Annons:

Andas rätt och få oväntade hälsoeffekter!

Sofie Persson tar oss igenom andningens vetenskap och hur man genom att kontrollera den bättre kan få oväntade hälsoeffekter.

Uppdaterad 5 oktober 2026, Publicerad 5 december 2018 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 77 900,00 SEK 104% Mål: 75 000,00 SEK

Att andas är något vi gör hela tiden, utan att ens tänka på det. Vi tar cirka 25 000 andetag på en dag och cirka 600 miljoner under hela livet, men vår kunskap kring andning och hur den påverkar vår hälsa är låg. Många experter säger att de flesta av oss andas helt fel. Att andas rätt har många fördelar för vår hälsa och det är inte svårt att lära sig.

Inom yoga finns något som kallas pranayama, vilket är andningsövningar. Detta syftar på att reglera kroppens flöde av prana (livsenergi), med denna metod ska du genom att styra andningen kunna upprätthålla balans mellan kroppen och psyket. Vi andas ofta för snabbt och många andetag kan ske genom munnen, detta kan öka stressen i kroppen. Att andas långsammare och genom näsan hjälper dig att komma ner i varv, det kan ge många hälsofördelar.

Forskning har gjorts på Karolinska Institutet om andning och minne, där fick försökspersoner lukta på tolv olika dofter och delades sedan upp i två grupper. Under en timme fick de antingen andas genom näsan eller munnen. Det visade sig att de som andades genom näsan sedan kom ihåg de tolv dofterna bättre än de som andades genom munnen. Din matsmältning förbättras också genom att andas rätt, då diafragman masserar tarmarna. Vid snabb andning kan detta förhindras och kan leda till förstoppning.

Att andas rätt ökar vår förbränning, eftersom cellerna behöver tillräckligt med syre för att förbränna fett. Andas du för snabbt kan det uppstå syrebrist vilket innebär att förbränningen blir sämre. Att andas rätt visar också ha tydliga positiva effekter på ditt hjärta och blodtryck, samt även mot sömnproblem och är bra som smärtlindring.

Annons:

Stress är en av våra farligaste folksjukdomar, det är något vi alla upplever i någon form men för mycket stress kan vara väldigt farligt och orsaka många sjukdomar. Men med rätt andning kan vi minska stressen. Med rätt andning kan vi andas ut 80 % av kroppens toxiner, då den största är kortisol som är ett stresshormon.

Så hur ska vi då andas rätt? Såhär ser rätt andning ut enligt experterna:

  1. Genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andas du genom munnen ger det en torr och kall luft full av bakterier som förs ner i lungorna.
  2. Från magen. Andningen ska nå djupt ner i magen, detta för att luften ska nå längst ner i lungorna. Dock ska du inte förväxla djupt med stort.
  3. Avspänd. En bra andning är avspänd och långsam. Många av oss har en spänd andning som sätter sig uppe i bröstet. Vi andas också ofta för snabbt. När vi tar många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar mycket koldioxid. Det optimala är 8-12 andetag per minut, vi tar ofta 15-25 per minut.
  4.  Rytmisk. Rätt andning är regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exemelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt och hormoner följer en rytm, hjärnan och hjärtat mäts med rytm genom EEG och EKG. Många gånger andas vi som om vi kör bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa, det innebär att andningen blir orytmisk och kroppen får jobba hårdare.
  5. Tyst. När vi pustar, snorar, hostar, snarkar eller suckar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. När vi tar dessa andetag är de oregelbundna och det är inte ett bra sätt att andas.

 

Att göra andningsövningar regelbundet kan också hjälpa oss att börja andas bättre och därmed få hälsofördelar. Inom pranayama finns många andningsövningar. En populär kallas Samavritti, vilket hjälper att få ordning på andningsrytmen.

Så här gör du:

Låt dina in- och utandningar bli lika långa, förläng därefter den naturliga pausen efter inandning, så att även denna får samma längd. Sist så förlänger du pausen efter utandning. När räknar du t.ex. 4-4-4-4 på inandning-paus-utandning-paus. Fortsätt hålla rytmen så länge du har tid och det känns bra.

En annan övning i pranayama är näsborrsandning, vilket du kan göra på två sätt för olika resultat:

För mer energi: Stäng till vänster näsborre genom att trycka lätt med ett finger på näsvingen. Ta 10-15 djupa och lugna andetag genom höger näsborre. Detta kallas Surja Bheda, solandning.

För ökad avslappning, stäng nu höger näsborre och andas genom vänster på samma sätt. Detta kallas Chandra Bheda, månandning. Du kan också växla mellan båda – tre andetag genom högra – skifta – tre andetag genom vänstra – skifta och så vidare. Upprepa 5-7 gånger på båda sidor. Detta kallas Nadi Shodhan, växelandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ovanliga immunceller sticker ut hos 110-åringar

Publicerad Idag 07:16 – av Markus Andersson
Äldre japansk kvinna sitter utomhus framför ett stort träd.
Japanska forskare har undersökt blodet hos 110-åringar.

Bland människor som blivit 110 år eller äldre är en ovanlig sorts immunceller mycket vanligare än hos andra äldre. Nu vill forskarna veta om cellerna hjälper dem att hålla sig friska – eller bara är ett spår av ett långt liv.

Japanska forskare har undersökt blod från 28 äldre personer. Åtta var mellan 70 och 99 år, tio mellan 100 och 109 år och tio minst 110 år.

Forskarna letade efter en särskild sorts T-celler, en del av immunförsvaret som kan döda andra celler. Bland de yngsta i studien utgjorde de omkring 4 procent av T-cellerna. Bland 100–109-åringarna var andelen knappt 10 procent, och hos de allra äldsta nästan 18 procent.

— Immunförsvarets åldrande är inte bara en process av försämring, säger studiens försteförfattare Kosuke Hashimoto vid Osaka universitet i ett pressmeddelande.

Vad det betyder är svårare att svara på. Studien visar nämligen inte att cellerna förlänger livet. Den visar inte heller att de dödar cancer, även om tidigare forskning antytt att sådana celler kan göra det i vissa sammanhang. Det kan också vara så att immunförsvaret hos de äldsta helt enkelt har bildat fler av cellerna under över hundra år.

— När vi åldras blir onormala celler vanligare, bland annat åldrade celler och cancerceller. Våra resultat tyder på att immunförsvarets anpassning till de här förändringarna kan bidra till ett exceptionellt långt liv, säger Hashimoto.

Härnäst vill Hashimoto och hans kollegor ta reda på hur cellerna beter sig ute i kroppens vävnader – inte bara i blodet, där de hittills har studerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabba steg kopplas till friskare hjärna

Publicerad Igår 08:21 – av Markus Andersson
Ett äldre par promenerar på en parkväg, sett bakifrån.
Rask gång hos äldre kopplas i studien till bättre bevarat minne och tankeförmåga. Personerna på bilden har ingen koppling till studien.

Personer som är 80 år eller äldre och går i rask takt hade ungefär hälften så stor risk att få försämrat minne och tankeförmåga som sina jämnåriga.

Forskare vid bland annat Albert Einstein College of Medicine i New York har jämfört äldre som går betydligt raskare än andra i samma ålder med sina jämnåriga för att se hur det går med minnet och tankeförmågan.

Huvudmaterialet omfattade nästan 4 000 personer i befolkningsstudier från USA, Storbritannien, övriga Europa, Kina och Mexiko. Av dem hörde 358 till de raskaste gångarna.

Personer som redan hade problem med minnet vid starten räknades bort. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, visar att de raskaste under drygt tre till fem års uppföljning hade ungefär hälften så stor risk att drabbas av försämrat minne och tankeförmåga som märktes i vardagen, till exempel när de skulle sköta sin ekonomi eller laga mat.

— Snabb gång är ett tecken på att hjärnan och kroppen åldras väl, säger Joe Verghese, medförfattare och chef för neurologin vid Stony Brook Medicine, till NPR.

I en mindre undersökning med knappt 200 äldre försämrades minne och tankeförmåga långsammare hos de snabbaste gångarna. Bilder av hjärnan med magnetkamera togs bara på 64 av deltagarna, varav sex var snabba gångare. De hade större volym i delar av hippocampus, hjärnans minnesområde.

I ytterligare ett material med 692 deltagare hittades inga skillnader i demensrelaterade förändringar vid obduktion. Forskarna spekulerar i att de raska gångarna inte nödvändigtvis slipper sådana förändringar, utan kanske klarar dem bättre.

Resultatet visar ett samband, inte orsak och verkan. Det betyder att minnet inte bevisligen blir bättre bara av att man börjar gå snabbare. Forskarna vill nu ta reda på vilka vanor och biologiska drag som kännetecknar de raska 80-plussarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tallbarksextrakt – en gammal hälsokur i ny form

Publicerad 27 oktober 2026 – av Markus Andersson
Strandtall mot blå himmel till vänster och närbild av strandtallens grova, rödbruna bark till höger.
Det välkända tallbarksextraktet Pycnogenol framställs ur barken från strandtall (Pinus pinaster).

Tallbark är rik på polyfenoler, växtämnen med antioxiderande egenskaper. I dag används extraktet som kosttillskott för hjärta, blodkärl och inflammation, och forskningen pekar på små förbättringar av blodtryck, blodsocker och det onda kolesterolet.

Den som hör ordet tall tänker kanske på barr och kåda i den svenska skogen. Tallbarksextrakt görs däremot av barken, inte av barren.

Namnet rymmer extrakt från flera olika tallarter. Det mest kända, Pycnogenol, kommer från fransk strandtall, som växer längs Frankrikes sydvästkust.

I barken finns gott om procyanidiner. De hör till polyfenolerna, en stor familj av naturliga ämnen som växter bildar. Polyfenoler kan fånga upp fria radikaler, reaktiva molekyler som annars kan skada kroppens celler. Det är vad man menar med antioxiderande.

Ämnena finns långt ifrån bara i tallbark. Vi får i oss polyfenoler varje dag genom vanlig mat, till exempel bär, äpplen, te och kakao. Varje växt har sin egen uppsättning, så en kopp te och en näve bär ger inte samma ämnen.

Använd redan i antiken

Tallbark har använts som läkemedel sedan antiken. Användningen nämns redan i samband med den grekiske läkaren Hippokrates, omkring 400 år före Kristus.

Med tiden användes barken från olika tallarter på många håll i världen, framför allt till två saker: att dämpa inflammation och att hjälpa sår att läka.

Vad används tallbarksextrakt till?

I dag ser det annorlunda ut. Barken har blivit ett kosttillskott i form av kapslar, pulver eller tabletter, och extraktet används för hjärtats och blodkärlens hälsa och för att dämpa inflammation.

Hjärtat och blodkärlen är också det som studerats mest. En sammanställning av 27 studier från 2025, där de flesta gällde Pycnogenol, visar att blodtrycket sjönk något hos dem som tog extraktet. Blodsockret och LDL, det så kallade onda kolesterolet, gick också ned lite.

Förändringarna är små, och om extraktet kan skydda mot hjärtinfarkt eller stroke vet man inte.

Extraktet lockar också av mer vardagsnära skäl: tunga ben, torr hud och kvinnors besvär kring mens och klimakteriet. Bland män har det testats vid erektionsproblem, då oftast tillsammans med aminosyran L-arginin.

Ta benen först. Venerna är de blodkärl som för blodet tillbaka upp till hjärtat. Orkar de inte med uppgiften blir blodet kvar längre i benen, som då kan kännas tunga och svullna, särskilt mot kvällen.

Alla svullna ben beror inte på venerna. Vid just den sortens cirkulationsbesvär har extraktet dock testats i små studier, och de som tog det tyckte att benen kändes lättare och svullnade mindre.

Hud och kvinnohälsa

Med åren blir huden torrare och tappar spänst. Det är just där tallbarksextraktet har väckt intresse.

I en mindre undersökning fick kvinnor efter klimakteriet ta Pycnogenol i tolv veckor. Efteråt var deras hud fuktigare och mer elastisk.

Pigmentfläckar och rodnad i huden har också studerats, med vissa lovande resultat. Någon föryngringskur eller något solskydd är extraktet däremot inte.

Även mensvärk och klimakteriebesvär finns med bland användningarna. Kvinnor i klimakteriet har i studier rapporterat färre värmevallningar, bättre sömn och mindre trötthet. Vid mensvärk har de som tog extraktet klarat sig med färre värktabletter.

Också lederna står på listan. Vid artros, ledslitage som ofta drabbar knän och höfter, har några studier rapporterat mindre stelhet och värk. Andra genomgångar har inte kunnat se någon säker smärtlindring.

Hos äldre har extraktet testats för minnet, med tecken på ett något bättre arbetsminne. Det har även föreslagits mot hösnuva. I en studie fick personer med pollenallergi mindre besvär från näsa och ögon när de började ta extraktet några veckor före pollensäsongen. Allergimedicinen ersätter det inte.

Bra att tänka på

Den som tar blodförtunnande läkemedel, eller mediciner som hämmar blodplättarna, bör prata med sin läkare innan användning av tallbarksextrakt. Kombinationen kan nämligen öka risken för blödningar.

Är du allergisk mot tallbark ska du avstå helt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

MAHA-stödd vaccinsäkerhetsstudie stoppas efter WHO-motstånd

Publicerad 25 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert F. Kennedy Jr till vänster och WHO-emblemet på organisationens högkvarter till höger i ett splitmontage med vit skilje
CDC under Robert F. Kennedy Jr skulle bidra med 1,6 miljoner dollar till studien.

Danska forskare ville undersöka hur hepatit B-vaccinet vid födseln påverkar nyföddas totala hälsa. Nu har Guinea-Bissau stoppat studien som WHO dömt ut, trots att forskarna enligt egen uppgift byggt in just det skydd för barnen som WHO efterlyste.

Beskedet kom i onsdags. Huvudforskaren Frederik Schaltz-Buchholzer skriver på LinkedIn att studien "inte kommer att gå vidare" eftersom "vi inte fick det nödvändiga statliga godkännandet". Studien hade etiskt godkännande i både Guinea-Bissau och Danmark.

Landets ministerråd slog den 16 oktober fast att det inte accepterar studien, uppger forskarkollegan Christine Stabell Benn till Ars Technica. Tre dagar senare slog polisen till mot Bandim Health Projects lokaler och förseglade ett kylskåp med vaccin. Studien hade inte börjat och ingen dos hade getts.

Säkerhetsforskning blev "farlig"

Upplägget var enkelt. Omkring 14 000 nyfödda skulle delas i två grupper. Hälften skulle få hepatit B-vaccin direkt vid födseln, kontrollgruppen vid sex veckors ålder. Det reviderade protokollet innebar dock att riskutsatta nyfödda skulle vaccineras omedelbart även i kontrollgruppen, efter hepatit B-testning av mödrarna.

Frågan gällde så kallade ospecifika effekter: hur ett vaccin påverkar den totala hälsan och dödligheten, utöver skyddet mot själva sjukdomen. Forskarna, bland dem Peter Aaby och Stabell Benn, misstänker att levande vaccin som BCG sänker dödligheten brett och att hepatit B-dosen vid födseln kan dämpa den effekten. Även hudbesvär och neuroutvecklingsstörningar skulle undersökas.

Ändå stämplades studien som farlig för kontrollgruppen. Där skulle barn utan påvisad risk vid födseln få BCG och poliovaccin enligt landets nuvarande schema. Guinea-Bissau inför födelsedosen först 2028. Inget av schemana är farligt för någon, påpekar Schaltz-Buchholzer, och samtliga vaccin är rekommenderade av WHO.

MAHA-pengarna blev ett brännmärke

Studien skulle finansieras med 1,6 miljoner dollar från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC, som lyder under hälsominister Robert F. Kennedy Jr. Lika mycket skulle komma från privata stiftelser, bland dem miljardären Bill Ackmans Pershing Square Foundation och Bluebell Foundation, rapporterar The Guardian.

Ilskan tog fart när CDC i december tillkännagav anslaget. Att Kennedys myndighet ville betala för att granska ett vaccins säkerhet räckte för att engelskspråkiga medier skulle döpa projektet till "Kennedys studie". Felaktigt, enligt Schaltz-Buchholzer: idén kom från en forskare i Guinea-Bissau som ville veta vaccinets samlade hälsoeffekter innan det rullas ut i landet.

Skyddet WHO krävde

WHO kallade i februari studien oetisk. Organisationen skrev, utifrån de offentliga beskrivningar som då fanns, att studien bygger på "hypotetiska säkerhetsutfall" och att resursbrist inte kan motivera att vård undanhålls. Som saknat skydd pekade WHO på screening av gravida och vaccination av utsatta nyfödda.

Just det lades till. Protokollet kompletterades enligt Schaltz-Buchholzer med hepatit B-test av mödrarna och omedelbar vaccination av riskutsatta nyfödda, uttryckligen för att skydda kontrollgruppen. Mellan 17 000 och 29 000 mödrar skulle ha testats och 2 500 till 4 000 nyfödda vaccinerats direkt. Alla, även de som tackade nej, skulle få gratis läkarbesök och mediciner.

WHO:s landteam avrådde ändå den nationella vaccinrådgivande gruppen, NITAG, från studien, uppger Schaltz-Buchholzer. Enligt honom går det stick i stäv med WHO:s egen expertgrupp SAGE, som 2014 efterlyste randomiserade studier av just ospecifika effekter, och med en WHO-panels slutsats att en kontrollgrupp utan vaccin kan vara etiskt acceptabel när ett befintligt vaccin utvärderas före lokal introduktion.

"Vaccinexperten" vill vaccinera – inte undersöka

Den amerikanske "vaccinexperten" Paul Offit vid Children's Hospital of Philadelphia, som dömt ut studien som oetisk, har ett eget förslag på vad forskningspengarna borde gå till.

— Lösningen är tydlig här: ta pengarna och vaccinera så många barn som du kan, säger han till The Guardian.

Forskarnas hypotes avfärdar Offit som "fantasifull". Om födelsedosen vore problematisk skulle det redan vara känt, menar han, och hänvisar till miljontals, möjligen hundratals miljoner, barn som fått eller inte fått den.

Offits argument förutsätter alltså svaret på den fråga som aldrig har ställts ordentligt. Födelsedosens ospecifika effekter har enligt Schaltz-Buchholzer aldrig prövats stringent i randomiserade studier. Nu blir det inte heller av, och Bandim planerar inte att flytta studien.

Schaltz-Buchholzer har en egen förklaring till varför studien ansågs "farlig" och måste stoppas: den "utmanade rådande medicinska antaganden, som att födelsedosen inte har ospecifika effekter".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.