Annons:

Agnes Wold pratar i nattmössan – som vanligt

Uppdaterad september 11, 2019, Publicerad september 11, 2019
Agnes Wold i Fråga Doktorn.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 25 200,00 SEK 34% Mål: 75 000,00 SEK

Skolmedicinens trovärdighet sjunker stadigt i takt med att den metabola sjukligheten (fetma, insulinresistens, diabetes, infarkter, stroke, cancer, Alzheimer m.m.) skenar och har antagit pandemiska proportioner under den period som dagens skolmedicin utvecklats. Jag har i min bästsäljande bok Den Metabola Pandemin (kommer i november ut i en ny starkt upparbetad upplaga) beskrivit hur vi idag drabbas av 40 miljoner dödsfall årligen i metabola sjukdomar, sjukdomar som för över hundra år sedan spelade en marginell roll i hälsostatistiken.

Skolmedicinen har helt misslyckats med att förse människor och samhälle med kunskap om hur dessa sjukdomar skulle kunna förebyggas. Den kunskapen finns inom forskningen, men den tillämpas inte. Om den gjorde det skulle dessa sjukdomar kunna elimineras. De forskare som försöker upplysa allmänheten om vad som orsakar de metabola sjukdomarna, blir istället vanärade, sopade under mattan och ibland fråntagna sina läkarlegitimationer och till och med satta i fängelse. Orsaken till detta är att den av Big Pharma dominerade skolmedicinen försvarar sin monopolställning med alla tillbuds stående medel.

En av denna skolmedicins mer kända profiler i Sverige är KI-professorn Agnes Wold. Hon framträdde häromdagen i SVT-programmet Fråga Doktorn som är ett program som aldrig försitter en chans att torgföra den misslyckade skolmedicinens irrläror. I programmet kommer hon med en lång rad påståenden som i vanlig ordning är lätt motbevisade.

Ett påstående var att vi aldrig behöver tänka på att dricka vatten, därför att det sköter kroppen så bra själv. Ja hos en helt frisk människa gör den det, vi känner törst om vi fått i oss för lite vatten och då dricker vi det vi behöver. Men i en värld präglad av dagens skolmedicins irrläror och livsmedelsindustrins industrimat, så är väldigt få människor helt friska. Jag har sett en rad exempel på människor i min omgivning där törsten är störd med vätskebrist som följd. Ett första symptom är kraftiga synstörningar som bland annat gör dessa personer livsfarliga i trafiken. Vi måste alltså alltid tänka på att få i oss rent vatten och inte lyssna på Agnes Wold. Däremot behöver man ju inte dricka jämt som vissa människor gör.

Annons:

Agnes Wold påstod även att det är en myt att kunna påverka sin viktiga tarmflora med alla de olika probiotika som marknadsförs. Visst är det svårt att via probiotisk kost på något avgörande sätt påverka tarmfloran, eftersom det vi stoppar i oss blir kraftigt påverkat i magens sura miljö innan det når tjocktarmen. Detta hindrar dock inte att vi faktiskt kan påverka vår tarmflora till både det bättre, men oftast till det sämre. Vid allvarliga vanliga sjukdomar som beror på en rubbad tarmflora, kan man till exempel kraftigt förbättra situationen med fekaltransplantationer.

För att få min mage att fungera mer problemfritt har jag själv provat några olika vägar. Jag har ätit fermenterade grönsaker och druckit kombutcha utan någon påtaglig effekt. Nu senast har jag provat ett enkelt probiotikum som heter Adileum som faktiskt gett en klar förbättring för mig. Det är dock ingen garanti för att alla svarar på det på samma sätt. Wolds svepande påståenden om att det är meningslöst att försöka påverka tarmfloran till det bättre är alltså falskt.

Wold ger även skolmedicinens tröttsamt enfaldiga råd att inte lägga pengar på ”löjliga” hälsoprodukter. Man vill ju inte ha någon konkurrens från produkter där människor själva kan hålla sig friska.

Eftersom dagens livsmedel är utarmade på en rad mineraler och andra viktiga näringsämnen så får människor numer bristsjukdomar och behöver därför allt fler kosttillskott för att hålla bristerna borta. Ta bara som ett enstaka exempel Magnesium, som är ett kritiskt mineralämne inblandat i omkring 80% av kroppens metabolism genom att det styr hundratals enzymer. Under de senaste 100 åren så har vi genom det ohållbara industriella jordbruket utarmat jordarna på 80% av allt magnesium, varför magnesiumbrist uppkommer. Uppskattningsvis uppnår inte längre 60% av alla vuxna amerikaner normalt intag av magnesium och 45% lider direkt brist. Det ser nog lika ut i Sverige. Det förhåller sig tyvärr på samma sätt med en rad andra näringsämnen. Så, även på den här punkten pratar Agnes Wold i nattmössan. Den dystra verkligheten är att dagens näringsfattiga livsmedel kräver komplement med vissa kosttillskott för att hålla bristsjukdomar borta.

Även i en intervju 2018 i SVT-programmet Min sanning talade Wold uppenbart mot bättre vetande när hon påstod att sjukligheten i diabetes inte ökar. WHO:s statistik talar tyvärr ett helt annat språk.

Wold tillhör en gren inom skolmedicinen som har som strategi att systematiskt försöka ta ifrån allmänheten tron på att de själva kan göra något åt sin hälsa genom en klok kost och tillskott som eliminerar brist på vitaminer och mineraler. Det är ett ytterst omoraliskt sätt att försöka försvara sin monopolställning. Ett gott råd är att ta allt som Agnes Wold påstår med en stor nypa salt och alltid dubbelchecka det innan ni tror på det.

Man måste fråga sig, varför SVT i allmänhet och SVT-programmet Fråga Doktorn i synnerhet släpper fram personer från skolmedicinen som ensidigt predikar ett budskap som helt går läkemedelsindustrins ärende?

 

Lars Bern

 

Artikeln har tidigare publicerats på Anthropocene


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat böckerna Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och Den metabola pandemin och driver opinionssajten Anthropocene.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad Igår 08:38 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Butikshylla med energidryck, bland annat Red Bull, Monster och Rockstar.
Nio av tio ungdomar i den nordiska enkäten köper energidryck i livsmedelsbutik. Svenska ungdomar dricker oftare än grannarna, men väljer i högre grad en vanlig burk.

Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett.

28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark.

Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen.

De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark.

Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA:s hälsodepartement frågar om strålning skadar under gränsvärdet

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert F. Kennedy jr sitter vid ett bord under en senatsutfrågning, med namnskylten Mr. Kennedy och höger hand lyft.
Robert F. Kennedy jr under senatens utfrågning i januari 2025, innan han tillträdde som hälsominister.

USA:s hälsodepartement har formellt begärt in underlag om elektromagnetiska fält, radiofrekvent strålning och trådlös strålning – och frågar uttryckligen efter belägg för skador som kan uppstå redan under gällande federala gränsvärden. Svaren ska vara inne senast den 21 oktober 2026.

Begäran presenterades under torsdagen, då hälsodepartementet meddelade att forskare, läkare, industri, folkhälsoexperter, arbetstagare och enskilda medborgare uppmanas att skicka in evidens om möjliga hälsoeffekter av trådlös teknik. Materialet ska användas för att bedöma kunskapsläget, jämföra amerikanska och internationella säkerhetsstandarder och ta fram rekommendationer för beslutsfattare, familjer, skolor och kommuner.

Under måndagen publicerades kungörelsen i Federal Register, USA:s officiella kungörelseorgan, som dokument 2026-19252. Där framgår att svar lämnas via regulations.gov under diarienummer HHS-OASH-2026-0397, och att handlingen är undertecknad av USA:s hälsominister Robert F. Kennedy jr.

Frågan om exponering under gränsen

Det som skiljer begäran från tidigare federala ställningstaganden är hur öppet frågan ställs. Departementet vill ha in vetenskapliga belägg för skadliga hälsoeffekter vid strålningsnivåer under dagens federala gränsvärden, men också underlag om vad de gällande gränsvärdena i sig kan innebära och om sammanlagd exponering över tid.

Samtidigt efterfrågas underlag om känsliga grupper: barn, gravida, äldre, personer med inopererade medicintekniska produkter, yrkesgrupper med förhöjd exponering och personer med befintlig sjukdom. En särskild fråga gäller om riskbedömningen bör göras annorlunda för dem. Departementet vill också veta hur verklig exponering ska mätas och övervakas, och vilken teknisk information som bör redovisas för konsumenter, boende, arbetstagare, skolor, vårdgivare och lokala myndigheter.

5G, wifi och smarta elmätare i samma bedömning

Tekniken som ska bedömas är konkret: mobiltelefoner, wifi, smarta elmätare med kommunikationsfunktion, bärbara produkter, trådlösa medicintekniska apparater, 5G, 6G och satellitkommunikation. Kungörelsen tar dessutom upp trådlös infrastruktur och vilka belägg som bör vägas in när det gäller närhet till bostäder, skolor, barnomsorg och arbetsplatser, antenntäthet och utbyggnaden av små basstationer. Hur forskningen bör samordnas mellan läkemedelsmyndigheten FDA, forskningsinstitutet NIH och smittskyddsmyndigheten CDC är en egen fråga.

Enligt kungörelsen har den allmänna oron ökat, särskilt när det gäller barn, skolor och långvarig sammanlagd exponering, och departementet säger sig vilja ha underlag som gör det möjligt att minska onödig exponering där det är motiverat.

Uppdraget kopplas till hälsokampanjen Make America Healthy Again.

— Den trådlösa tekniken är en del av vardagen, och vår forskning måste hänga med. MAHA-strategin gav hälsodepartementet i uppdrag att granska elektromagnetisk strålning och hälsoforskning, och det uppdraget fullföljer vi nu, säger Kennedy i pressmeddelandet.

Samma besked lade han ut på X under måndagskvällen.

NyD rapporterade i januari att hälsodepartementet skulle kartlägga kunskapsluckor kring mobilstrålning, med särskilt fokus på barn och nyare teknik.

Begäran är frivillig och innebär varken ett policybeslut eller en ansökningsomgång, och inskickat material blir offentligt på regulations.gov. Fristen går ut den 21 oktober 2026. Något nytt gränsvärde finns inte.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.