Från och med första juli får psykiatriker i Australien förskriva MDMA och psilocybin, som finns i psykedeliska svampar. Man blir därmed det första landet som formellt godkänner preparaten för medicinsk behandling.
Både MDMA och psilocybin är narkotikaklassade i Sverige och ett stort antal andra länder. Nu kan däremot patienter i Australien få ämnena utskrivna som läkemedel i samband med psykiska besvär, rapporterar brittiska The Guardian. Det innebär att landet blir det första i världen att godkänna dessa ämnen för kliniska behandlingar.
Psilocybin är sedan tidigare formellt lagligt i ett fåtal länder som Brasilien, Nepal och Nederländerna, men det används inte inom vården eller psykiatrin. MDMA är för närvarande under utredning för medicinskt bruk även i USA och tillåts i begränsad utsträckning för privat bruk i provinsen British Columbia i Kanada. Psykedeliska substanser inklusive psilocybin och MDMA kan i undantagsfall distribueras i Kanada genom en särskild ansökan till hälsomyndigheten. Australien blir dock först med att godkänna att substanserna skrivs ut för behandling av läkare.
MDMA uppger man ska användas främst för behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) medan psilocybin framförallt ska användas för behandling av depression.
Delade åsikter kring beslutet
Psykologiprofessorn Susan Rossell, som i nuläget genomför en större studie i Australien gällande just depression och psilocybin, förhåller sig ”med försiktighet” till den nya lagstiftningen och menar att de medicinska studierna ännu inte är tillräckligt omfattande.
– Vi har inga uppgifter alls om långsiktiga resultat, så det oroar mig mycket, menar Rossel i en kommentar till brittiska The Guardian.
Dr. Mike Musker, som forskar inom psykisk ohälsa vid University of South Australia, beskriver det däremot som en framgång och ”en av de största förändringarna inom psykiatrin under de senaste 70 åren”.
MDMA:s roll inom psykiatrin har diskuterats även i Sverige, bland annat i samband en konferens på temat 2019 arrangerad av Nätverket om psykedelisk vetenskap som gästades av flera världsledande forskare inom fältet. En så kallad fas-3-studie vid University of California publicerad 2021 i Nature Medicine för behandling av patienter med svår PTSD, däribland krigsveteraner, har också föranlett Gita Rajan, läkare och doktorand vid Karolinska institutet att planera för en pilotstudie i Sverige. I denna studie ska man undersöka effekterna av MDMA på hennes patientgrupp som handlar om personer som drabbats av PTSD efter grovt sexuellt våld.
– MDMA ökar möjligheterna till behandling mer än alla andra mediciner som finns i dag, säger Rajan i en kommentar om studien till skattefinansierade SVT.
Fakta: MDMA och psilocybin
Psilocybin är ett ämne som bland annat finns i svampar av släktet slätskivlingar och som framkallar så kallade psykedeliska medvetandetillstånd. Tankeverksamhet, känslotillstånd och varseblivning förändras kraftigt, på ett sätt som ofta beskrivs omfatta andliga upplevelser. Ämnet räknas till vad som kallas enteogener, de traditionella naturmediciner med hallucinogena egenskaper som använts i psykoterapeutiska och schamanistiska sammanhang. I Väst har det uppmärksammats brett under senare år för sina potentiellt läkande effekter, samtidigt som det även varnas för att vårdslöst bruk är mycket riskabelt och kan orsaka såväl panikattacker som psykotiska episoder.
MDMA (metylendioximetamfetamin) är ett centralstimulerande ämne som lanserades under tidigt 1900-tal och användes från början som bantningsmedel. Det är det psykoaktiva ämnet i partydrogen känd som "ecstacy" som dock ofta i praktiken utgör en blandning av flera olika substanser. MDMA påverkar nervsystemet och kan likt psilocybin framkalla psykedeliska medvetandetillstånd. Ämnet räknas till empatogener, vilka påverkar sinnestillståndet snarare än varseblivningen. Det frisätter serotonin i hjärnan och framkallar i regel stark eufori och vakenhet, men kan också orsaka hyperaktivitet, oro och sämre självkontroll. Likt psilocybin har det uppmärksammats för sina potentiellt medicinska effekter, samtidigt som det också i detta fall varnas för att ovarsamt bruk är mycket farligt. Bland annat kan det orsaka neurotoxiska skador med symptom som långvariga ångesttillstånd, trötthet, sömnsvårigheter och depression.
