Annons:

Agnes Wold pratar i nattmössan – som vanligt

Uppdaterad september 11, 2019, Publicerad september 11, 2019
Agnes Wold i Fråga Doktorn.

Skolmedicinens trovärdighet sjunker stadigt i takt med att den metabola sjukligheten (fetma, insulinresistens, diabetes, infarkter, stroke, cancer, Alzheimer m.m.) skenar och har antagit pandemiska proportioner under den period som dagens skolmedicin utvecklats. Jag har i min bästsäljande bok Den Metabola Pandemin (kommer i november ut i en ny starkt upparbetad upplaga) beskrivit hur vi idag drabbas av 40 miljoner dödsfall årligen i metabola sjukdomar, sjukdomar som för över hundra år sedan spelade en marginell roll i hälsostatistiken.

Skolmedicinen har helt misslyckats med att förse människor och samhälle med kunskap om hur dessa sjukdomar skulle kunna förebyggas. Den kunskapen finns inom forskningen, men den tillämpas inte. Om den gjorde det skulle dessa sjukdomar kunna elimineras. De forskare som försöker upplysa allmänheten om vad som orsakar de metabola sjukdomarna, blir istället vanärade, sopade under mattan och ibland fråntagna sina läkarlegitimationer och till och med satta i fängelse. Orsaken till detta är att den av Big Pharma dominerade skolmedicinen försvarar sin monopolställning med alla tillbuds stående medel.

En av denna skolmedicins mer kända profiler i Sverige är KI-professorn Agnes Wold. Hon framträdde häromdagen i SVT-programmet Fråga Doktorn som är ett program som aldrig försitter en chans att torgföra den misslyckade skolmedicinens irrläror. I programmet kommer hon med en lång rad påståenden som i vanlig ordning är lätt motbevisade.

Ett påstående var att vi aldrig behöver tänka på att dricka vatten, därför att det sköter kroppen så bra själv. Ja hos en helt frisk människa gör den det, vi känner törst om vi fått i oss för lite vatten och då dricker vi det vi behöver. Men i en värld präglad av dagens skolmedicins irrläror och livsmedelsindustrins industrimat, så är väldigt få människor helt friska. Jag har sett en rad exempel på människor i min omgivning där törsten är störd med vätskebrist som följd. Ett första symptom är kraftiga synstörningar som bland annat gör dessa personer livsfarliga i trafiken. Vi måste alltså alltid tänka på att få i oss rent vatten och inte lyssna på Agnes Wold. Däremot behöver man ju inte dricka jämt som vissa människor gör.

Annons:

Agnes Wold påstod även att det är en myt att kunna påverka sin viktiga tarmflora med alla de olika probiotika som marknadsförs. Visst är det svårt att via probiotisk kost på något avgörande sätt påverka tarmfloran, eftersom det vi stoppar i oss blir kraftigt påverkat i magens sura miljö innan det når tjocktarmen. Detta hindrar dock inte att vi faktiskt kan påverka vår tarmflora till både det bättre, men oftast till det sämre. Vid allvarliga vanliga sjukdomar som beror på en rubbad tarmflora, kan man till exempel kraftigt förbättra situationen med fekaltransplantationer.

För att få min mage att fungera mer problemfritt har jag själv provat några olika vägar. Jag har ätit fermenterade grönsaker och druckit kombutcha utan någon påtaglig effekt. Nu senast har jag provat ett enkelt probiotikum som heter Adileum som faktiskt gett en klar förbättring för mig. Det är dock ingen garanti för att alla svarar på det på samma sätt. Wolds svepande påståenden om att det är meningslöst att försöka påverka tarmfloran till det bättre är alltså falskt.

Wold ger även skolmedicinens tröttsamt enfaldiga råd att inte lägga pengar på ”löjliga” hälsoprodukter. Man vill ju inte ha någon konkurrens från produkter där människor själva kan hålla sig friska.

Eftersom dagens livsmedel är utarmade på en rad mineraler och andra viktiga näringsämnen så får människor numer bristsjukdomar och behöver därför allt fler kosttillskott för att hålla bristerna borta. Ta bara som ett enstaka exempel Magnesium, som är ett kritiskt mineralämne inblandat i omkring 80% av kroppens metabolism genom att det styr hundratals enzymer. Under de senaste 100 åren så har vi genom det ohållbara industriella jordbruket utarmat jordarna på 80% av allt magnesium, varför magnesiumbrist uppkommer. Uppskattningsvis uppnår inte längre 60% av alla vuxna amerikaner normalt intag av magnesium och 45% lider direkt brist. Det ser nog lika ut i Sverige. Det förhåller sig tyvärr på samma sätt med en rad andra näringsämnen. Så, även på den här punkten pratar Agnes Wold i nattmössan. Den dystra verkligheten är att dagens näringsfattiga livsmedel kräver komplement med vissa kosttillskott för att hålla bristsjukdomar borta.

Även i en intervju 2018 i SVT-programmet Min sanning talade Wold uppenbart mot bättre vetande när hon påstod att sjukligheten i diabetes inte ökar. WHO:s statistik talar tyvärr ett helt annat språk.

Wold tillhör en gren inom skolmedicinen som har som strategi att systematiskt försöka ta ifrån allmänheten tron på att de själva kan göra något åt sin hälsa genom en klok kost och tillskott som eliminerar brist på vitaminer och mineraler. Det är ett ytterst omoraliskt sätt att försöka försvara sin monopolställning. Ett gott råd är att ta allt som Agnes Wold påstår med en stor nypa salt och alltid dubbelchecka det innan ni tror på det.

Man måste fråga sig, varför SVT i allmänhet och SVT-programmet Fråga Doktorn i synnerhet släpper fram personer från skolmedicinen som ensidigt predikar ett budskap som helt går läkemedelsindustrins ärende?

 

Lars Bern

 

Artikeln har tidigare publicerats på Anthropocene


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat böckerna Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och Den metabola pandemin och driver opinionssajten Anthropocene.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Högt xylitol i blodet kopplas till hjärtinfarkt och stroke

Publicerad september 9, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av en person som för ett vitt tuggummi till munnen.
Xylitol används bland annat som sötningsmedel i sockerfria tuggummin.

Forskare vid universitetssjukhuset Charité i Berlin kopplar höga blodhalter av sötningsmedlet xylitol till ökad risk för dödsfall, hjärtinfarkt och stroke. Ämnet finns i sockerfria tuggummin, sylt och glass.

Forskarna har följt 17 710 personer i två stora befolkningsstudier, en i Kanada och en i Storbritannien. Deltagarnas blod hade analyserats, och forskarna delade in dem i fyra grupper efter hur mycket xylitol som fanns där: från de 25 procent med lägst halt till de 25 procent med högst.

Konstgjorda sötningsmedel används av människor som tror att de är hälsosammare än socker, och de betraktas i allmänhet som säkra av tillsynsmyndigheterna, säger Marco Witkowski vid Charité i Berlin.

Skillnaden mellan topp och botten var tydlig. I det kanadensiska materialet, där deltagarna följdes i sex år, hade gruppen med högst xylitolhalt 57 procent högre risk att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse än gruppen med lägst halt. Det gäller efter att forskarna räknat bort ålder, kön, rökning, blodfetter, diabetes och högt blodtryck.

I det brittiska materialet sträckte sig uppföljningen över hela 30 år. Där hade gruppen med högst xylitolhalt 18 procent högre risk för dödsfall, hjärtinfarkt eller stroke sammantaget än gruppen med lägst halt.

Siffrorna beskriver dödsfall, hjärtinfarkt och stroke räknade tillsammans, och de är just skillnader mellan grupper. Hur många personer det handlar om i praktiken framgår inte. Enligt forskarna pekar båda studierna i samma riktning: högre halt i blodet, fler händelser.

Våra långtidsresultat i den allmänna befolkningen visar hur lite vi vet om xylitolets säkerhet för hjärta och kärl och tyder på att fler studier behövs, särskilt eftersom mängden xylitol i produkter fortsätter att öka, säger han.

Kroppen bildar också sitt eget xylitol

Forskarna har mätt xylitolhalten i blodet, inte hur mycket sötningsmedel deltagarna fått i sig. Kroppen bildar dessutom xylitol när den omsätter socker, så blodhalten är inget direkt mått på konsumtionen. En observationsstudie av det här slaget kan inte fastställa att xylitol i mat orsakar hjärtinfarkt eller stroke.

Samma forskargrupp publicerade 2024 en studie i European Heart Journal där xylitol gjorde blodplättarna mer benägna att bilda proppar. Försöket omfattade tio friska frivilliga och mätte hur blodplättarna reagerade – inga hjärtinfarkter hos deltagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tranbär – Det anonyma hälsobäret

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt

Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.


Artikeln publicerades ursprungligen den 2 februari 2025.


De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.

Sötare efter frost

Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen större roll om man råkar plocka fel enligt Skogsskafferiet.

Hälsa

Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk studie lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och lingon är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en metaanalys som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en studie från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan WebbMD. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner, som är starka antioxidanter. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden myricetin, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären kan förstärka effekten av läkemedlet och öka blödningsrisken.

Använda bären

Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad september 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
En amerikansk armésoldat får ett plåster på armen efter covidvaccination vid Fort Knox.
Armésoldaten Evelyn Jaquez efter att ha fått Janssens covidvaccin vid Fort Knox 2021.

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan

Publicerad september 4, 2026 – av Markus Andersson
Äldre person lägger ett pussel format som en hjärna

Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar.

Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens.

I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts.

Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem.

I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer.

Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare.

Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken.

En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor.

Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras.

Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling.

På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.