Annons:

Andas rätt och få oväntade hälsoeffekter!

Sofie Persson tar oss igenom andningens vetenskap och hur man genom att kontrollera den bättre kan få oväntade hälsoeffekter.

Uppdaterad januari 29, 2019, Publicerad december 5, 2018 – av Sofie Persson

Att andas är något vi gör hela tiden, utan att ens tänka på det. Vi tar cirka 25 000 andetag på en dag och cirka 600 miljoner under hela livet, men vår kunskap kring andning och hur den påverkar vår hälsa är låg. Många experter säger att de flesta av oss andas helt fel. Att andas rätt har många fördelar för vår hälsa och det är inte svårt att lära sig.

Inom yoga finns något som kallas pranayama, vilket är andningsövningar. Detta syftar på att reglera kroppens flöde av prana (livsenergi), med denna metod ska du genom att styra andningen kunna upprätthålla balans mellan kroppen och psyket. Vi andas ofta för snabbt och många andetag kan ske genom munnen, detta kan öka stressen i kroppen. Att andas långsammare och genom näsan hjälper dig att komma ner i varv, det kan ge många hälsofördelar.

Forskning har gjorts på Karolinska Institutet om andning och minne, där fick försökspersoner lukta på tolv olika dofter och delades sedan upp i två grupper. Under en timme fick de antingen andas genom näsan eller munnen. Det visade sig att de som andades genom näsan sedan kom ihåg de tolv dofterna bättre än de som andades genom munnen. Din matsmältning förbättras också genom att andas rätt, då diafragman masserar tarmarna. Vid snabb andning kan detta förhindras och kan leda till förstoppning.

Att andas rätt ökar vår förbränning, eftersom cellerna behöver tillräckligt med syre för att förbränna fett. Andas du för snabbt kan det uppstå syrebrist vilket innebär att förbränningen blir sämre. Att andas rätt visar också ha tydliga positiva effekter på ditt hjärta och blodtryck, samt även mot sömnproblem och är bra som smärtlindring.

Annons:

Stress är en av våra farligaste folksjukdomar, det är något vi alla upplever i någon form men för mycket stress kan vara väldigt farligt och orsaka många sjukdomar. Men med rätt andning kan vi minska stressen. Med rätt andning kan vi andas ut 80 % av kroppens toxiner, då den största är kortisol som är ett stresshormon.

Så hur ska vi då andas rätt? Såhär ser rätt andning ut enligt experterna:

  1. Genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andas du genom munnen ger det en torr och kall luft full av bakterier som förs ner i lungorna.
  2. Från magen. Andningen ska nå djupt ner i magen, detta för att luften ska nå längst ner i lungorna. Dock ska du inte förväxla djupt med stort.
  3. Avspänd. En bra andning är avspänd och långsam. Många av oss har en spänd andning som sätter sig uppe i bröstet. Vi andas också ofta för snabbt. När vi tar många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar mycket koldioxid. Det optimala är 8-12 andetag per minut, vi tar ofta 15-25 per minut.
  4.  Rytmisk. Rätt andning är regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exemelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt och hormoner följer en rytm, hjärnan och hjärtat mäts med rytm genom EEG och EKG. Många gånger andas vi som om vi kör bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa, det innebär att andningen blir orytmisk och kroppen får jobba hårdare.
  5. Tyst. När vi pustar, snorar, hostar, snarkar eller suckar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. När vi tar dessa andetag är de oregelbundna och det är inte ett bra sätt att andas.

 

Att göra andningsövningar regelbundet kan också hjälpa oss att börja andas bättre och därmed få hälsofördelar. Inom pranayama finns många andningsövningar. En populär kallas Samavritti, vilket hjälper att få ordning på andningsrytmen.

Så här gör du:

Låt dina in- och utandningar bli lika långa, förläng därefter den naturliga pausen efter inandning, så att även denna får samma längd. Sist så förlänger du pausen efter utandning. När räknar du t.ex. 4-4-4-4 på inandning-paus-utandning-paus. Fortsätt hålla rytmen så länge du har tid och det känns bra.

En annan övning i pranayama är näsborrsandning, vilket du kan göra på två sätt för olika resultat:

För mer energi: Stäng till vänster näsborre genom att trycka lätt med ett finger på näsvingen. Ta 10-15 djupa och lugna andetag genom höger näsborre. Detta kallas Surja Bheda, solandning.

För ökad avslappning, stäng nu höger näsborre och andas genom vänster på samma sätt. Detta kallas Chandra Bheda, månandning. Du kan också växla mellan båda – tre andetag genom högra – skifta – tre andetag genom vänstra – skifta och så vidare. Upprepa 5-7 gånger på båda sidor. Detta kallas Nadi Shodhan, växelandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad Idag 09:39 – av Emil Fjellstedt
En amerikansk armésoldat får ett plåster på armen efter covidvaccination vid Fort Knox.
Armésoldaten Evelyn Jaquez efter att ha fått Janssens covidvaccin vid Fort Knox 2021.

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan

Publicerad Igår 07:09 – av Markus Andersson
Äldre person lägger ett pussel format som en hjärna

Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar.

Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens.

I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts.

Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem.

I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer.

Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare.

Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken.

En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor.

Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras.

Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling.

På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kallelsen kan rädda liv – ändå missar många testet

Tarmcancer

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt

Ett litet prov som tas hemma kan bidra till att tarmcancer upptäcks innan sjukdomen hunnit sprida sig. En stor svensk studie visar att de som deltog i screeningen hade betydligt lägre dödlighet i sjukdomen.

I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år att lämna avföringsprov vartannat år. Provet skickas in och analyseras för små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod upptäcks erbjuds personen normalt en koloskopi.

Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt 376 511 personer i Stockholm och på Gotland i upp till 14 år. De publicerade resultaten i augusti i tidskriften JAMA Network Open.

Att bli inbjuden till screening var förknippat med 26 procent lägre relativ risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. Bland dem som faktiskt deltog var risken 43 procent lägre efter forskarnas statistiska justeringar.

Många skickar inte in provet

Den högre siffran ska samtidigt tolkas försiktigt. Delar av kontrollgruppen bjöds senare in till screening, vissa inbjudna avstod och testmetoden ändrades under den långa uppföljningen. Forskarna har försökt kompensera för detta i sina beräkningar.

Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra, är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förre FDA-chefen: ”Barn dog av vaccinorsakad myokardit”

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt

1

Den tidigare chefen för FDA:s vaccin- och biologikcentrum, Vinay Prasad, säger att barn har dött av hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccination. I en ny intervju avfärdar han uppgiften att inga dödsfall kunnat knytas till vaccinen och kallar den amerikanska vaccinationen av friska barn en allvarlig felbedömning.

Prasad ledde FDA:s Center for Biologics Evaluation and Research, CBER, fram till våren 2026. I ett samtal med Reason kommenterar han den interna FDA-granskning som följde på hans eget uppmärksammade memorandum från november 2025.

Memot byggde på en genomgång av 96 dödsfall bland barn som rapporterats till det amerikanska biverkningssystemet VAERS efter covid-19-vaccination mellan 2021 och 2024. Prasad skrev då att minst tio dödsfall var kopplade till vaccination och att den verkliga siffran kunde vara högre.

”Absolut är det fallet”

Prasad invänder att kravet på en helt säker kausalitetsbedömning i praktiken är ouppnåeligt vid myokardit. Han menar att kategorierna sannolik och möjlig normalt räcker för att tillskriva en läkemedelsprodukt en biverkning.

Har barn dött av myokardit till följd av covid-19-vaccinet? Ja, absolut är det fallet, säger han.

Prasad hävdar också att han först fick se ett utkast där tio dödsfall hade klassats som möjliga, sannolika eller troliga, men att den slutliga redovisningen ändrades efter publiciteten kring hans brev. Enligt honom kan både politiska och professionella skäl ha påverkat hur underlaget därefter formulerades.

Kritik mot vaccination av friska barn

Prasad gör ändå en långt mer långtgående politisk slutsats. Han säger att det var ett ”verkligt dåligt beslut” att vaccinera friska barn mot covid-19 och att tvinga dem att göra det, särskilt collegestudenter.

Han anser att amerikanska hälsomyndigheter måste ta ansvar för en politik där samma rekommendationer och påfyllnadsdoser tillämpades brett på unga människor med mycket olika riskbild.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.