Annons:

Agnes Wold pratar i nattmössan – som vanligt

Uppdaterad september 11, 2019, Publicerad september 11, 2019
Agnes Wold i Fråga Doktorn.

Skolmedicinens trovärdighet sjunker stadigt i takt med att den metabola sjukligheten (fetma, insulinresistens, diabetes, infarkter, stroke, cancer, Alzheimer m.m.) skenar och har antagit pandemiska proportioner under den period som dagens skolmedicin utvecklats. Jag har i min bästsäljande bok Den Metabola Pandemin (kommer i november ut i en ny starkt upparbetad upplaga) beskrivit hur vi idag drabbas av 40 miljoner dödsfall årligen i metabola sjukdomar, sjukdomar som för över hundra år sedan spelade en marginell roll i hälsostatistiken.

Skolmedicinen har helt misslyckats med att förse människor och samhälle med kunskap om hur dessa sjukdomar skulle kunna förebyggas. Den kunskapen finns inom forskningen, men den tillämpas inte. Om den gjorde det skulle dessa sjukdomar kunna elimineras. De forskare som försöker upplysa allmänheten om vad som orsakar de metabola sjukdomarna, blir istället vanärade, sopade under mattan och ibland fråntagna sina läkarlegitimationer och till och med satta i fängelse. Orsaken till detta är att den av Big Pharma dominerade skolmedicinen försvarar sin monopolställning med alla tillbuds stående medel.

En av denna skolmedicins mer kända profiler i Sverige är KI-professorn Agnes Wold. Hon framträdde häromdagen i SVT-programmet Fråga Doktorn som är ett program som aldrig försitter en chans att torgföra den misslyckade skolmedicinens irrläror. I programmet kommer hon med en lång rad påståenden som i vanlig ordning är lätt motbevisade.

Ett påstående var att vi aldrig behöver tänka på att dricka vatten, därför att det sköter kroppen så bra själv. Ja hos en helt frisk människa gör den det, vi känner törst om vi fått i oss för lite vatten och då dricker vi det vi behöver. Men i en värld präglad av dagens skolmedicins irrläror och livsmedelsindustrins industrimat, så är väldigt få människor helt friska. Jag har sett en rad exempel på människor i min omgivning där törsten är störd med vätskebrist som följd. Ett första symptom är kraftiga synstörningar som bland annat gör dessa personer livsfarliga i trafiken. Vi måste alltså alltid tänka på att få i oss rent vatten och inte lyssna på Agnes Wold. Däremot behöver man ju inte dricka jämt som vissa människor gör.

Annons:

Agnes Wold påstod även att det är en myt att kunna påverka sin viktiga tarmflora med alla de olika probiotika som marknadsförs. Visst är det svårt att via probiotisk kost på något avgörande sätt påverka tarmfloran, eftersom det vi stoppar i oss blir kraftigt påverkat i magens sura miljö innan det når tjocktarmen. Detta hindrar dock inte att vi faktiskt kan påverka vår tarmflora till både det bättre, men oftast till det sämre. Vid allvarliga vanliga sjukdomar som beror på en rubbad tarmflora, kan man till exempel kraftigt förbättra situationen med fekaltransplantationer.

För att få min mage att fungera mer problemfritt har jag själv provat några olika vägar. Jag har ätit fermenterade grönsaker och druckit kombutcha utan någon påtaglig effekt. Nu senast har jag provat ett enkelt probiotikum som heter Adileum som faktiskt gett en klar förbättring för mig. Det är dock ingen garanti för att alla svarar på det på samma sätt. Wolds svepande påståenden om att det är meningslöst att försöka påverka tarmfloran till det bättre är alltså falskt.

Wold ger även skolmedicinens tröttsamt enfaldiga råd att inte lägga pengar på ”löjliga” hälsoprodukter. Man vill ju inte ha någon konkurrens från produkter där människor själva kan hålla sig friska.

Eftersom dagens livsmedel är utarmade på en rad mineraler och andra viktiga näringsämnen så får människor numer bristsjukdomar och behöver därför allt fler kosttillskott för att hålla bristerna borta. Ta bara som ett enstaka exempel Magnesium, som är ett kritiskt mineralämne inblandat i omkring 80% av kroppens metabolism genom att det styr hundratals enzymer. Under de senaste 100 åren så har vi genom det ohållbara industriella jordbruket utarmat jordarna på 80% av allt magnesium, varför magnesiumbrist uppkommer. Uppskattningsvis uppnår inte längre 60% av alla vuxna amerikaner normalt intag av magnesium och 45% lider direkt brist. Det ser nog lika ut i Sverige. Det förhåller sig tyvärr på samma sätt med en rad andra näringsämnen. Så, även på den här punkten pratar Agnes Wold i nattmössan. Den dystra verkligheten är att dagens näringsfattiga livsmedel kräver komplement med vissa kosttillskott för att hålla bristsjukdomar borta.

Även i en intervju 2018 i SVT-programmet Min sanning talade Wold uppenbart mot bättre vetande när hon påstod att sjukligheten i diabetes inte ökar. WHO:s statistik talar tyvärr ett helt annat språk.

Wold tillhör en gren inom skolmedicinen som har som strategi att systematiskt försöka ta ifrån allmänheten tron på att de själva kan göra något åt sin hälsa genom en klok kost och tillskott som eliminerar brist på vitaminer och mineraler. Det är ett ytterst omoraliskt sätt att försöka försvara sin monopolställning. Ett gott råd är att ta allt som Agnes Wold påstår med en stor nypa salt och alltid dubbelchecka det innan ni tror på det.

Man måste fråga sig, varför SVT i allmänhet och SVT-programmet Fråga Doktorn i synnerhet släpper fram personer från skolmedicinen som ensidigt predikar ett budskap som helt går läkemedelsindustrins ärende?

 

Lars Bern

 

Artikeln har tidigare publicerats på Anthropocene


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat böckerna Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och Den metabola pandemin och driver opinionssajten Anthropocene.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Kosten avgörande mot fetma – inte aktivitetsnivån

Publicerad oktober 6, 2025
– av Redaktionen
Problemet är inte stillasittande – utan för mycket och fel mat, enligt forskarna.

Stillasittande och fysiskt aktiva kan förbränna nästan lika mycket energi per dag, visar en ny amerikansk studie. Forskarna menar därför att kampen mot övervikt måste fokusera mer på kosten – och mindre på träningen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har man jämfört data från 4 200 personer från olika kontinenter med olika livsstilar - bland annat herdekulturer i Sibirien, jägare-samlare i Tazania samt även både låginkomstländer och höginkomstländer. Totalt har man jämfört 34 olika befolkningsgrupper.

Resultaten visar att den totala energiförbrukningen på en dag inte skiljde sig märkbart mellan de olika befolkningsgrupperna. Det vill säga att exempelvis gjorde en jägare-samlare av med lika mycket energi som en kontorsarbetande svensk på en dag.

Även när människor lever olika livsstilar ser vi inga betydande skillnader i det totala antalet kalorier som människor förbränner när vi tar hänsyn till effekterna av kroppsstorlek, säger Amanda McGrosky vid Elon University i USA, som är huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Annons:

McGrosky pekar mot att fetma därmed främst handlar om en ökad kaloriförbrukning, inte en minskad aktivitetsförbrukning.

Om du är orolig för överflödigt kroppsfett, fokusera på kalorier in, inte kalorier ut, föreslår forskaren.

Västerlänningar äter för mycket

Fetma och övervikt är ett växande hälsoproblem i Västvärlden, något som ofta kopplas ihop med den alltmer stillasittande kulturen. Den här studien pekar dock mot att det inte är stillasittandet som är den största problematiken som orsakar fetma, och McGrosky menar att studien ger hopp i kampen mot fetma. Istället bör man titta på kosten och framför allt minska intaget av ultraprocessade livsmedel och öka andelen hälsosamma.

Forskarna föreslår därmed att det inte är stillasittande som är boven i västländernas fetmaepidemi, utan snarare att man helt enkelt äter för mycket och för onyttigt.

Träning är ändå viktigt

Forskarna pekar dock mot att detta inte betyder att man ska utesluta träning och rörelse, då det i sig har en rad hälsofrämjande fördelar som exempelvis minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, tidig död och även förbättrar den mentala hälsan.

En viktig slutsats från studien är att ökningar i kroppsfett som följer med förändringar i livsstil främst är kopplade till förändringar i energiintag, eller kost. Fysisk aktivitet är fortfarande mycket viktigt för den allmänna hälsan och bör ses som ett komplement till kosten, säger McGrosky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Ultraprocessad mat är inte bara beroendeframkallande utan ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och tidig död.

Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med ultraprocessade livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.

Växte upp med viktminskningsprodukter

Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Annons:

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa bidrar

I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra, säger Gearhardt.

Risk när barn konsumerar mer idag

Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet, säger hon och fortsätter:

Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krångliga e-tjänster stoppar svenskar från att boka läkartid

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Komplicerade e-tjänster inom vården drabbar särskilt äldre som tvingas ge upp försöket att boka en tid.

Var tionde svensk anser att de digitala vårdtjänsterna försvårar tidsbokning, visar en rapport från Internetstiftelsen. Nästan var fjärde person har dessutom helt avstått från att boka läkarbesök eftersom e-tjänsterna upplevs som alldeles för svåra att använda.

Det är både äldre och yngre som anser att de digitala vårdtjänsterna inte fungerar som de ska. Personer i pensionsåldern, oftast kvinnor, tycker att tekniken känns för svår och att det i sig gör dem otrygga, visar rapporten "Svenskarna och internet 2025".

Bland äldre svenskar är det vanligt att man avstått från att boka ett läkarbesök flera gånger, eftersom tekniken varit för svår. Yngre blir istället ofta frustrerade på tekniken på grund av att den känns "buggig och ofärdig". Även de med funktionsnedsättning samt de födda utanför Sverige är särskilt drabbade och har svårare att boka tid online.

Sammanlagt uppger 23 procent av svenskarna att man avstått från att boka ett läkarbesök via e-tjänsterna eftersom tekniken är för svår.

Annons:

För mig är det en väldigt hög siffra, att nästan en av fyra svenskar säger att 'nej men då struntar jag i det', säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen till TT.

Bland annat är det vanligt att man tycker det är svårt att veta vilken vårdkategori man ska välja, särskilt för de som inte vet vad deras symptom beror på. Andra uttrycker att det kan vara svårt att uttrycka sig i skrift eller att de digitala vårdtjänsterna saknar fler heltäckande svarsalternativ. Många svenskar uppger också att de är rädda att hamna fel och bli "runtskickade".

För mig tyder det på att man har designat tjänster som ska spara pengar, men då kanske man bortser från att en stor andel patienter inte fått kontakt med vården i den utsträckning de vill, säger Jonasson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En kvart i parken kan minska ångest

Publicerad september 26, 2025
– av Redaktionen
Alla typer av grönområden i städer förbättrar invånarnas psykiska hälsa, men stadsnära skogar sticker ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest.

Endast femton minuter i grönområden i stan räcker för att förbättra den mentala hälsan, visar en studie. Allra bäst är att sitta eller vila i parken en stund.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer, enligt FN. En siffra som förväntas öka till närmare 70 procent år 2050. Det innebär en större avsaknad av natur och även fler hälsoproblem kopplade till livet i stan, som exempelvis ångest, som är vanligare bland stadsbor.

I en studie från forskare vid Stanford University i USA och Leiden University i Nederländerna har man sammanställt resultat från 449 publicerade studier och analyserat 78 fältexperiment för att undersöka hur olika typer av grönområden i städer påverkar 12 olika aspekter av psykisk hälsa. Totalt fanns nära 5 900 deltagare med.

Resultaten, som publicerats i Nature, visar att alla typer av grönområden i städer förbättrade den psykiska hälsan, men stadsnära skogar stack ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest. Och man behövde inte tillbringa särskilt lång tid för att få en positiv effekt, mindre än femton minuter räckte. Tillbringade man däremot mer än 45 minuter i naturen fanns det större fördelar.

Annons:

Våra resultat visar att även kortvarig kontakt med naturen kan ge betydande psykiska fördelar, säger Roy Remme från Leiden University, enligt Medical Xpress. Dessutom är längre vistelse i naturen kopplad till ännu större minskning av stress och ökad vitalitet.

Vila eller sitt

Unga vuxna ser ännu större fördelar, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de flesta psykiska hälsoproblem börjar före 25 års ålder. Det var dock även en stor fördel för andra åldersgrupper. Främst var det främjande för den psykiska hälsan att sitta eller vila i parken eller naturområdet, samtidigt som att röra på sig i naturen ökade energin och positiviteten.

Baserat på resultaten betonar forskarna vikten av att skydda skogar och parker i städerna, men också att främja mindre parker och fler gatuträd för att förbättra tillgängligheten till natur för invånarna. Vidare pekar de på att enklare förändringar, som att placera fler fönster mot grönska eller anordna samhällsprogram med exempelvis guidad meditation kan vara kostnadseffektiva sätt att främja folkhälsan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.