Annons:

Agnes Wold pratar i nattmössan – som vanligt

Uppdaterad september 11, 2019, Publicerad september 11, 2019
Agnes Wold i Fråga Doktorn.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 23 440,00 SEK 31% Mål: 75 000,00 SEK

Skolmedicinens trovärdighet sjunker stadigt i takt med att den metabola sjukligheten (fetma, insulinresistens, diabetes, infarkter, stroke, cancer, Alzheimer m.m.) skenar och har antagit pandemiska proportioner under den period som dagens skolmedicin utvecklats. Jag har i min bästsäljande bok Den Metabola Pandemin (kommer i november ut i en ny starkt upparbetad upplaga) beskrivit hur vi idag drabbas av 40 miljoner dödsfall årligen i metabola sjukdomar, sjukdomar som för över hundra år sedan spelade en marginell roll i hälsostatistiken.

Skolmedicinen har helt misslyckats med att förse människor och samhälle med kunskap om hur dessa sjukdomar skulle kunna förebyggas. Den kunskapen finns inom forskningen, men den tillämpas inte. Om den gjorde det skulle dessa sjukdomar kunna elimineras. De forskare som försöker upplysa allmänheten om vad som orsakar de metabola sjukdomarna, blir istället vanärade, sopade under mattan och ibland fråntagna sina läkarlegitimationer och till och med satta i fängelse. Orsaken till detta är att den av Big Pharma dominerade skolmedicinen försvarar sin monopolställning med alla tillbuds stående medel.

En av denna skolmedicins mer kända profiler i Sverige är KI-professorn Agnes Wold. Hon framträdde häromdagen i SVT-programmet Fråga Doktorn som är ett program som aldrig försitter en chans att torgföra den misslyckade skolmedicinens irrläror. I programmet kommer hon med en lång rad påståenden som i vanlig ordning är lätt motbevisade.

Ett påstående var att vi aldrig behöver tänka på att dricka vatten, därför att det sköter kroppen så bra själv. Ja hos en helt frisk människa gör den det, vi känner törst om vi fått i oss för lite vatten och då dricker vi det vi behöver. Men i en värld präglad av dagens skolmedicins irrläror och livsmedelsindustrins industrimat, så är väldigt få människor helt friska. Jag har sett en rad exempel på människor i min omgivning där törsten är störd med vätskebrist som följd. Ett första symptom är kraftiga synstörningar som bland annat gör dessa personer livsfarliga i trafiken. Vi måste alltså alltid tänka på att få i oss rent vatten och inte lyssna på Agnes Wold. Däremot behöver man ju inte dricka jämt som vissa människor gör.

Annons:

Agnes Wold påstod även att det är en myt att kunna påverka sin viktiga tarmflora med alla de olika probiotika som marknadsförs. Visst är det svårt att via probiotisk kost på något avgörande sätt påverka tarmfloran, eftersom det vi stoppar i oss blir kraftigt påverkat i magens sura miljö innan det når tjocktarmen. Detta hindrar dock inte att vi faktiskt kan påverka vår tarmflora till både det bättre, men oftast till det sämre. Vid allvarliga vanliga sjukdomar som beror på en rubbad tarmflora, kan man till exempel kraftigt förbättra situationen med fekaltransplantationer.

För att få min mage att fungera mer problemfritt har jag själv provat några olika vägar. Jag har ätit fermenterade grönsaker och druckit kombutcha utan någon påtaglig effekt. Nu senast har jag provat ett enkelt probiotikum som heter Adileum som faktiskt gett en klar förbättring för mig. Det är dock ingen garanti för att alla svarar på det på samma sätt. Wolds svepande påståenden om att det är meningslöst att försöka påverka tarmfloran till det bättre är alltså falskt.

Wold ger även skolmedicinens tröttsamt enfaldiga råd att inte lägga pengar på ”löjliga” hälsoprodukter. Man vill ju inte ha någon konkurrens från produkter där människor själva kan hålla sig friska.

Eftersom dagens livsmedel är utarmade på en rad mineraler och andra viktiga näringsämnen så får människor numer bristsjukdomar och behöver därför allt fler kosttillskott för att hålla bristerna borta. Ta bara som ett enstaka exempel Magnesium, som är ett kritiskt mineralämne inblandat i omkring 80% av kroppens metabolism genom att det styr hundratals enzymer. Under de senaste 100 åren så har vi genom det ohållbara industriella jordbruket utarmat jordarna på 80% av allt magnesium, varför magnesiumbrist uppkommer. Uppskattningsvis uppnår inte längre 60% av alla vuxna amerikaner normalt intag av magnesium och 45% lider direkt brist. Det ser nog lika ut i Sverige. Det förhåller sig tyvärr på samma sätt med en rad andra näringsämnen. Så, även på den här punkten pratar Agnes Wold i nattmössan. Den dystra verkligheten är att dagens näringsfattiga livsmedel kräver komplement med vissa kosttillskott för att hålla bristsjukdomar borta.

Även i en intervju 2018 i SVT-programmet Min sanning talade Wold uppenbart mot bättre vetande när hon påstod att sjukligheten i diabetes inte ökar. WHO:s statistik talar tyvärr ett helt annat språk.

Wold tillhör en gren inom skolmedicinen som har som strategi att systematiskt försöka ta ifrån allmänheten tron på att de själva kan göra något åt sin hälsa genom en klok kost och tillskott som eliminerar brist på vitaminer och mineraler. Det är ett ytterst omoraliskt sätt att försöka försvara sin monopolställning. Ett gott råd är att ta allt som Agnes Wold påstår med en stor nypa salt och alltid dubbelchecka det innan ni tror på det.

Man måste fråga sig, varför SVT i allmänhet och SVT-programmet Fråga Doktorn i synnerhet släpper fram personer från skolmedicinen som ensidigt predikar ett budskap som helt går läkemedelsindustrins ärende?

 

Lars Bern

 

Artikeln har tidigare publicerats på Anthropocene


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat böckerna Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och Den metabola pandemin och driver opinionssajten Anthropocene.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Butikshylla med energidryck, bland annat Red Bull, Monster och Rockstar.
Nio av tio ungdomar i den nordiska enkäten köper energidryck i livsmedelsbutik. Svenska ungdomar dricker oftare än grannarna, men väljer i högre grad en vanlig burk.

Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett.

28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark.

Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen.

De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark.

Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA:s hälsodepartement frågar om strålning skadar under gränsvärdet

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert F. Kennedy jr sitter vid ett bord under en senatsutfrågning, med namnskylten Mr. Kennedy och höger hand lyft.
Robert F. Kennedy jr under senatens utfrågning i januari 2025, innan han tillträdde som hälsominister.

USA:s hälsodepartement har formellt begärt in underlag om elektromagnetiska fält, radiofrekvent strålning och trådlös strålning – och frågar uttryckligen efter belägg för skador som kan uppstå redan under gällande federala gränsvärden. Svaren ska vara inne senast den 21 oktober 2026.

Begäran presenterades under torsdagen, då hälsodepartementet meddelade att forskare, läkare, industri, folkhälsoexperter, arbetstagare och enskilda medborgare uppmanas att skicka in evidens om möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Materialet ska användas för att bedöma kunskapsläget, jämföra amerikanska och internationella säkerhetsstandarder och ta fram rekommendationer för beslutsfattare, familjer, skolor och kommuner.

Under måndagen publicerades kungörelsen i Federal Register, USA:s officiella kungörelseorgan, som dokument 2026-19252. Där framgår att svar lämnas via regulations.gov under diarienummer HHS-OASH-2026-0397, och att handlingen är undertecknad av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy jr.

Frågan om exponering under gränsen

Det som skiljer begäran från tidigare federala ställningstaganden är hur öppet frågan ställs. Departementet vill ha in vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter vid strålningsnivåer under dagens federala gränsvärden, men också underlag om vad de gällande gränsvärdena i sig kan innebära och om sammanlagd exponering över tid.

Samtidigt efterfrågas underlag om känsliga grupper: barn, gravida, äldre, personer med inopererade medicintekniska produkter, yrkesgrupper med förhöjd exponering och personer med befintlig sjukdom. En särskild fråga gäller om riskbedömningen bör göras annorlunda för dem. Departementet vill också veta hur verklig exponering ska mätas och övervakas, och vilken teknisk information som bör redovisas för konsumenter, boende, arbetstagare, skolor, vårdgivare och lokala myndigheter.

5G, wifi och smarta elmätare i samma bedömning

Tekniken som ska bedömas är konkret: mobiltelefoner, wifi, smarta elmätare med kommunikationsfunktion, bärbara produkter, trådlösa medicintekniska apparater, 5G, 6G och satellitkommunikation. Kungörelsen tar dessutom upp trådlös infrastruktur och vilka belägg som bör vägas in när det gäller närhet till bostäder, skolor, barnomsorg och arbetsplatser, antenntäthet och utbyggnaden av små basstationer. Hur forskningen bör samordnas mellan läkemedelsmyndigheten FDA, forskningsinstitutet NIH och smittskyddsmyndigheten CDC är en egen fråga.

Enligt kungörelsen har den allmänna oron ökat, särskilt när det gäller barn, skolor och långvarig sammanlagd exponering, och departementet säger sig vilja ha underlag som gör det möjligt att minska onödig exponering där det är motiverat.

Uppdraget kopplas till hälsokampanjen Make America Healthy Again.

— Den trådlösa tekniken är en del av vardagen, och vår forskning måste hänga med. MAHA-strategin gav hälsodepartementet i uppdrag att granska elektromagnetisk strålning och hälsoforskning, och det uppdraget fullföljer vi nu, säger Kennedy i pressmeddelandet.

Samma besked lade han ut på X under måndagskvällen.

NyD rapporterade i januari att hälsodepartementet skulle kartlägga kunskapsluckor kring mobilstrålning, med särskilt fokus på barn och nyare teknik.

Begäran är frivillig och innebär varken ett policybeslut eller en ansökningsomgång, och inskickat material blir offentligt på regulations.gov. Fristen går ut den 21 oktober 2026. Något nytt gränsvärde finns inte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden

Publicerad september 17, 2026 – av Jan Sundstedt
Skylt för Zurich vitaparcours bredvid Jan Sundstedt vid ett utegym.
Nya Dagbladets Jan Sundstedt kan glatt rekommendera utegym som träning.

Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång.

Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid.

Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen.

Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga.

Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner.

En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap.

Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra.

Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA.

Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz.

Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym.

Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973
Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken.

Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden.

I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare.

Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser.

Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår.

Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet.

Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag.

Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter.

Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning.

Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol.

I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser.

Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet.

De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning.

Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31.

Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik.

Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym.

Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad.

I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent.

Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt.

En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll.

Ett utegym kan också bli stående nästan tomt.

I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor.

Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen.

Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning.

Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet.

Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym.

Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande.

En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma.

De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt.

Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.

Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom.

Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning.

Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.