MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 26 augusti 2025

tisdag 26 augusti 2025

Andas rätt och få oväntade hälsoeffekter!

Sofie Persson tar oss igenom andningens vetenskap och hur man genom att kontrollera den bättre kan få oväntade hälsoeffekter.

publicerad 5 december 2018
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att andas är något vi gör hela tiden, utan att ens tänka på det. Vi tar cirka 25 000 andetag på en dag och cirka 600 miljoner under hela livet, men vår kunskap kring andning och hur den påverkar vår hälsa är låg. Många experter säger att de flesta av oss andas helt fel. Att andas rätt har många fördelar för vår hälsa och det är inte svårt att lära sig.

Inom yoga finns något som kallas pranayama, vilket är andningsövningar. Detta syftar på att reglera kroppens flöde av prana (livsenergi), med denna metod ska du genom att styra andningen kunna upprätthålla balans mellan kroppen och psyket. Vi andas ofta för snabbt och många andetag kan ske genom munnen, detta kan öka stressen i kroppen. Att andas långsammare och genom näsan hjälper dig att komma ner i varv, det kan ge många hälsofördelar.

Forskning har gjorts på Karolinska Institutet om andning och minne, där fick försökspersoner lukta på tolv olika dofter och delades sedan upp i två grupper. Under en timme fick de antingen andas genom näsan eller munnen. Det visade sig att de som andades genom näsan sedan kom ihåg de tolv dofterna bättre än de som andades genom munnen. Din matsmältning förbättras också genom att andas rätt, då diafragman masserar tarmarna. Vid snabb andning kan detta förhindras och kan leda till förstoppning.

Att andas rätt ökar vår förbränning, eftersom cellerna behöver tillräckligt med syre för att förbränna fett. Andas du för snabbt kan det uppstå syrebrist vilket innebär att förbränningen blir sämre. Att andas rätt visar också ha tydliga positiva effekter på ditt hjärta och blodtryck, samt även mot sömnproblem och är bra som smärtlindring.

Stress är en av våra farligaste folksjukdomar, det är något vi alla upplever i någon form men för mycket stress kan vara väldigt farligt och orsaka många sjukdomar. Men med rätt andning kan vi minska stressen. Med rätt andning kan vi andas ut 80 % av kroppens toxiner, då den största är kortisol som är ett stresshormon.

Så hur ska vi då andas rätt? Såhär ser rätt andning ut enligt experterna:

  1. Genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andas du genom munnen ger det en torr och kall luft full av bakterier som förs ner i lungorna.
  2. Från magen. Andningen ska nå djupt ner i magen, detta för att luften ska nå längst ner i lungorna. Dock ska du inte förväxla djupt med stort.
  3. Avspänd. En bra andning är avspänd och långsam. Många av oss har en spänd andning som sätter sig uppe i bröstet. Vi andas också ofta för snabbt. När vi tar många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar mycket koldioxid. Det optimala är 8-12 andetag per minut, vi tar ofta 15-25 per minut.
  4.  Rytmisk. Rätt andning är regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exemelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt och hormoner följer en rytm, hjärnan och hjärtat mäts med rytm genom EEG och EKG. Många gånger andas vi som om vi kör bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa, det innebär att andningen blir orytmisk och kroppen får jobba hårdare.
  5. Tyst. När vi pustar, snorar, hostar, snarkar eller suckar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. När vi tar dessa andetag är de oregelbundna och det är inte ett bra sätt att andas.

 

Att göra andningsövningar regelbundet kan också hjälpa oss att börja andas bättre och därmed få hälsofördelar. Inom pranayama finns många andningsövningar. En populär kallas Samavritti, vilket hjälper att få ordning på andningsrytmen.

Så här gör du:

Låt dina in- och utandningar bli lika långa, förläng därefter den naturliga pausen efter inandning, så att även denna får samma längd. Sist så förlänger du pausen efter utandning. När räknar du t.ex. 4-4-4-4 på inandning-paus-utandning-paus. Fortsätt hålla rytmen så länge du har tid och det känns bra.

En annan övning i pranayama är näsborrsandning, vilket du kan göra på två sätt för olika resultat:

För mer energi: Stäng till vänster näsborre genom att trycka lätt med ett finger på näsvingen. Ta 10-15 djupa och lugna andetag genom höger näsborre. Detta kallas Surja Bheda, solandning.

För ökad avslappning, stäng nu höger näsborre och andas genom vänster på samma sätt. Detta kallas Chandra Bheda, månandning. Du kan också växla mellan båda – tre andetag genom högra – skifta – tre andetag genom vänstra – skifta och så vidare. Upprepa 5-7 gånger på båda sidor. Detta kallas Nadi Shodhan, växelandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar fler unga

publicerad 23 augusti 2025
– av Redaktionen
Studien visar också att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tjock- och ändtarmscancer ökar bland unga i Sverige, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskare pekar på att livsstilsfaktorer, som exempelvis stillasittande och fetma, kan vara orsaken.

I studien, som publicerats i Annals of Oncology, har man granskat över 135 000 svenska patienter som hade tjock- och ändtarmscancer mellan åren 1993 och 2019.

Resultaten visar att antalet yngre personer under 50 år som insjuknar i denna cancerform har ökat de senaste tre decennierna. För ändtarmscancer har antalet nya fall bland yngre ökat med 2,04 procent per år, och för vänster- och högersidig tjocktarmscancer är ökningen 2,41 respektive 2,64 procent per år. Sammanlagt har alltså sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre.

Upptäcks senare hos yngre

Yngre patienter hade också oftare spridd cancer jämfört med äldre, vilket tyder på att de gått längre med symptom innan cancern upptäcktes. Forskare menar att det är viktigt att allmänheten, men också vårdpersonal, känner till att denna typ av cancer även kan drabba yngre. Detta särskilt eftersom chansen att bota cancer ökar vid tidig upptäckt.

Studien visar dessutom att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Livsstil kan vara orsaken

Det är oklart vad som faktiskt ligger bakom ökningen av tjock- och ändtarmscancer hos unga, men forskarna menar att det inte verkar drivas av traditionella riskfaktorer som inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. Istället pekar resultaten på att livsstilsfaktorer kan vara avgörande.

Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Radkiewicz.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Några bloss räcker – så snabbt skadar vape lungorna

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare har för första gången kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin från e-cigaretter och inflammationsmarkörer i blodet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Redan några bloss av en e-cigarett, eller vape, med nikotin kan utlösa inflammation i lungorna, visar forskning från Uppsala universitet.

Forskarna, som fått finansiering från Hjärt-Lungfonden, testade 22 friska personer vid två olika tillfällen. Deltagarna fick sedan röka e-cigaretter både med och utan nikotin under en halvtimme vardera.

När forskarna sedan analyserade blodproverna kunde de se att deltagarna som utsatts för nikotinhaltiga e-cigaretter visade förhöjda nivåer av inflammatoriska markörer i blodet. Enligt forskarna kan detta innebära att redan några få inhalationer räcker för att utlösa en inflammatorisk reaktion i lungvävnaden.

Resultaten är oroväckande, då de tydligt visar att e-cigaretter med nikotin inte är ett ofarligt alternativ till cigaretter. Vi har länge arbetat med att sprida vetenskapligt underbyggd kunskap om nikotinets hälsoeffekter och den här forskningen stärker vår övertygelse om att tobak och nya nikotinprodukter bör likställas inför lagen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.

För första gången har forskare kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin och specifika inflammationsmarkörer i blodet som är kopplade till lungorna. Forskarna menar att upptakshastigheten är särskilt oroande då kroppen absorberar nikotin snabbare än vid exempelvis nikotinplåster.

Våra resultat är i linje med tidigare studier där nikotin från e-cigaretter visat sig kunna påverka blodkärlen genom att öka nivåerna av kärlskademarkörer i blodet. Det är anmärkningsvärt att även enstaka tillfällen kan ge biologiska effekter. På sikt kan det bidra till utvecklingen av både lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdom, säger Fariborz Mobarrez, lektor och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fetma vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt har ofta fler riskfaktorer och sämre prognos än män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fetma har gått om rökning som främsta orsaken till hjärtinfarkt hos unga vuxna i Sverige, visar ny studie.

I studien, som publicerats i European Heart Journal – Quality of Care and Clinical Outcomes, följde 44 254 personer i åldrarna 18–59 år efter att de fått en hjärtinfarkt för första gången. Studien är en så kallad registerstudie och har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller fetma. Vidare visar studien att fetma har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i den åldersgruppen. Anledningen är att antalet rökare minskat, men samtidigt har andelen som lider av obesitas ökat markant. Exempelvis led en av fyra av fetma år 2006, och mer än var tredje år 2021.

Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om andelen rökare som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Skillnad hos män och kvinnor

Män löper större risk för att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor och drabbas ofta tidigare i livet. Samtidigt visar studien att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt ofta har fler riskfaktorer, men även att de har en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Simonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Toppläkaren: ”Pandemin” den största bluffen någonsin

Pandemiöverdrifterna

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den kanadensiske patologen Dr. Roger Hodkinson menar att covidpolitiken är den största bluff som någonsin begåtts mot allmänheten.

Kommentaren från Dr. Roger Hodkinson kom under en diskussion som involverade Kommittén för samhälle och offentliga sektorn i Alberta, Kanada. Klippet lades sedan upp på Youtube men censurerades snabbt.


Artikeln publicerades ursprungligen den 12 januari 2021.


Det är helt ogrundad offentlig hysteri som drivs av media och politiker, det är upprörande, detta är den största bluff som någonsin har begåtts mot allmänheten, säger Hodkinson.

Ingenting hade kunnat göras för att stoppa spridningen av viruset förutom att skydda äldre och mer utsatta människor, menar han, och säger att hela situationen egentligen handlar om ”politiker som spelar med medicin och det är ett mycket farligt spel.

Han påpekade också att social distansering är värdelöst eftersom covid sprids via aerosoler som färdas 30 meter innan de landar. Samhället borde omedelbart öppnas för att förhindra att skadorna från diverse nedstängningar fortsätter, sade han.

Masker är helt värdelösa. Det finns ingen evidensbas för deras effektivitet alls.

Masker bärs heller inte ens effektivt för det mesta, menar Hodkinson.

Det är löjligt. Att se dessa olyckliga, outbildade människor – jag menar inget illa – gå omkring och lyda minsta påtryckning utan någon form av kunskapsbas och tvingas ha mask.

Hodkinson kritiserade också PCR-testerna och noterade att ”positiva testresultat inte betyder klinisk infektion” samt att alla tester bör avbrytas eftersom de falska siffrorna driver till ”allmän hysteri”.

I Alberta, Kanada menade Hodkinson att risken för dödsfall för någon under 65 år var en på 300 000 och att det helt enkelt var upprörande att stänga samhället för vad han beskriver som ”en dålig influensa”.

Jag är mycket upprörd över att det har nått den här nivån, det borde upphöra imorgon, sade Hodkinson.

Foto: Medmaldoctors.ca

Dr. Roger Hodkinson fick sin medicinska examen (M.A., M.B., B. Chir.) från Cambridge University i Storbritannien där han också var forskare vid Corpus Christi College. Efter residens på University of British Columbia blev han en Royal College-certifierad allmänpatolog (FRCPC) och också en stipendiat vid College of American Pathologists (FCAP).

Han har ett högt anseende hos College of Physicians and Surgeons i Alberta och har erkänts av Court of Queen’s Bench i Alberta som en expert på patologi.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.