MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 13 maj 2025

tisdag 13 maj 2025


Andas rätt och få oväntade hälsoeffekter!

Sofie Persson tar oss igenom andningens vetenskap och hur man genom att kontrollera den bättre kan få oväntade hälsoeffekter.

publicerad 5 december 2018
– av Sofie Persson

Att andas är något vi gör hela tiden, utan att ens tänka på det. Vi tar cirka 25 000 andetag på en dag och cirka 600 miljoner under hela livet, men vår kunskap kring andning och hur den påverkar vår hälsa är låg. Många experter säger att de flesta av oss andas helt fel. Att andas rätt har många fördelar för vår hälsa och det är inte svårt att lära sig.

Inom yoga finns något som kallas pranayama, vilket är andningsövningar. Detta syftar på att reglera kroppens flöde av prana (livsenergi), med denna metod ska du genom att styra andningen kunna upprätthålla balans mellan kroppen och psyket. Vi andas ofta för snabbt och många andetag kan ske genom munnen, detta kan öka stressen i kroppen. Att andas långsammare och genom näsan hjälper dig att komma ner i varv, det kan ge många hälsofördelar.

Forskning har gjorts på Karolinska Institutet om andning och minne, där fick försökspersoner lukta på tolv olika dofter och delades sedan upp i två grupper. Under en timme fick de antingen andas genom näsan eller munnen. Det visade sig att de som andades genom näsan sedan kom ihåg de tolv dofterna bättre än de som andades genom munnen. Din matsmältning förbättras också genom att andas rätt, då diafragman masserar tarmarna. Vid snabb andning kan detta förhindras och kan leda till förstoppning.

Att andas rätt ökar vår förbränning, eftersom cellerna behöver tillräckligt med syre för att förbränna fett. Andas du för snabbt kan det uppstå syrebrist vilket innebär att förbränningen blir sämre. Att andas rätt visar också ha tydliga positiva effekter på ditt hjärta och blodtryck, samt även mot sömnproblem och är bra som smärtlindring.

Stress är en av våra farligaste folksjukdomar, det är något vi alla upplever i någon form men för mycket stress kan vara väldigt farligt och orsaka många sjukdomar. Men med rätt andning kan vi minska stressen. Med rätt andning kan vi andas ut 80 % av kroppens toxiner, då den största är kortisol som är ett stresshormon.

Så hur ska vi då andas rätt? Såhär ser rätt andning ut enligt experterna:

  1. Genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andas du genom munnen ger det en torr och kall luft full av bakterier som förs ner i lungorna.
  2. Från magen. Andningen ska nå djupt ner i magen, detta för att luften ska nå längst ner i lungorna. Dock ska du inte förväxla djupt med stort.
  3. Avspänd. En bra andning är avspänd och långsam. Många av oss har en spänd andning som sätter sig uppe i bröstet. Vi andas också ofta för snabbt. När vi tar många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar mycket koldioxid. Det optimala är 8-12 andetag per minut, vi tar ofta 15-25 per minut.
  4.  Rytmisk. Rätt andning är regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exemelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt och hormoner följer en rytm, hjärnan och hjärtat mäts med rytm genom EEG och EKG. Många gånger andas vi som om vi kör bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa, det innebär att andningen blir orytmisk och kroppen får jobba hårdare.
  5. Tyst. När vi pustar, snorar, hostar, snarkar eller suckar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. När vi tar dessa andetag är de oregelbundna och det är inte ett bra sätt att andas.

 

Att göra andningsövningar regelbundet kan också hjälpa oss att börja andas bättre och därmed få hälsofördelar. Inom pranayama finns många andningsövningar. En populär kallas Samavritti, vilket hjälper att få ordning på andningsrytmen.

Så här gör du:

Låt dina in- och utandningar bli lika långa, förläng därefter den naturliga pausen efter inandning, så att även denna får samma längd. Sist så förlänger du pausen efter utandning. När räknar du t.ex. 4-4-4-4 på inandning-paus-utandning-paus. Fortsätt hålla rytmen så länge du har tid och det känns bra.

En annan övning i pranayama är näsborrsandning, vilket du kan göra på två sätt för olika resultat:

För mer energi: Stäng till vänster näsborre genom att trycka lätt med ett finger på näsvingen. Ta 10-15 djupa och lugna andetag genom höger näsborre. Detta kallas Surja Bheda, solandning.

För ökad avslappning, stäng nu höger näsborre och andas genom vänster på samma sätt. Detta kallas Chandra Bheda, månandning. Du kan också växla mellan båda – tre andetag genom högra – skifta – tre andetag genom vänstra – skifta och så vidare. Upprepa 5-7 gånger på båda sidor. Detta kallas Nadi Shodhan, växelandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Surkål kan hjälpa magen

publicerad 10 maj 2025
– av Redaktionen

Surkål kan skydda tarmens slemhinna från inflammation, visar en amerikansk studie. Vid fermentering förändrades kålens näringsinnehåll – bland annat ökar nivåerna av mjölksyra, aminosyror och andra nyttiga ämnen som bildas i nedbrytningen och som kan gynna tarmhälsan.

Fermentering är en naturlig process där mikroorganismer som mjölksyrebakterier och jäst bryter ner socker i maten. Det leder ofta till att sockret omvandlas till mjölksyra eller alkohol. Processen hjälper inte bara till att konservera maten – den bildar också probiotika, alltså levande bakterier som är bra för tarmen.

Fermenterade livsmedel har ätits i tusentals år världen över. När man äter till exempel fermenterade grönsaker blir näringen i maten lättare för kroppen att ta upp, och vissa studier visar att halten av vitaminer faktiskt kan öka. Det finns också studier som tyder på att fermenterad mat kan ha positiva effekter på hälsan, särskilt för matsmältningen och immunförsvaret.

Surkål bättre än rå kål

Forskare vid University of California Davis i USA har testat om näringsämnena i surkål kan bidra till att skydda tarmcellerna från inflammationsrelaterade skador. I studien jämförde man surkål, rå kål och den saltlake som blir över efter jäsningen av kålen.

Försöken gjordes på en konstgjord tarmvägg som utsattes för inflammation genom att man tillsatte så kallade cytokiner – som är kända för att skada tarmväggen. Dessa kan aktiveras i tarmen om man exempelvis äter för mycket ultraprocessad mat samt för mycket socker eller salt.

Fermentering ökar nyttiga ämnen

Resultaten visade att surkål kan skydda tarmens slemhinna från inflammation orsakad av cytokiner. Rå kål och saltlaken hjälpte däremot inte till att skydda tarmen. Det spelade dock ingen roll om surkålen var köpt eller hemmagjord.

Kemiska analyser visar att fermentering förändrar kålens näringsprofil och ökar mängden nyttiga metaboliter som mjölksyra, aminosyror och växtämnen som i sin tur är kopplade till tarmhälsan. Dessa förändringar kan förklara varför fermenterade livsmedel ofta förknippas med fördelar för matsmältningen.

Några av de metaboliter vi hittar i surkålen är samma typ av metaboliter som vi hittar i tarmfloran, vilket ger oss lite mer förtroende för att sambandet vi hittat mellan metaboliterna i surkål och god tarmhälsa är logiskt, säger professor Maria Marco i ett pressmeddelande.

Forskarna har hittat hundratals olika metaboliter som bildas under fermenteringen och att de nu arbetar med att fastställa vilka som spelar störst roll för att stödja tarmhälsan på lång sikt. Nästa steg i forskningen är att genomföra studier på människor för att se om de tarmskyddande metaboliterna som finns i surkål kan ha samma positiva effekter när de ingår i den dagliga kosten, som visades i laboratoriet.

Lite surkål kan göra stor skillnad, säger hon. Vi bör fundera på att inkludera dessa fermenterade livsmedel i vår vanliga kost och inte bara som tillbehör till vår korv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter sprutorna – nu ska covidvaccinet ner i lungorna

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 5 maj 2025
– av Redaktionen
Initialt medverkar 350 deltagare i de kliniska studierna - men förhoppningen är att vaccinet ska testas på betydligt fler kanadensare.

Covidvaccinet AeroVax ska inte injiceras – utan andas in enligt en metod som ska testas i Kanada med statlig finansiering. Detta trots att tidigare vacciner kopplats ihop med miljontals rapporterade biverkningar och vaccinskador – däribland hjärtmuskelinflammation, blodproppar och plötsliga dödsfall.

Vid McMaster University i Ontario, Kanada, har forskare dragit igång en fas 2-studie av ett nytt covidvaccin som inte ges via spruta – utan istället andas in.

Vaccinet, som fått namnet ChAd-triCoV/Mac, ska nu testas på 350 deltagare från hela landet, med hjälp av 8 miljoner kanadensiska dollar i statlig finansiering, och forskarna uppger att förhoppningen är att det nya vaccinet ska ge ett starkare skydd mot infektion än tidigare sprutbaserade vaccin.

– Medan de nuvarande, nålbaserade covidvaccinerna har förhindrat en enorm mängd dödsfall och sjukhusinläggningar, har de inte förändrat människors erfarenhet av att få återkommande infektioner särskilt mycket, hävdar Fiona Smaill, professor vid avdelningen för patologi och molekylär medicin, och en av studiens ledare.

– Vi vill ändra på det genom att erbjuda ett robust skydd direkt vid infektionsplatsen, deklarerar hon.

Riktar in sig på tre virusproteiner

Det nya vaccinet skiljer sig från tidigare covidvacciner på flera sätt. Förutom att det ges som inhalation via aerosol, riktar det in sig på tre olika proteiner i SARS-CoV-2-virusets struktur. Enligt forskarna ska det förbättra skyddet mot eventuella framtida varianter av covid.

När ett vaccin inhaleras reagerar kroppens immunsystem på ett annat sätt än vid injektion, och detta påstås enligt McMasters vara mer effektivt för att förhindra själva infektionen.

Resultat från prekliniska studier, tillsammans med ännu opublicerad data från fas 1-studien, tyder enligt forskarna på att det inhalerade vaccinet ger starkare immunrespons än traditionella sprutor – eftersom det träffar just de luftvägar där viruset först tar sig in i kroppen.

För de redan vaccinerade – men inte nyligen sjuka

AeroVax riktas till personer som redan fått minst tre doser av ett mRNA-vaccin. För att delta i studien får man inte ha haft covid eller vaccinerats under de tre månader som föregår registreringen. Deltagare ska vara mellan 18 och 65 år, vara fria från lungsjukdom och kunna närvara vid samtliga provtillfällen på plats.

Studien omfattar 350 deltagare från hela Kanada. Två tredjedelar kommer att få vaccinet och en tredjedel placebo. Inte någon av deltagarna vet vilken grupp de tillhör, vilket enligt forskarna är avgörande för en objektiv utvärdering.

– Randomisering möjliggör en objektiv jämförelse mellan dem som fick vaccinet och dem som inte fick det, vilket kan ge oss viktig information om skyddsnivån och eventuella biverkningar, fortsätter Smaill.

”Garanterar deltagarnas säkerhet”

Studien leds av forskare vid McMasters Michael G. DeGroote Institute for Infectious Disease Research, och all utveckling – från laboratoriedesign till testning – sker inom Kanada.

– Varje läkemedel eller vaccin vi använder och litar på i dag har en gång gått igenom liknande kliniska prövningar, påstår Matthew Miller, chef för institutet och medlem i forskarteamet.

– Det är en hårt reglerad process med omfattande tillsyn som garanterar deltagarnas säkerhet och genererar avgörande data för den fortsatta utvecklingen, hävdas det vidare.

Om resultaten bedöms som lovande planerar forskarna att gå vidare till en fas 3-studie med större deltagargrupp – ett steg mot godkännande och marknadsintroduktion.

Tidigare covidvaccin togs oftast med en spruta. Foto: Canstockphoto

Miljontals biverkningar

I sammanhanget kan nämnas att sedan utrullningen av covidvaccinerna inleddes har miljontals biverkningar och vaccinskador jämte dödsfall hittills rapporterats in globalt – från feber och nervpåverkan till blodproppar, hjärtmuskelinflammation och plötsliga dödsfall.

Unga män har visat förhöjd risk för hjärtinflammation, vilket lett till att vissa vaccin dragits tillbaka eller begränsats i flera länder och många har trätt fram och vittnar om långvariga vaccinskador som påverkar arbetsförmåga och livskvalitet – men att deras berättelser tystats ner eller avfärdats av vården.

Kritiker menar att myndigheter och vaccintillverkare prioriterade snabb distribution framför transparens och säkerhet, och att långtidseffekterna ännu idag är mycket undermåligt utredda.

Vaccinen bedöms dessutom ha haft en närmast obefintlig effekt på smittspridningen, och amerikanska hälsomyndigheter tvingades till slut medge att vaccinerade personer kunde bära på lika mycket virus som ovaccinerade. Även i Sverige konstaterade vårdgivare att vaccinet inte stoppade spridningen av covid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska ungdomar äter för mycket socker

publicerad 1 maj 2025
– av Redaktionen

70 procent av svenska ungdomar äter mer socker än vad som rekommenderas, enligt en avhandling vid Göteborgs universitet. Främst konsumerar ungdomar läsk, godis och bakverk.

I avhandlingen har man tittat på hur mycket fritt och tillsatt socker svenska ungdomar får i sig, något som tidigare inte studerats i större utsträckning. Tillsatt socker avser exempelvis socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor, medan fritt socker omfattar dels tillsatt men även naturligt socker som finns i exempelvis honung, sirap och juice.

Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Gränserna för det rekommenderade maximala intaget av socker i Sverige sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks därefter i energiprocent (E%). Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max tio energiprocent, med andra ord bör inte mer än tio procent av kaloriintaget per dag vara socker. För en vuxen person motsvarar det ungefär 50-75 gram socker per dag.

Socker kopplas till lägre näringsintag

Resultaten visar att endast 30 procent av svenska tonåringar håller sig under det rekommenderade maxintaget för socker, vilket innebär att omkring 70 procent äter för mycket socker.

De största källorna till socker är läsk, godis, kakor och bakverk, som tillsammans står för cirka 70 procent av det tillsatta socker ungdomarna äter. Avhandlingen visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.

En av slutsatserna i avhandlingen är att informationen kring sockerintag skulle behöva förändras för att påverka ungdomar att äta mindre. Istället för att fokusera på att endast rekommendera mindre socker föreslår Wanselius att riktlinjerna istället fokuserar på att minska konsumtionen av vissa specifika livsmedel som läsk och godis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre år efter Jennifers vaccinskada: ”Drömmer om att få tillbaka mitt liv”

Kritiserade covidvaccineringen

  • Efter första sprutan covidvaccin blev Jennifer Melin från Sundsvall rullstolsburen, blott 19 år gammal.
  • Varken myndigheter eller läkemedelsbolag vill fortfarande kännas vid något ansvar, men hon håller modet uppe.
  • - Jag har kvar hoppet om att jag ska kunna gå igen och få tillbaka det liv jag hade innan sprutan, berättar hon för Nya Dagbladet.
publicerad 26 april 2025
– av Markus Andersson
Tre år efter sprutan lider Jennifer fortfarande av svåra nervsmärtor.

Sommaren 2021 levde 19-åriga Jennifer ett aktivt liv och var van att klara det mesta själv. Som så många andra svenskar tog hon under denna tid sin första dos covidvaccin, något som skulle visa sig bli ödesdigert.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 12 april 2024.


Efter injektionen fick hon snabbt ont i armen, men tänkte att det var en ”vanlig” biverkning. Två dagar senare tappade hon dock känseln i händerna, fick balansproblem och domningar i fötterna. Snart spred sig symptomen vidare till det ena benet och hon behövde hjälp att förflytta sig. Efterhand blev det så illa att hon snart behövde rullstol för att kunna ta sig fram.

– Jag sitter fortfarande i rullstol men jag har inte gett upp trots den långa tid som gått, berättar hon.

NyD har tidigare uppmärksammat Jennifers berättelse och hur vården vägrat ta ansvar – eller ens erkänna att det är vaccinet som orsakat hennes skador. Istället kom man med undanflykter och hävdade att det var en ”slump” att skadorna uppstod kort efter injektionen.

När hon sedan intervjuades om sina erfarenheter, av Bonnierägda Sundsvalls Tidning, klipptes allt hon sa om vaccinet bort. Ansvariga motiverade detta med att det inte var vaccinet som var det centrala i historien de ville förmedla.

När vi träffade Jennifer låg tyngdpunkten i hennes berättelse på de symtom som hon drabbats av och det bemötande hon fått av vården, spekulationer kring orsaker var inte på något sätt centralt”, påstods det bland annat.

Drömmer om sitt gamla liv

Nästan tre år senare tar NyD kontakt med Jennifer för att höra hur hennes liv utvecklats och hur hon idag ser på det hon drabbades av.

– Jag tränar två gånger i veckan på sjukhuset eftersom jag har kvar hoppet om att jag ska kunna gå igen och få tillbaka det liv jag hade innan sprutan – mitt unga liv som jag varje dag drömmer om att få tillbaka, berättar hon.

I början av 2024 fick hon äntligen börja arbetsträna och det gick så pass bra att hon nu den 1 april också fick en anställning – något hon är mycket tacksam över.

– Framförallt att jag kan få behandlas som en vanlig person, då jag ofta känt när jag är ute att jag får blickar och kan bli behandlad annorlunda, vilket gjort att jag ibland väljer att stanna hemma.

– Vissa dagar är jag inte lika stark och kan strunta i deras blickar eller deras beteende så ibland blir jag ledsen över hur annorlunda jag kan bli behandlad bara på grund av rullstolen, förklarar hon.

”Tog tid att acceptera”

Hon berättar vidare att hon än idag lever med konstanta och kroniska nervsmärtor och att hon tar medicin för att minska dessa och göra vardagen mer uthärdlig.

– Jag försöker se det positiva i detta och att jag en dag ska kunna gå igen, vilket har varit min dröm ända sen jag blev sjuk.

Något stöd eller ersättning från vaccintillverkarna eller myndigheter har hon inte fått för skadorna – trots att det har gått flera år. Överhuvudtaget tycks ingen riktigt vara villig att ta ansvar för det hon drabbats av eller medge att det var vaccinet som gjorde henne rullstolsburen.

– Det gör mig väldigt besviken och ledsen då jag hade så mycket planerat i mitt liv och sådant jag ville göra. Istället fick jag sätta allt på paus och acceptera att det jag så gärna ville göra inte längre var någonting som var möjligt. Det tog lång tid att acceptera och det har varit tufft, konstaterar Jennifer.

Från att ha varit en fullt frisk 19-åring behövde Jennifer efter vaccinationen plötsligt hjälp att ta sig upp för trappan i sitt eget hem. Montage: NyD-Facebook/privat

”Det är din kropp”

När hon berättar sin historia är reaktionerna blandade, men många uttrycker stöd och uppmuntran och berättar själva att de känner till fler som drabbats av vaccinernas biverkningar. Jennifer betonar att hon tidigare levde ett aktivt liv fullt av aktiviteter och att hon sällan var den som bad om hjälp.

– Sedan blev jag någon som måste ha hjälp med det mesta, vilket gjorde denna tid väldigt tuff. Idag är jag ganska självständig ändå om man tänker tillbaka på hur det var i början, men jag måste än idag ha hjälp med vissa vardagliga saker.

Tre år efter sprutan betraktar hon med sina erfarenheter samhället på ett helt annat sätt än tidigare och menar att det är mycket som behöver förändras.

– Jag kände mig tvungen och ta vaccinet och skulle det ske något liknande igen så skulle jag säga ifrån och säga att jag vill gärna hjälpa samhället och stötta alla men om jag måste riskera mitt liv igen skulle jag hellre avböja tills jag har fakta på hur vaccinet hjälper och vad finns det för biverkningar.

Jennifer vill också passa på att tacka för allt stöd hon fått på sociala medier som Instagram och Facebook, och förklarar att det gett henne styrka under de perioder då det varit särskilt tufft.

– Du bestämmer själv över din kropp och du ska aldrig känna dig tvingad till något du är osäker på, betonar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.