i parlamentet, säger han till finska statskanalen Yle.

Pekar på okunskap

Den finska cancerexperten Eeva Ollila, överläkare vid Cancerorganisationerna, anser att både Finland och EU bör driva frågan vidare.

I Finland förorsakar alkoholen 2 100 cancerfall per år. 500 av dem leder till döden. Det är anmärkningsvärt för hela folkhälsan, säger han till tidningen.

Ollila anser att krav på produktmärkning bör införas, där tre delar skulle ingå: risken för cancer, innehållet i drycken och mängden kalorier. Hon påpekar dessutom att ett stort problem är att många inte känner till att alkohol orsakar cancer – enligt forskning är det bara 20 till 40 procent av nordborna som känner till kopplingen.

Problemet är att folk inte känner till att alkohol förorsakar cancer. De borde ha rätt att veta vad de sätter i munnen, och hur det påverkar deras kropp, säger Ollila.

Danska studien: Komjölk nyttigare än växtbaserad

publicerad 3 januari 2025
– av Sofie Persson

Komjölk innehåller mer protein och essentiella aminosyror jämfört med växtbaserade alternativ, visar en dansk studie. Komjölk har dessutom en lägre sockerhalt.

I studien, som publicerats i Food Research International, har forskare från Köpenhamns universitet analyserat två typer av komjölk och tio typer av olika växtbaserade drycker som ska fungera som alternativ till vanlig mjölk. De växtbaserade dryckerna inkluderade sex havredrycker, en sojadryck, en risdryck, en mandeldryck och en dryck gjord på en blandning av soja, ris, mandel och havre.

Samtliga drycker i studien hade genomgått en ultrahög temperaturbehandling (UHT), där produkten värms upp tillräckligt för att döda alla bakterier. Denna metod gör att produkterna kan förvaras oöppnade i rumstemperatur. Komjölk genomgår dock ofta lågpastörisering, där den hettas upp vid lägre temperaturer. Eftersom växtbaserade drycker vanligtvis behandlas med UHT, valde forskarna att jämföra produkter med samma typ av värmebehandling.

Mer protein

Den testade komjölken innehöll 3,4 gram protein per liter, medan åtta av de tio undersökta växtbaserade dryckerna endast innehöll mellan 0,4 och 1,1 gram protein per liter.

Alla växtbaserade drycker hade också ett lägre innehåll av essentiella aminosyror jämfört med komjölk. Dessutom innehöll sju av tio växtbaserade drycker mer socker än komjölk.

Sammantaget innehåller växtbaserade drycker betydligt mindre protein och vissa av dem innehåller också mer socker än komjölk, säger Marianne Nissen Lund, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap och huvudförfattare till studien, till danska statskanalen DR.

När livsmedel som innehåller protein och socker utsätts för värme uppstår en kemisk reaktion som kallas maillardreaktionen eller maillardeffekten. Det är den som gör att nybakat bröd luktar gott eller att stekytan på en köttbit får extra smak, enligt forskarna. Samtidigt omvandlas några av de essentiella aminosyrorna i den processen.

På så sätt sker en tydlig förlust av näringsämnen, säger Nissen Lund.

Ingen bra näringskälla

Nissen Lund rekommenderar konsumenter att i allmänhet välja mindre processade produkter för att gynna både miljö och hälsa. Hon understryker dock att man inte bedömer växtbaserade mjölksubstitut som ohälsosamma, men betonar vikten av en balanserad kost.

Om man ser till att äta en balanserad kost är min bedömning att det inte är problematiskt att dricka de här växtbaserade dryckerna. Man ska bara inte tro att det är en källa till bra näring.

Svår graviditet kopplas till färre barn

publicerad 27 november 2024
– av Sofie Persson
Antalet födda barn i Sverige har minskat de senaste decennierna och forskarna betonar vikten av bättre övervakning och uppföljning inom mödravården.

Svenska kvinnor som drabbas av svåra komplikationer under sin första graviditet är mindre benägna att skaffa fler barn i framtiden, enligt en studie från Karolinska Institutet.

I studien, som publicerats i Jama, har forskare undersökt samband mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021.

Enligt studien drabbades 3,5 procent av kvinnorna av allvarliga komplikationer under sin graviditet. Av dessa var 12 procent mindre benägna att få fler barn till följd av komplikationerna.

Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Föds färre barn

Kvinnor som drabbades av hjärtproblem, livmoderbristning eller allvarlig försämring i sitt psykiska tillstånd var minst benägna att få fler barn. Jämfört med kvinnor utan komplikationer valde dessa kvinnor att skaffa barn i hälften så stor utsträckning

Bland kvinnor som behövt respiratorvård eller drabbats av hjärnblödning i samband med sin första graviditet var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även komplikationer som akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kopplades till en minskad sannolikhet för ytterligare graviditeter.

Antalet födda barn i Sverige har minskat samtidigt som infertiliteten ökat under de senaste åren och forskarna betonar vikten av bättre övervakning och uppföljning inom mödravården.

Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. och en av forskarna bakom studien.