Annons:
Annons:

Agnes Wold pratar i nattmössan – som vanligt

Uppdaterad 11 september 2019, Publicerad 11 september 2019 – av Lars Bern
Agnes Wold i Fråga Doktorn.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Skolmedicinens trovärdighet sjunker stadigt i takt med att den metabola sjukligheten (fetma, insulinresistens, diabetes, infarkter, stroke, cancer, Alzheimer m.m.) skenar och har antagit pandemiska proportioner under den period som dagens skolmedicin utvecklats. Jag har i min bästsäljande bok Den Metabola Pandemin (kommer i november ut i en ny starkt upparbetad upplaga) beskrivit hur vi idag drabbas av 40 miljoner dödsfall årligen i metabola sjukdomar, sjukdomar som för över hundra år sedan spelade en marginell roll i hälsostatistiken.

Skolmedicinen har helt misslyckats med att förse människor och samhälle med kunskap om hur dessa sjukdomar skulle kunna förebyggas. Den kunskapen finns inom forskningen, men den tillämpas inte. Om den gjorde det skulle dessa sjukdomar kunna elimineras. De forskare som försöker upplysa allmänheten om vad som orsakar de metabola sjukdomarna, blir istället vanärade, sopade under mattan och ibland fråntagna sina läkarlegitimationer och till och med satta i fängelse. Orsaken till detta är att den av Big Pharma dominerade skolmedicinen försvarar sin monopolställning med alla tillbuds stående medel.

En av denna skolmedicins mer kända profiler i Sverige är KI-professorn Agnes Wold. Hon framträdde häromdagen i SVT-programmet Fråga Doktorn som är ett program som aldrig försitter en chans att torgföra den misslyckade skolmedicinens irrläror. I programmet kommer hon med en lång rad påståenden som i vanlig ordning är lätt motbevisade.

Ett påstående var att vi aldrig behöver tänka på att dricka vatten, därför att det sköter kroppen så bra själv. Ja hos en helt frisk människa gör den det, vi känner törst om vi fått i oss för lite vatten och då dricker vi det vi behöver. Men i en värld präglad av dagens skolmedicins irrläror och livsmedelsindustrins industrimat, så är väldigt få människor helt friska. Jag har sett en rad exempel på människor i min omgivning där törsten är störd med vätskebrist som följd. Ett första symptom är kraftiga synstörningar som bland annat gör dessa personer livsfarliga i trafiken. Vi måste alltså alltid tänka på att få i oss rent vatten och inte lyssna på Agnes Wold. Däremot behöver man ju inte dricka jämt som vissa människor gör.

Annons:

Agnes Wold påstod även att det är en myt att kunna påverka sin viktiga tarmflora med alla de olika probiotika som marknadsförs. Visst är det svårt att via probiotisk kost på något avgörande sätt påverka tarmfloran, eftersom det vi stoppar i oss blir kraftigt påverkat i magens sura miljö innan det når tjocktarmen. Detta hindrar dock inte att vi faktiskt kan påverka vår tarmflora till både det bättre, men oftast till det sämre. Vid allvarliga vanliga sjukdomar som beror på en rubbad tarmflora, kan man till exempel kraftigt förbättra situationen med fekaltransplantationer.

För att få min mage att fungera mer problemfritt har jag själv provat några olika vägar. Jag har ätit fermenterade grönsaker och druckit kombutcha utan någon påtaglig effekt. Nu senast har jag provat ett enkelt probiotikum som heter Adileum som faktiskt gett en klar förbättring för mig. Det är dock ingen garanti för att alla svarar på det på samma sätt. Wolds svepande påståenden om att det är meningslöst att försöka påverka tarmfloran till det bättre är alltså falskt.

Wold ger även skolmedicinens tröttsamt enfaldiga råd att inte lägga pengar på ”löjliga” hälsoprodukter. Man vill ju inte ha någon konkurrens från produkter där människor själva kan hålla sig friska.

Eftersom dagens livsmedel är utarmade på en rad mineraler och andra viktiga näringsämnen så får människor numer bristsjukdomar och behöver därför allt fler kosttillskott för att hålla bristerna borta. Ta bara som ett enstaka exempel Magnesium, som är ett kritiskt mineralämne inblandat i omkring 80% av kroppens metabolism genom att det styr hundratals enzymer. Under de senaste 100 åren så har vi genom det ohållbara industriella jordbruket utarmat jordarna på 80% av allt magnesium, varför magnesiumbrist uppkommer. Uppskattningsvis uppnår inte längre 60% av alla vuxna amerikaner normalt intag av magnesium och 45% lider direkt brist. Det ser nog lika ut i Sverige. Det förhåller sig tyvärr på samma sätt med en rad andra näringsämnen. Så, även på den här punkten pratar Agnes Wold i nattmössan. Den dystra verkligheten är att dagens näringsfattiga livsmedel kräver komplement med vissa kosttillskott för att hålla bristsjukdomar borta.

Även i en intervju 2018 i SVT-programmet Min sanning talade Wold uppenbart mot bättre vetande när hon påstod att sjukligheten i diabetes inte ökar. WHO:s statistik talar tyvärr ett helt annat språk.

Wold tillhör en gren inom skolmedicinen som har som strategi att systematiskt försöka ta ifrån allmänheten tron på att de själva kan göra något åt sin hälsa genom en klok kost och tillskott som eliminerar brist på vitaminer och mineraler. Det är ett ytterst omoraliskt sätt att försöka försvara sin monopolställning. Ett gott råd är att ta allt som Agnes Wold påstår med en stor nypa salt och alltid dubbelchecka det innan ni tror på det.

Man måste fråga sig, varför SVT i allmänhet och SVT-programmet Fråga Doktorn i synnerhet släpper fram personer från skolmedicinen som ensidigt predikar ett budskap som helt går läkemedelsindustrins ärende?

Texten har tidigare publicerats i Anthropocene.


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat böckerna Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och Den metabola pandemin och driver opinionssajten Anthropocene.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:
Ur arkivet

De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende

Publicerad 3 oktober 2025 · Återpublicerad Idag 14:09 – av Redaktionen
Ultraprocessad mat är inte bara beroendeframkallande utan ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och tidig död.

Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med ultraprocessade livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.

Växte upp med viktminskningsprodukter

Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Annons:

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

— Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa bidrar

I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

— Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra, säger Gearhardt.

Risk när barn konsumerar mer idag

Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

— Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet, säger hon och fortsätter:

— Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Cannabisolja vid Parkinson – fallen som väcker hopp och frågor

Publicerad Idag 08:30 – av Markus Andersson
Illustration av en pipett med gyllene olja och en droppe ovanför öppningen på en brun glasflaska mot blågrå bakgrund.
De två fallrapporterna gäller oljor med olika sammansättning: en THC-rik och en CBD-rik. Illustration – bilden visar inte de studerade preparaten.

Intresset för cannabisolja vid Parkinson rymmer både hopp om symtomlindring och frågor om effekt och säkerhet. Patientberättelser och större undersökningar ger en inblick i möjliga förbättringar, biverkningar och vad som fortfarande är oklart.

Cannabisplantan har använts i traditionell medicin i tusentals år, men beredningarna har varierat. I dag används cannabisbaserade preparat vid vissa MS-symtom och cannabinoidläkemedel mot illamående vid cellgiftsbehandling. Det handlar även om andra läkemedelsformer än oljor, däribland syntetiska cannabinoider.

Cannabisolja har även väckt intresse vid Parkinsons sjukdom och prövats som tillägg till den vanliga behandlingen. I en webbenkät med 1 881 cannabisanvändare med Parkinson uppgav över hälften av dem som hade sömnproblem, oro, rastlöshet eller olika smärtor att besvären lindrades. Bland dem som hade skakningar uppgav 46 procent lindring.

Deltagarna rapporterade också negativa effekter, bland annat muntorrhet, yrsel, försämrat minne och tänkande, sömnighet och balansbesvär. Även hallucinationer förekom. Svaren byggde på deltagarnas egna upplevelser av olika cannabisprodukter, inte enbart oljor.

Annons:
Diagram över patientrapporterade effekter av cannabis vid Parkinsons sjukdom
Patienternas egna svar visade både förbättringar och försämringar. Grönt betyder bättre, gult oförändrat och rött eller orange sämre. Grafik: Holden med flera/CC BY 4.0

Patienter beskriver en lättare vardag

Den brasilianske politikern Eduardo Suplicy hade trots levodopa kraftiga skakningar, långsamma rörelser och svårt att gå. Levodopa är ett vanligt Parkinsonläkemedel som kroppen omvandlar till dopamin, ett ämne som hjärnan har brist på vid sjukdomen. I en fallrapport från 2025 beskrivs hur hans poäng på UPDRS, en skala för att bedöma Parkinsonsymtom, minskade med 54,55 procent efter åtta månader med THC-rik olja som tillägg. Webbplatsen Sechat, som rapporterar om medicinsk cannabis, uppger att han åter kunde knyta skosnören, skriva tydligare och hålla en kopp utan att spilla.

En 77-årig man med långt framskriden Parkinson kunde inte stå eller gå och fick sondmat på grund av sväljsvårigheter. I en rapport från 2025 beskrivs hur han med CBD-rik fullspektrumolja som tillägg efter elva dagar kunde ta steg med stöd och senare äta yoghurt och ostmassa utan att sätta i halsen. Bedömningen byggde främst på vårdarnas observationer och filmer, utan jämförelse med en overksam behandling.

Även den pensionerade amerikanske poliskaptenen Larry Smith, som levt länge med Parkinson, har berättat om sina erfarenheter av cannabisolja på film. I dokumentären Ride with Larry, vars klipp publicerades av filmprojektet 2016, syns han bli lugnare i kroppen efter cannabisolja.

Kontrollerade studier ger en annan bild

I en studie från 2024 lottades 61 deltagare till behandling med CBD-dominerad olja som också innehöll THC eller till placebo, en overksam behandling. Oljan gav ingen statistiskt säkerställd förbättring av rörelseförmågan jämfört med placebo. Behandlingen pågick bara två veckor. Biverkningarna var oftast milda men vanligare i cannabisgruppen.

En forskningsöversikt publicerad den 15 maj 2026 identifierade elva studier där deltagarna lottats till olika behandlingar. Resultaten från sex av dem kunde vägas samman. Där sågs inga statistiskt säkerställda förbättringar av sjukdomens svårighetsgrad, rörelseförmågan vid undersökning, förmågan att röra sig i vardagen eller symtom som inte rör rörelseförmågan. Författarna betonade försiktighet och skillnader mellan preparaten.

Patienter beskriver alltså lindring och en lättare vardag, medan de sammanvägda resultaten från kontrollerade studier ännu inte visar någon säker förbättring. Användning av cannabisolja och förändringar i medicineringen bör alltid diskuteras med behandlande läkare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanliga immunceller sticker ut hos 110-åringar

Publicerad 29 oktober 2026 – av Markus Andersson
Äldre japansk kvinna sitter utomhus framför ett stort träd.
Japanska forskare har undersökt blodet hos 110-åringar.

Bland människor som blivit 110 år eller äldre är en ovanlig sorts immunceller mycket vanligare än hos andra äldre. Nu vill forskarna veta om cellerna hjälper dem att hålla sig friska – eller bara är ett spår av ett långt liv.

Japanska forskare har undersökt blod från 28 äldre personer. Åtta var mellan 70 och 99 år, tio mellan 100 och 109 år och tio minst 110 år.

Forskarna letade efter en särskild sorts T-celler, en del av immunförsvaret som kan döda andra celler. Bland de yngsta i studien utgjorde de omkring 4 procent av T-cellerna. Bland 100–109-åringarna var andelen knappt 10 procent, och hos de allra äldsta nästan 18 procent.

— Immunförsvarets åldrande är inte bara en process av försämring, säger studiens försteförfattare Kosuke Hashimoto vid Osaka universitet i ett pressmeddelande.

Annons:

Vad det betyder är svårare att svara på. Studien visar nämligen inte att cellerna förlänger livet. Den visar inte heller att de dödar cancer, även om tidigare forskning antytt att sådana celler kan göra det i vissa sammanhang. Det kan också vara så att immunförsvaret hos de äldsta helt enkelt har bildat fler av cellerna under över hundra år.

— När vi åldras blir onormala celler vanligare, bland annat åldrade celler och cancerceller. Våra resultat tyder på att immunförsvarets anpassning till de här förändringarna kan bidra till ett exceptionellt långt liv, säger Hashimoto.

Härnäst vill Hashimoto och hans kollegor ta reda på hur cellerna beter sig ute i kroppens vävnader – inte bara i blodet, där de hittills har studerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabba steg kopplas till friskare hjärna

Publicerad 28 oktober 2026 – av Markus Andersson
Ett äldre par promenerar på en parkväg, sett bakifrån.
Rask gång hos äldre kopplas i studien till bättre bevarat minne och tankeförmåga. Personerna på bilden har ingen koppling till studien.

Personer som är 80 år eller äldre och går i rask takt hade ungefär hälften så stor risk att få försämrat minne och tankeförmåga som sina jämnåriga.

Forskare vid bland annat Albert Einstein College of Medicine i New York har jämfört äldre som går betydligt raskare än andra i samma ålder med sina jämnåriga för att se hur det går med minnet och tankeförmågan.

Huvudmaterialet omfattade nästan 4 000 personer i befolkningsstudier från USA, Storbritannien, övriga Europa, Kina och Mexiko. Av dem hörde 358 till de raskaste gångarna.

Personer som redan hade problem med minnet vid starten räknades bort. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, visar att de raskaste under drygt tre till fem års uppföljning hade ungefär hälften så stor risk att drabbas av försämrat minne och tankeförmåga som märktes i vardagen, till exempel när de skulle sköta sin ekonomi eller laga mat.

Annons:

— Snabb gång är ett tecken på att hjärnan och kroppen åldras väl, säger Joe Verghese, medförfattare och chef för neurologin vid Stony Brook Medicine, till NPR.

I en mindre undersökning med knappt 200 äldre försämrades minne och tankeförmåga långsammare hos de snabbaste gångarna. Bilder av hjärnan med magnetkamera togs bara på 64 av deltagarna, varav sex var snabba gångare. De hade större volym i delar av hippocampus, hjärnans minnesområde.

I ytterligare ett material med 692 deltagare hittades inga skillnader i demensrelaterade förändringar vid obduktion. Forskarna spekulerar i att de raska gångarna inte nödvändigtvis slipper sådana förändringar, utan kanske klarar dem bättre.

Resultatet visar ett samband, inte orsak och verkan. Det betyder att minnet inte bevisligen blir bättre bara av att man börjar gå snabbare. Forskarna vill nu ta reda på vilka vanor och biologiska drag som kännetecknar de raska 80-plussarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.