NyD Debatt

Annons:

”Världens största genier och filosofer var veganer och vegetarianer”

Det var mer regel än undantag att all många berömda och inflytelserika personer var veganer och vegetarianer och att de tog starkt avstånd till att döda och äta djur, skriver Bo G Jonsson i sin debattartikel.

Uppdaterad juli 23, 2019, Publicerad januari 13, 2018
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I en tidigare artikel talade jag om framgångsrika toppidrottare som var veganer. I den här artikeln kommer jag att visa att även världens största genier och tänkare var veganer och vegetarianer. Flera av dessa berömda personer övergick till att äta en växtbaserad kost efter att tidigare ha ätit kött och annan animalisk kost. Förutom hälsovinsterna med en växtbaserad kost är den genomgående uppfattningen hos dessa personer, att de anser att det är förkastligt att döda och äta djur. De tar starkt avstånd från att äta kött, eftersom de anser att en kost baserad på kött medför ett våldsamt och barbariskt beteende hos människan. Kanske är det tack vare att dessa genier var veganer som de fick sina revolutionerande insikter och de hade förmodligen en betydligt högre frekvens inom sig själva än om de skulle ha ätit kött. Växter är levande föda fyllda med solenergi och klorofyll, medan kött är en likdel och därmed död föda som saknar livsenergi.

Vetenskapsmän som blev veganer eller vegetarianer

Nikola Tesla (1856-1943): Uppfann växelströmmen, radion, röntgenstrålar mm. I ett av sina experiment kunde Tesla tända 200 glödlampor, som han hade stuckit ner i jorden 40 km från det energitorn han hade skapat, utan att några elledningar var kopplade till lamporna. Tesla ville dessutom producera gratis el till jordens befolkning och han innehade 700 patent vid sin död. Tesla citat: "På allmänna principer är uppfödning av nötkreatur som ett sätt att tillhandahålla mat motsägelsefullt. Det är verkligen att föredra att äta grönsaker, och jag tror därför att vegetarianism är en prisvärd avvikelse från den etablerade barbariska vanan. Att vi består av växtmat och utföra vårt arbete är inte en teori utan ett välbevisat faktum. Många som tävlar och som nästan exklusivt lever på grönsaker är överlägsen i kroppsbyggnad och styrka. Det råder ingen tvekan att växtbaserad mat som havregryn, är mer ekonomisk än kött, och överlägsen den med avseende på både mekanisk och mental prestanda. Växtbaserad kost är bra för våra matsmältningsorgan och gör oss mer nöjda. Med tanke på dessa fakta bör allt göras för att det onda, grymma slaktande av djur skall upphöra, vilket måste var destruktivt för vår moral".

Albert Einstein (1879-1955): "Skaparen" av relativitetsteorin och nobelpristagare. Citat: "Ingenting kommer att gynna människors hälsa och öka möjligheterna att överleva livet på jorden lika mycket som utvecklingen till en vegetarisk kost". "Vår uppgift måste vara att utveckla vår medkänsla att omfamna alla levande varelser och hela naturen i sin skönhet". "Så jag lever utan fett, utan kött, utan fisk, men jag känner mig bra på det sättet." Det verkar alltid för mig att människan inte föddes för att äta kött".

Annons:

Thomas Edison (1847-1931): En av världens främsta uppfinnare. Citat: "Vegetarianism har ett starkt inflytande på sinnet och dess handling, liksom kroppens hälsa och kraft. Tills dess vi slutar att äta alla andra levande varelser, är vi fortfarande barbariska".

Leonardo da Vinci (1453-1519): da Vinci anses ha varit en av världens största genier i historien. Citat: "Vi är begravningsplatser för dödade djur. Men det skall komma en tid då människan kommer att betrakta dödandet av djur på samma sätt som hon betraktar dödandet av människor. Om människan vill ha frihet, varför hålla fåglar och djur i burar? Sanningen är att människan är kungen av rovdjur då hennes brutalitet överträffar dem. Vi lever genom andras död. Jag har sedan tidig ålder avstått från att äta kött".

Pythagoras (ca. 569-475f.kr.): Matematiker och filosof, känd inom matematiken för bl.a. Pythagoras sats. Citat: "Så länge som människan massakrerar djur, kommer de att döda varandra. Ja, han som sår fröet av mord och smärta, kan inte skörda glädje och kärlek".

Hippokrates (460-370f.kr.): "Läkekonstens fader". Hippokrates var vegetarian och han blev 90 år gammal. Citat: "Själen är densamma i alla levande varelser fast varje kropp ser annorlunda ut". "Låt maten bli medicinen och medicinen bli mat".

Platon (428-347f.kr.): Filosof. "Gudarna skapade vissa sorters varelser för att fylla våra kroppar; det är träden, växterna och fröerna".

Buddha (ca. 500f.kr.) "När en människa känner medömkan för alla levande varelser, endast då är människan storsint. Att bli vegan är att stiga ner i strömmen som leder till upplysning. För att undvika att injaga skräck hos levande varelser, ska man avstå från att äta kött. De vises föda består av det som förtärs av heliga människor som icke består av kött".

Charles Darwin (1809-1882): Biolog och zoolog. "Kärleken till alla levande varelser är människans ädlaste egenskap. Det finns ingen fundamental skillnad mellan människor och djur i de mentala förmågorna. Precis som människan känner djur uppenbarligen njutning, smärta, lycka och olycka. Sympati är en av de ädlaste dygder en människa är begåvad med".

Vincent van Gogh (1853-1890): Konstnär. "Efter att ha besökt ett slakthus i södra Frankrike gav jag upp mitt köttätande".

Srinivasa Ramanujan (1887-1920): En av världens största genier inom matematik i historien var vegan. Han var dessutom självlärd och fick svaren på ekvationerna genom sin intuition.

Mahatma Gandhi (1869-1955): Han kämpade för att befria Indien från Englands kolonisering genom ickevåldsamma protester. Citat: "Storheten i en nation och dess moraliska framsteg kan bedömas på det sätt som dess djur behandlas".

Min kommentar: Den ena stunden kelar människor med sitt älskade husdjur för att två timmar senare äta ett annat dödat djur på middagstallriken. Detta är minst sagt motsägelsefullt eftersom alla djur har lika mycket känslor.

Fler berömda personer som var veganer eller vegetarianer

Konfucius, kinesisk filosof; Abraham Lincoln, amerikansk president; Linus Pauling, vetenskapsman, den enda person som har fått två olika Nobelpris; Albert Schweitzer, läkare, teolog och nobelpristagare; Benjamin Franklin, grundare av USA:s konstitution; Leo Tolstoj, rysk författare; Voltaire, fransk författare; Bertrand Russell, engelsk filosof; George Bernard Shaw, engelsk dramatiker; Mark Twain, amerikansk författare.

Listan kan göras betydligt längre med berömda personer som har övergått till en växtbaserad kost. Med hänvisning till alla de personer jag skriver om, så kan man knappast se dem som udda hälsofanatiker. Som vi kan se är det mer regel än undantag att all dessa berömda och inflytelserika personer var veganer och vegetarianer och att de tog starkt avstånd till att döda och äta djur. Denna information har undanhållits för allmänheten, men nu är det dags att sprida budskapet.

T. Colin Campbell: Forskare med över 50 års erfarenhet inom vetenskap när det gäller kost, hälsa och sjukdom. Campbell var ansvarig för världens största studie om kost och hälsa som gick under namnet Kinastudien.

"Vi har kommit att betrakta ålderssjukdomar som normala, men dessa är egentligen inte normala. Faktum är att dessa resultat tyder på att den stora majoriteten, kanske 80-90% av alla former av cancer, hjärt-kärlsjukdomar och andra former av degenerativa sjukdomar kan förebyggas åtminstone upp till hög ålder helt enkelt genom att övergå till en oraffinerad växtbaserad kost".

Läkare för framtiden är en svensk läkarförening. Föreningen och dess ordförande, överläkaren i onkologi David Stenholtz förordar en oraffinerad växtbaserad kost när det gäller hälsa och förebyggande av olika sjukdomar. Webbsidan Läkare för framtiden hänvisar till flera vetenskapliga studier som klart visar att kött och animalisk kost markant ökar risken för olika sjukdomar bl.a. diabetes typ två. Andra hänvisningar till vetenskapliga studier på samma sida visar att en oraffinerad växtbaserad kost minskar risken för olika sjukdomar. Det är positivt att de finns svenska läkare som lever efter läkekonstens fader, vegetarianen Hippokrates devis: "Låt maten bli medicinen och medicinen bli mat". I en intervju i tidningen VRT säger David Stenholtz följande:

– I Sverige har den gamla LCHF-dieten enligt Atkins som koncentreras på kött, bacon, ägg och grädde dominerat. Vissa LCHF-förespråkare väljer att bortse från risken med denna slags LCHF. De vill helt enkelt inte tro på 95% av all vetenskap. Då blir det farligt.

Politiker och tjänstemän erbjuds ta jägarexamen av Jägarförbundet i Sveriges riksdag

Med hänvisning till de berömda personernas livssyn i min artikel när det gäller dödande av djur säger det väl allt på vilken nivå våra politiska beslutsfattare befinner sig på när det gäller holistisk medvetenhet och empati. Det är därför inte märkligt att vårt samhälle är inhumant mot både människor och djur. Att politiker och tjänstemän får lära sig att skjuta och ta jägarexamen i Riksdagshuset är absurt. I lokalpressen kan man t.o.m. se yngre kvinnor som stolt visar upp djur som de har skjutit och säger att de är så spännande att jaga och skjuta djur. Att lokalpressen dessutom följer älgjakten "live" är makabert.

Dags att fasa ut djurbruk till förmån för växtbruk

Växtodling i jordbruket har funnits under långa tider även när det gäller ekologiska grödor. Jag har svårt att förstå hur det kan anses lönsamt när det gäller människans kost att vi skall äta djur. Djuren själva äter växter vilka sedan omsätts i deras kroppar. Borde det inte vara mer intelligent och rent logiskt att vi själva äter dessa växter som första val istället för att gå en omväg och äta upp djuren som har konsumerat växterna? Växterna är levande kost som är fyllda med solenergi medan ett stycke kött är en likdel och död föda.

Det talas om att världens odlingsbara markareal minskar och att det även är en brist på vatten. Att producera kött kräver tio gånger så mycket mark jämfört med produktion av vegetabilier. Det går dessutom åt betydligt större mängder vatten för produktion av kött jämfört med produktion av vegetabilier. En markareal på 4000 kvadratmeter producerar 70 kg kött medan samma areal kan producera 9000 kg potatis. 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20 - 60 miljoner människor dör av svält varje år. 40% av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållning. I USA är siffran 70%. I Europa är siffran 60%. I USA beräknas hälften av landets konsumtion av vatten gå till att föda upp nötkreatur (källa: vegetarian.se). Dessa siffror är alarmerande och vi borde verkligen tänka efter vilken värld vi har skapat och vilken värld vi vill skapa i fortsättningen. Jag har svårt att tro att någon av oss som lever i välstånd med god tillgång på mat och vatten skulle vilja svälta eller ha svårt att få tag på vatten. För att kunna föreställa oss att miljontals av våra medmänniskor lider brist på mat och vatten måste vi bli empatiskt medvetna. Dagens s.k. ansvariga politiker flyger runt världen för att tala om miljö, men när det gäller den globala bristen på föda och vatten för miljontals människor och ett effektivt, miljövänligt växtbaserat utnyttjade av odlingsbar mark, är det märkbart tyst.

Konsumenter av kött är medansvariga till djurens lidande

Ingen kan väl ha undgått att se nyhetsinslagen om den vedervärdiga misshandel av djur som sker under boskapstranporterna. Flera TV dokumentärer har visat att djuren många gånger lever under miserabla förhållanden inom djurhållningen. Detta sker dagligen för att den egoistiska människan med bristande empati skall tillfredsställa sitt eget matbehov. Djuren utfodras dessutom med olika kemiska tillsatser och antibiotika i syfte att producera så mycket kött som möjligt och så effektivt som möjligt. Allt detta förs sedan in i människan som konsumerar köttet. Allt handlar om att öka den ekonomiska vinsten.

Vissa inom vetenskapen har äntligen insett att även djuren har känslor. Det tyder på en bristande medvetenhet hos vetenskapen att de tidigare inte har förstått detta. Djur har lika mycket känslor som vi människor har och jag tror inte någon av oss skulle vilja byta med tamboskapen. De personer som innehar den globala ekonomiska och politiska makten förefaller vara i avsaknad av empati och känslor för både människors och djurens välbefinnande.

Konsumentkraft är den kraft vi själva besitter och som styr tillgång och efterfrågan. Om vi människor inte köper en produkt kommer den att försvinna från marknaden på sikt beroende på marknadskrafterna. Produktionen av kött, animalier och mejeriprodukter kommer att fortsätta så länge som människor efterfrågar dessa produkter. Den enskilda konsumenten är delaktig och en möjliggörare till att djurhållningen fortsätter. Som konsument har vi ett fritt val vilka matprodukter vi väljer att köpa.

Alvin E Roth. Nobelpristagare i ekonomi 2012, anser att vegankost kommer att bli den naturliga kosten inom en snar framtid och motståndet för konsumtion av kött kommer att öka och ses som motbjudande och vara en onaturlig kost.

Ekologiskt jordbruk med vegetabilier är bra för hälsa, miljö och ekonomi

Om vi tar omvägen via djuren för att få i oss vår föda skulle omsättas till aktiemarknaden, så torde det vara en av de sämsta "aktierna" när det gäller avkastning på hela aktiemarknaden. Man behöver inte vara någon analytiker för att inse det bisarra att invänta att djuren skall växa till sig för att sedan slaktas och ätas av människor.

Om det finns en vilja och sunt förnuft hos politiker och andra beslutsfattare skulle det vara fullt möjligt ur ett holistiskt intelligent perspektiv att dagens producenter av kött skulle kunna övergå till att enbart producera vegetabilier. Likaväl som dagens animaliska jordbruk erhåller omfattande ekonomiskt stöd kunde detta stöd istället överföras till växtbruket. Vi kan redan idag själva välja bort kött och annan animalisk kost till förmån för en växtbaserad kost istället invänta en långdragen och osäker politisk process.

Vetenskapliga studier som bevisar att kött ökar risken för cancer och för tidig död

År 2012 publicerades två stora studier från Harvard universitetet. 120 000 sjuksköterskor i åldern 30-55 hade följts sedan 1976 när det gällde vilken kost de åt. I den andra studien följdes 50 000 män i åldern 40-75 år. År 2008 hade totalt 24 000 av dessa personer avlidit varav 6 000 hade dött i hjärtsjukdomar och 9 000 i cancer. Resultatet av båda studierna visade att intag av både kött och processat kött kunde kopplas till en ökad risk att dö i cancer, hjärtsjukdomar och en förkortad livslängd. Detta resultat var oberoende av andra faktorer såsom: ålder, vikt, alkoholkonsumtion, motion, familjeförhållanden och kaloriintag.

En annan studie som gällde intag av kött som var fem gånger större än de föregående studierna heter NIH-AARP studien som sponsrades av USA:s hälso- och sjukvårdsinstitut och det amerikanska pensionärsförbundet. I studien följdes 545 000 kvinnor och män i åldern 50-71 i den största studien någonsin när det gäller intag av kött i förhållande till dödlighet. Resultatet av denna studie överensstämmer med Harvardstudierna. Intag av kött kunde kopplas till en ökad risk att dö i cancer och hjärtsjukdom och även en för tidig död. Även i denna studie hade man tagit hänsyn till flera andra faktorer och livsstil.

Kronisk diabetes botades på tre veckor med växtbaserad kost

En av USA:s främsta experter på diabetes är forskaren James Anderson. Han genomförde en studie och behandling av 50 diabetespatienter. Alla 50 patienter var inlagda på sjukhus. Ingen av patienterna var överviktiga och samtliga injicerade insulin för att kontrollera sina blodsockernivåer. 25 patienter led av typ 1 diabetes vilket innebär att bukspottkörteln inte kan producera insulin utan patienten är tvungen att ta insulininjektioner varje dag. 25 patienter led av typ 2 diabetes vilket allmänt kallas åldersdiabetes. Åldersdiabetes uppstår ofta på grund av en ohälsosam livsstil.

Dr. Anderson lät de båda grupperna äta en oraffinerad växtbaserad kost under tre veckor. Typ 1 diabetikerna kunde sänka sitt insulinintag med 40%. 24 av typ 2 diabetikerna kunde helt sluta med sina insulininjektioner efter endast några veckor! En patient som hade haft typ 2 diabetes i 21 år och tog 35 enheter med insulin varje dag, kunde efter endast tre veckor med växtbaserad kost reducera sitt insulinintag från 35 enheter till endast åtta enheter. Efter åtta veckors behandling med växtbaserad kost behövde han inte några injektioner överhuvudtaget och han hade blivit helt frisk.

Intelligens och kost

Om världens främsta genier och världens största tänkare valde en växtbaserad kost kan vi ställa oss frågan varför? Det faller på sin egen orimlighet att dessa personer inte skulle vara lika intelligenta när det gäller den kost de valde att äta som när det gällde allt annat de skapade i sina liv. Självklart var de lika intelligenta när det gällde vad de skulle äta ur ett hälsoperspektiv. De var även empatiska när det gällde djuren och de tog starkt avstånd från dödandet och konsumtionen av djur.

Det borde var hög tid att vi lyssnar till världens största genier och tänkare, när de anser att en växtbaserad kost är den optimala kosten både när det gäller långsiktig hälsa och skapande av en etisk och hållbar miljö inte minst i förhållanden till djuren. Vi slår oss gärna för bröstet och kallar oss för moderna människor och den allmänna uppfattningen är att människor som levde längre tillbaka i tiden ses som primitiva. Men en "modern" köttätande människa är lika primitiv när det gäller att döda och äta djur. Det räcker inte att ha den senaste mobiltelefonen för att se sig själv som modern. Istället är det hur vi tänker och beter oss som avgör hur långt vi har kommit i vår utveckling när det gäller empatiskt intelligens och holistisk medvetenhet.

Vi måste tänka utanför vår programmerade systembox

Det är en föråldrad, seglivad och felaktig myt att animaliska produkter är nyttig mat. Tusentals oberoende vetenskapliga studier visar att så inte är fallet. Istället visar dessa studier att det är en oraffinerad växtbaserad kost som är den optimala för att skapa långsiktig hälsa och förebygga sjukdomar. Vi har blivit präglade, för att inte säga programmerade under åratal att vi skall äta kött och animalier. Det är hög tid att vi ifrågasätter denna programmering och frågar oss själva om vår gamla systembox egentligen stämmer eller om det istället finns starka ekonomiska och politiska intressen som styr och upprätthåller den. När det gäller kost och livsstil så har vi alla ett fritt val, men det gäller att bestämma sig.

Forskarna T. Colin Campbell och läkaren/forskaren Michael Greger hänvisar till 3 750 vetenskapliga studier när man lägger ihop deras referenser från böckerna Kinastudien och Konsten att inte dö när det gäller oraffinerad växtbaserad kost kontra kött och övrig animalisk kost. Både Campbell och Greger anser att det är vetenskapligt bevisat och ställt utom allt tvivel att en oraffinerad växtbaserad kost är den optimala kosten när det gäller hälsa och förebyggande av sjukdom. Medan däremot studierna lika klart visar att kött och animalisk kost markant ökar risken för olika sjukdomar. Det är långsökt att tro att alla dessa tusentals studier som har utförts av ansedda och välmeriterade forskare är felaktiga, och T. Colin Campbell och Michael Greger i så fall skulle referera till dessa studier.

I en TV dokumentär för en tid sedan som granskade köttlobbyn visade det sig man använder sig av samma taktik som tobaksbolagen genom att så tvivel och osäkerhet hos allmänheten när det gäller köttets påverkan på hälsa och sjukdom. De vetenskapliga bevisen från ovanstående studier visar att det inte finns någon osäkerhet när det gäller kost. Valet av kost är upp till varje människa eftersom det är vi själva som väljer vad vi skall stoppa i oss i fortsättningen. Det gäller att vi blir mer medveten om kostens stora inverkan på hälsa och sjukdom, speciellt som den skolmedicinska sjukvården, politiker och "hälsomyndigheter", ännu så länge inte tar kostens betydelse på tillräckligt stort allvar när det gäller hälsa och sjukdom.

Den kanske viktigaste och mest grundläggande frågan som vi alla borde ställa till oss själva, förutom när det gäller vår kost, är hur vi som enskilda individer och som mänsklig art som helhet egentligen tänker och beter oss mot djur och mot varandra. Är vi verkligen så kloka som vi inbillar oss, eller är vi fortfarande lika barbariska i dagens "moderna" samhälle som de berömda personerna ansåg redan för 2 500 år sedan? Vår mänskliga art är en helhet och vi borde fråga oss själva hur vi som rasen människa egentligen fungerar, istället för att diskutera konsekvenserna av vårt beteende.

 

 

Bo G Jonsson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Kinas högkvalitativa öppnande mot världen skapar nya möjligheter”

Det moderna Kina

Många svenska företag har aktivt deltagit i Kinas reform- och moderniseringsprocess och därigenom inte bara fått god avkastning, utan också bidragit väsentligt till Kinas socioekonomiska utveckling, skriver WAN Degang, Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige.

Publicerad Igår 16:20
Sverige deltog på Kinas Internationella Import- och Exportmässa (CIIE) i början av november.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I början av november mottogs Sverige som hedersland för första gången vid den åttonde upplagan av Kinas Internationella Import- och Exportmässa (CIIE). Under parollen “att skapa möjligheter tillsammans”, presenterade Sverige på ett allsidigt sätt sina kärnstyrkor inom innovation, forskningsutveckling, hållbar utveckling och samarbete.

Sveriges närvaro utgjorde en av mässans absoluta höjdpunkter och satte en färgstark prägel på firandet av 75 års diplomatiska relationer mellan Kina och Sverige.

CIIE som fönster mot Kinas modernisering

CIIE fungerar som ett viktigt fönster för omvärlden att iaktta Kinas modernisering och landets engagemang för globala utveckling. Årets CIIE var det första stora ekonomi- och handelsrelaterade evenemang som Kina organiserade efter det fjärde plenumet för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommittén, och den utgjorde en levande illustration av Kinas arbete för att bygga en öppen världsekonomi och främja gemensam utveckling.

Plenumet lade dessutom fram viktiga planer för att främja en öppning på hög nivå och för att skapa nya möjligheter för win-win samarbete. Detta kommer att injicera ny drivkraft till Kinas högkvalitativa socioekonomiska utveckling.

Annons:

Kinas öppningspolitik under de senaste fem åren

Under de senaste fem åren har Kina konsekvent främjat en öppenhet som bygger på ömsesidig nytta. Landets negativa lista för utländska investeringar har minskats till 29 punkter, och alla begränsningar för utländska inverteringar inom tillverkningssektorn har helt avskaffats.

Kina tillämpar nolltullar på alla produkter från alla de minst utvecklade länderna som har diplomatiska förbindelser med Kina, och testar pilotprojekt med högre standard för öppningsåtgärder i Hainans frihandelshamn samt 22 pilotfrihandelszoner. Kina har under många år i rad rankats bland världens främsta länder när det gäller både att attrahera utländska investeringar och att göra utlandsinvesteringar.

Kina är huvudshandelspartnern för över 150 länder och regioner, med en total import av varor och tjänster som överstiger 15 biljoner dollar. Kinas kumulativa utländska investeringar har genererat över 300 miljarder dollar i skatteintäkter för värdländerna, skapat många jobb och bidragit till att främja lokal industrialisering och modernisering. Öppningen på hög nivå har blivit en viktig sak som gynnar både Kina och världen.

Mer omfattande öppning de kommande fem åren

Under de kommande fem åren kommer Kina att bättre balansera sina egna behov och världens förväntningar genom att föra en mer proaktiv öppenhetsstrategi, stegvis utvidga sin öppning på institutionell nivå, upprätthålla det multilaterala handelssystemet och främja bredare internationella ekonomiska transaktioner.

Kina kommer att hämta momentum från öppningen för att driva på reformer och utveckling, dela möjligheter med resten av världen och främja gemensam utveckling. Kina kommer aktivt att anpassa sig till internationella högklassiga ekonomiska och handelsmässiga regler, utöka marknadstillträdet och öppna upp fler områden, särskilt inom tjänstesektorn, och ensidigt öppna upp fler sektorer och regioner.

Kina kommer dessutom att utveckla handel med intermediära varor och grön teknik, förfina det negativlistbaserade hanteringssystemet för gränsöverskridande handel samt fortsätta att systematiskt öppna upp den digitala sektorn mot omvärlden. Kina kommer att fortsätta att förkorta negativa listan för utländska investeringar, säkerställa enklare marknadstillträde och tillmötesgående affärsmiljöer för utländska investerare samt skapa en institutionell miljö som är transparent, stabil och förutsägbar.

Kina kommer att stärka den strategiska samordningen med andra länder, fördjupa det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, industriell utveckling och mellanmänskliga utbyten, samt lansera nya samarbetsinitiativ inom områden som grön utveckling, AI, digital ekonomi och hälsa. Kina kommer även att fortsätta det gemensamma arbetet med att färdigställa BRI (Belt and Road) initiativet tillsammans med andra länder.

En ny fas som gynnar både Kina och Sverige

Jag är övertygad om att den nya omgång av Kinas öppning på hög nivå kommer att bidra till större stabilitet och förutsägbarhet i den globala ekonomin och skapa nya möjligheter för alla länder, inklusive Sverige.

Glädjande nog har det kinesisk-svenska samarbetet åtnjutit betydande framsteg i takt med Kinas öppning. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien, medan Sverige är Kinas största handelspartner i Norden. Många svenska företag har aktivt deltagit i Kinas reform- och moderniseringsprocess och därigenom inte bara fått god avkastning, utan också bidragit väsentligt till Kinas socioekonomiska utveckling och integration i den ekonomiska globaliseringen.

I år har Kina och Sverige återupptagit arbetet i sina gemensamma kommittéer för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete samt offentliggjort ett gemensamt uttalande om att etablera en bilateral arbetsgrupp för investeringar i grön omställning (Working Group on Green Transition Investments). De båda länderna har därmed gått in i en ny institutionaliserad fas av ekonomiskt och handelsmässigt samarbete, vilket har lagt en stabil grund för vårt bilaterala samarbete under de kommande fem åren.

För närvarande möter den ekonomiska globaliseringen motgångar, med växande unilateralism och protektionism. Globaliseringens historiska utveckling är dock oundviklig, och ett fortsatt öppnande mot omvärlden kommer även framöver att vara ett tydligt kännetecken för Kinas modernisering.

När Kinas högkvalitativa öppningsåtgärder för de kommande fem åren successivt genomförs kommer den kinesiska marknaden att erbjuda världen ännu större möjligheter. I detta sammanhang ser jag fram emot att Kina och Sverige fortsätter att utvidga utbytet och samarbetet inom olika områden, skriver ett nytt kapitel av ömsesidig nytta, främjar en långsiktig, sund och stabil utveckling av relationerna och levererar ökad välfärd för våra båda folk.

 

WAN Degang,
Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige

Om författaren

Wan Degang är Kinas chargé d’affaires vid ambassaden i Stockholm och fungerar som ställföreträdande chef för missionen. Han driver frågor om politiska relationer, handel och akademiskt samarbete mellan Kina och Sverige.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hur mår vår demokrati egentligen?”

Totalitära samhällsutvecklingen

Rösträtten har blivit en chimär medan rika makthavare styr medier, narrativ och våra liv. Demokratin är inte död, men den håller på att kvävas av byråkrati, censur och en ledarklass som inte längre behöver leverera resultat. Det skriver Stefan Sigfried.

Uppdaterad november 11, 2025, Publicerad november 3, 2025
Ett vackert röstkuvert vart fjärde år garanterar oss inte trygghet eller rättvisa.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ursula von der Leyen uppmanar EU att skicka miljarder till Ukraina, ett av Europas mest korrupta länder1 och att upprusta. När vi röstade om anslutning till EU handlade det om frihandel och rörlighet, inte om att bli en militär stormakt – ett löfte som sveks på samma sätt som löften om att inte ansluta till Nato sveks.

I Frankrike, Storbritannien och Tyskland protesterar folket mot ledare som vägrar avgå trots usla förtroendesiffror. Men i Sverige ser vi inga massiva protester. Och vi ska massupprusta – men det ska betalas med lån. Vem tror ni ska betala lånen? Sveriges befolkning naturligtvis. Den sänkta åldersgränsen för fri tandvård från 23 år till 19 år är bara början2. Vad blir det sen? Fler neddragningar av tandvården, sämre pensioner, sämre sjukvård?

Vårt demokratiska folkhem, väl beskrivet av Olof Palme, är idag långt borta.

Den generella välfärden ger oberoende och rörelsefrihet. Den lyfter bort oron för mycket av det oväntade som kan inträffa och slå sönder våra liv och drömmar. Vi kan andas lättare. Vi kan se oss omkring. Viljan vaknar att erövra världen, spänna våra krafter för att påverka och förändra. . . . Trygga och befriade från rädslans och orons förlamning kan vi låta livslusten växa och sprida sig . . ..” 3

Annons:

Demokrati betyder inte längre att politiker ska lyssna på medborgare och ha vår välfärd i fokus. Något har hänt. EU har förbjudit kanaler som Russia Today och Sputnik. Censur? I Sverige? Ryssland framställs idag som en oemotståndlig kraft på marsch västerut och som en trött koloss som knappt orkar bära sin egen skugga i Ukraina. Och Ryssland skickar drönare för att spionera, men Ryssland har ju spionsatelliter som gör det bättre. Behovet av att skapa fiendebilder skapar sådana narrativ. Det är dags vi säger nej till sådan logisk akrobatik innan atombomberna börjar falla.

Och varför ändrades definitionen av ”vaccin” 2022 från att handla om immunitet till att handla om skydd? Stefan Oelrich vid Bayer’s Pharmaceuticals Division gav oss svaret, det handlade om att få acceptans för preparatet.4 Samtidigt gjorde man vad man kunde för att stoppa Ivermektin – ett billigt effektivt preparat som skyddar mot sjukdomar inklusive covid och cancer.

Och röstar folk ”fel” tar EU genom "lawfare” bort ledare som den kristne Călin Georgescu i Rumänien och Le Pen i Frankrike och AfD i Tyskland står väl på tur. Var inte demokrati att man fick rösta fram den man sympatiserade med?

EU är på väg att bli likt Sovjetunionen: egenmäktiga ledare, byråkrati och intolerans mot avvikande åsikter. Måste EU bli en ny Sovjetunion? Ja, om mainstream media fortsätter att vägrar lyfta fram dessa frågor till debatt. Om tystnaden och censuren permanentas. Och om vi inte orkar ta kampen. För hur kunde det gå så här? Ja, vi trodde att kampen var över. Vi glömde "hur förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp," och hur det moderna samhället "har blott satt nya klasser, nya betingelser för undertryckandet, nya former för kampen i de gamlas ställe."

Verkligheten är att det alltid kommer finnas en smart elit som gör sig själva rikare och rikare tills det antingen blir en ”revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång.”5 Det som höll eliten i schack i Sverige var en levande lyssnande arbetarrörelse. Den motkraften är borta idag.

Vi trodde att vårt folkhem var garanterat bara vi fick lägga vår valsedel i valurnan. Hur fel hade vi inte! De rikare blir rikare medan vi andra ska jobba längre och få sämre levnadsvillkor. Och detta i en tid när AI lovar att ersätta många trista jobb, så vi skulle kunna få kortare arbetstid. Men välståndet ska väl samlas hos redan välbärgade, medan vanligt folk får uppleva både ekonomisk och politisk maktlöshet.

Rösträtten blir meningslös när en rik elit styr medier, finanser och narrativ. Demokrati reduceras till en ursäkt för politiker att undvika ansvar: "Väljarna får rösta bort oss nästa gång." Ansvar skjuts över på folket, och genom tron att "marknaden löser allt" kan misslyckanden skyllas på marknaden. Resultatet? Ledare utan ansvar och krav på resultat.

Kontrastera med Kina: Där finns lokala val och folkliga kanaler, men ingen direkt nationell rösträtt som i Sverige – ansvaret fokuseras då på ledarna. Kina använder marknaden som verktyg för politiska mål i en blandekonomi à la svensk socialdemokrati från efterkrigstiden. Exempel: 800 miljoner ur fattigdom, världens största höghastighetstågsnät, kraftigt utbyggd vägar- och kollektivtrafik även i avlägsna områden, plus massiva satsningar på utbildning av folket, bredband och 5G och annan high-tech. Här kan ingen skylla på folket eller marknaden – ledarna tvingas visa resultat. Och där finns motkrafter mot en elit som blir för stark. Se bara hur Jack Ma, grundaren av Alibaba, hölls i schack när han höll på att bli för stor.

Att mäta samhällen binärt – rösträtt ja/nej, 1 eller 0 – missar vardagens verklighet. Vi behöver nyanserade indikatorer: Folks välmående? Hälsovård? Trygghet? Utbildning? Håller ledarna sina löften? Kan medborgaren påverka i praktiken? Varje indikator får samla poäng till en slutsumma säg 0–1000.

Ett röstkuvert vart fjärde år är vackert men vi borde förstå nu hur det inte garanterar oss trygghet, rättvisa eller frihet från kriser. Genom att mäta samhällets verkliga kvalitet tvingas ledare leverera resultat – de kan inte längre gömma sig bakom "demokrati"-etiketten. Ett system där vi mäter resultatet skulle skapa krav på ansvar och avslöja politikernas ursäkter. Speciellt om Sverige skulle samla lägre poäng än Kina.

 

Stefan Sigfried

 


Källor och referenser:

1. Transparency - Corruption Perceptions Index 2024
2. Riksdagen - Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
3. Olof Palme. Riksdagens allmänpolitiska debatt den 5 februari 1986.
4. Stefan Oelrich president of Bayer’s Pharmaceuticals Division, at the World Health Summit in Berlin from October 24-26 in 2021.
5. Ur det Kommunistiska manifestet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Nya stationssamhällen för bättre boende”

Att bygga nya, täta stationssamhällen kan ge billigare boende, gynna elkänsliga och skapa ett mer hållbart samhälle. Det skriver Hans Sternlycke.

Uppdaterad oktober 8, 2025, Publicerad september 19, 2025
Nya stationssamhällen kan återge barn möjligheten till trygg lek utan störning från biltrafik.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Hur vi förflyttar oss styr samhällets utformning. Förr när vi rörde oss till fots var staden tät och liten med gångavstånd till allt. Även stadsinvånarna bedrev jordbruk. Bilen har gjort boendet utspritt och svårt att förbinda med kollektivtrafik. Hälften av stadsytan upptas av bilen med gator, parkeringsplatser och skyddszoner. Det gör vägavstånden en tredjedel längre. Från ett storstadscentrum till förorten kan det med kollektivtrafik ta trekvart. Man får barriärer, ingen kan längre leka på gatan, buller och luftföroreningar. Elbilar ger ingen bättring. Det mesta kommer från däcken, partiklar, och över 40 kilometer i timmen dominerar däcksljuden. Flera tusen om året dör av ohälsan bilen ger.

Tåg kan sprida bebyggelse och stärka glesbygd

Stort befolkningsunderlag ger bra arbetsmarknad och god kommunekonomi, medan glesbygden utarmas. Bostäder byggs på i ringar, och centra förtätas, ofta med uppgivande av grönområden och av tätt byggande utan hänsyn till ljusförhållanden, föroreningar och ljud. En återgång till gångavstånd inom en kilometer krävs för ett trivsammare samhälle. Planering för tåg och nya stationssamhällen kan göra det möjligt.

De bör byggas täta från början. Gamla stationssamhällen är ofta för glesa för bekvämt gångavstånd. Det brukar behövas ett par tusen invånare för att få ett tågstopp. Om genomsnittsfarten i kilometer är 60 kilometer i timmen för bussen och 80 för bilen år den 120 med bra järnväg inklusive stopp varannan mil. På ett bekvämt pendlingsavstånd på tre kvart når man fyra och en halv mil ut med buss, sex mil med bil – men hela nio mil med tåg. Dessutom klarar storstadscentra ofta inte av mer vägtrafik.

Tågresor är billigare

Per passagerarkilometer kostar en fullsatt buss tre gånger mer än ett fullsatt tåg enligt Trafikanalys: 47 respektive 16 öre. Att anlägga en station går på 100 miljoner kronor. Runt den kan rymmas 7 500 småhus inom en kilometer. Med 5 000 blir det 20 000 kronor per tomt. Två mil ny järnväg á en miljard milen blir om det behövs 3 750 kr per tomt. För en återupprustad bana räcker tiondelen. Med 10 000 invånare blir det underlag för en bra lokal service, samtidigt som alla får nära till naturen och kort restid till storstadens utbud.

Annons:

Nya stationssamhällen kan byggas mer hållbara och få ekologisk mat

Förr hämtade bönderna stadens dynga, nu spolas den ut med avloppet och havet övergöds. Den förlorade näringen till åkern ersätts med konstgödsel, som bara innehåller makronäringsämnena kväve, fosfor och kalium. Alla de bortåt 30-tals mikronäringsämnena, som växten skulle hämtat från jorden bättre med hjälp av marklivet,. blir det mindre av i maten. Mullen förbrukas när inget nytt organiskt tillförs, marklivet försvinner och jorden blir alltmer steril och får svårt att ta emot och hålla vatten.

Bebyggelse i ett nytt stationssamhälle kan ges ett VA-system som är hållbarare men ändå hygieniskt. Ett sätt kan vara att skilja ut toalettavfall från BDT-avlopp (bad, disk och tvätt) för att ta vara på näringen och inte spola ut den som avfall. VA-system.

Inom stationssamhällets gångavstånd kan man nå småskaliga ekologiska odlare som utan mellanhänder kan sälja sund mat billigare och ändå få en större ersättning. I stationssamhällets utkant kan man också ha kolonilotter för dem som vill odla mer än de kan göra på den egna tomten. Med mat från ekologiska råvaror är chansen stor att längre få behålla full hälsa.

Skyddsavståndet efter järnvägen kan bli grönområde. In till centrum bör det också gå grönområden för att ge nära tillgång till natur. Husen i samhällets bör ordnas i grupper för att stimulera till större grannskapskontakt.

Elöverkänsliga kan få ett hälsosamt boende i ett anpassat samhälle

Elöverkänsliga har svårt att vistas i samhällen. Magnetfält uppstår under trottoaren genom orena strömmar från elnätet som genom jordningsbrist går över i vattenledningen. Strålning från mobilsändare påverkar kroppens egna elektriska signaler och ger allvarliga hälsoeffekter. Varje ny generation av mobiler har blivit mer skadlig. De första som sände med analog signal var inte farliga. Nu är sändningen digitalt sönderhackad. På samma sätt ger likström inga hälsoeffekter medan växelström som är sönderhackad i bitar ger magnetfält.

Om samhället bara tillåter kommunikation via tråd kan det göras fritt från ohälsosam mobilstrålning. De flesta apparater går på likström som fås via växelström från en liten transformator. Solceller ger likström men transformeras upp till växelström, som med inkorrekt installering ger farlig strålning.

De elöverkänsliga är många men kan ofta inte delta fullt ut i samhälls- och arbetsliv. Om de kunde bo i ett samhälle utan strålningspåverkan får de mindre besvär. Det kan nås med elektronisk kommunikation via fiber i stället för trådlöst. Växelström måste vara ordentligt jordat och får inte ta in orena strömmar via mobilsändare. Kanske kan hela samhällets el matas via likström.

Tågresor är problem för elöverkänsliga. Strålningen från mobiltelefoner och dataapparater som sänder studsar mellan väggarna, som skärmar, innan den kan nå ut genom fönstren. Man borde ha mobilfria avdelningar lika väl som tysta eller kräva anslutning via tråd till sätet.

Nya stationssamhällen kan ge billigare boende

Boendet kan bli billigare. Exploateringskostnaden är höga i storstadsområdena. Längre ut blir också råmarkspriset lägre. Om bilen bara behöver användas som komplement med taxi och bilpooler blir parkeringsplatser till var lägenhet onödiga. Ytan som krävs för dem kan vara lika stor som lägenhetsytan.

 

Hans Sternlycke

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön”

Det moderna Kina

En mångfacetterad bild av Xizangs ekonomiska och sociala utveckling tar form, skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

Uppdaterad augusti 27, 2025, Publicerad augusti 22, 2025
Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin. T.h. en solnedgångsblomma på det heliga berget Sapu i Xizang, Kina.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har genomgått också en djupgående omvandling. Nu under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.

Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni

Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.

Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.

Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Annons:

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.

Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.

Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.

Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.

Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet.

Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som 'Jordens tak' och 'Asiens vattentorn'. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.

Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.

Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.