Konsten att inte dö

Upptäck maten som enligt vetenskapen ger ett längre och friskare liv.

Boken är författad av läkaren och forskaren Michael Greger MD. Boken innehåller imponerande 3000 referenser som hänvisar till globala vetenskapliga studier som handlar om kost, hälsa och sjukdom. Medförfattare till boken är Gene Stone som bland annat har skrivit New York bestsellern: Forks Over Knives vilken har blivit en dokumentärfilm och kan ses på Youtube.

Michael Greger har lång erfarenhet både som läkare och forskare inom områdena kost och hälsa och han driver den ickevinstdrivande organisationen NutritionFacts.org. På hemsidan kan man ta del av ett gediget forskningsmaterial och videos helt gratis och sidan uppdateras dagligen med den senaste forskningen. Greger själv övergick till att äta en växtbaserad kost för 25 år sedan. Han har varit inbjuden och hållit många internationella föredrag om kost och hälsa och han har skänkt alla sina arvoden för föredragen till välgörande ändamål. Han har även fått flera vetenskapliga studier publicerade.

Det som fick Greger att bli läkare var en episod med hans farmor Frances när han själv var en liten pojke. Farmodern satt i rullstol vid 65 års ålder efter att hon hade genomgått flera hjärtoperationer. Eftersom hennes hjärta hade flera ärr efter operationerna gick det inte längre att operera. Hon var lämnad att dö och läkarna gav henne endast två månader kvar att leva. Samtidigt visades ett nyhetsinslag på TV om en nyöppnad klinik i Kalifornien där man hade botat patienter som led av hjärtsjukdom med hjälp av växtbaserad kost. Gregers farmor lyckades ta sig till kliniken. Grundare och ansvarig för kliniken var Nathan Pritkin. Pritkin hade själv haft en svår hjärtsjukdom i fyrtioårsåldern. Genom att han övergick från en animalisk kost till en växtbaserad kost kunde han bota sin hjärtsjukdom och bli helt frisk.

Pritkin beskriver fallet med Gregers farmor på följande vis i sin biografi: The man Who Heald Americas Heart: “Frances Greger satt i rullstol och hon led av hjärtsjukdom, kärlkramp och benartärssjukdom. Efter tre veckor med växtbaserad kost var hon uppe ur rullstolen och kunde gå flera kilometer. Tack vare en sund kost och en hälsosam livsstil levde Gregers farmor ytterligare 31 år och hon dog först vid 96 års ålder trots att hennes tidigare behandlande läkare gav henne endast två månader kvar att leva. Pritkins behandlingsmetod med växtbaserad kost blev mycket uppmärksammad även internationellt och han blev inbjuden att tala på flera amerikanska universitet om sin behandlingsmetod.

Gregers bok kan användas som en ren uppslagsbok eftersom han går igenom många sjukdomar, inte minst när det gäller de kroniska eller de så kallade obotliga sjukdomarna. Han redogör mycket noggrant för ett stort antal vetenskapliga studier i ett globalt perspektiv vilka faktorer det är som ökar risken för sjukdomar respektive vad som förebygger och kan bota sjukdomarna. Gregers slutsats baserad på alla vetenskapliga studier, är att en animalisk kost är en stark faktor när det gäller uppkomst av olika sjukdomar. Lika stark faktor är att en oraffinerad, växtbaserad kost förebygger och kan bota sjukdomar. Greger ger en mängd exempel på hur växtbaserade komponenter i form av grönsaker, bönor, nötter, frukter och bär med mera har en positiv påverkan och en botande effekt när det gäller sjukdomar. Han anser att en växtbaserad kost är överlägset alla läkemedel.

Studier som visar på att kött ökar risken för cancer och hjärtsjukdom

EPIC, europeiska prognos undersökningen om cancer och kosthållning, följde 400 000 män och kvinnor i nio år i tio olika länder. Man kom fram till att för varje 50 gram kyckling man konsumerade ökade risken för cancer i lymfom och leukemi med mellan 56% – 280%.

WHO:s cancerforskningsorgan IARC har genomfört 800 studier när det gäller hur kött och processat kött ökar risken för cancer. Efter dessa studier kom man fram till att endast 50 gram processat kött ökar risken för bland annat magtarmcancer med 18%. 50 gram motsvarar två skivor bacon eller en varm korv. WHO klassade processat kött i kategori 1 tillsammans med rökning och asbest.

2012 publicerades två stora studier från Harvard universitetet. 120 000 sjuksköterskor i åldern 30 – 55 år hade följts sedan 1976 när det gällde vilken kost de åt. I den andra studien följdes 50 000 män i åldern 40 – 75år. 2008 hade totalt 24000 av dessa personer avlidit varav 6000 hade dött i hjärtsjukdomar och 9000 i cancer. Resultatet av båda studierna visade att intag av både kött och processat kött kunde kopplas till en ökad risk att dö i cancer, hjärtsjukdomar och en förkortad livslängd. Detta resultat var oberoende av andra faktorer såsom ålder, vikt, alkoholkonsumtion, motion, familjehistorik och kaloriintag.

En annan studie som gällde intag av kött som var fem gånger större än de föregående studierna heter NIH-AARP studien som sponsrades av USA:s Hälso- och sjukvårdsinstitut och det amerikanska pensionärsförbundet. I studien följdes 545 000 kvinnor och män i åldern 50 – 71 år i den största studien någonsin när det gäller intag av kött och dödlighet. Resultatet av denna studie överensstämmer med Harvardstudien, att intag av kött kunde kopplas till en ökad risk att dö i cancer och hjärtsjukdom och även en för tidig död. Även i denna studie hade man tagit hänsyn till olika faktorer och livsstil.

Den mest omfattande och analysen av dödsorsaker som någonsin genomförts

Titeln på analysen är “Global Burden of Disease Study” och publicerades i en av världens ledande medicinska tidskrifter, The Lancet. Studien omfattade 500 forskare från 300 institutioner från 50 olika länder och undersökte 100 000 uppgiftskällor. Resultatet av studien visade att läsk var orsaken till att 299 521 människor dog. Charkuterier som till exempel består av bacon, korv, skinka orsakade att över 800 000 människor dör varje år. Detta motsvarar fyra gånger fler som dör av charkuterier i världen jämfört med antalet människor som dör av narkotika. Studien observerade även vilka livsmedel som kunde rädda liv om de tillfördes till den dagliga kosten. Ett större intag av fullkornsprodukter beräknades kunna rädda 1,7 miljoner liv per år. Grönsaker, 1,8 miljoner liv. Nötter och frön 2,5 miljoner liv. Om mer frukt tillfördes till den dagliga kosten kunde 4,9 miljoner liv räddas.

Högt blodtryck dödar nio miljoner människor i världen varje år. Detta anses bero på den västerländska animaliska kosten. På 1920 talet studerades Kenyanska män på landsbygden som åt en växtbaserad kost. Deras blodtryck låg på endast 110/70 vid 60 års ålder. Hos västerländska män som åt animalisk kost var siffran över 140/90. 1800 Kenyanska män från landsbygden som låg på sjukhus under en tvåårsperiod studerades. Ingen hade högt blodtryck. Det fanns heller inget fall av arterioskleros som är dödsorsaken nummer ett i USA.

Oraffinerad växtbaserad kost botar kroniska sjukdomar.

Upp till 50% av alla diabetiker utvecklar så småningom neuropati eller skador på nerverna. Neuropati kan vara smärtsam och ingen behandling i den skolmedicinska vården är effektiv. En studie som bevisade att det gick att bota neuropati vid diabetes med växtbaserad kost hade titeln: “Tillbakagång av diabetesneuropati med helvegetarisk kost”. 21 diabetiker som lidit av neuropati i upp till tio år sattes på en växtbaserad kost. Efter åratal av lidande uppgav 17 av 21 patienter att de kände sig fullständigt smärtfria inom endast några dagar med den växtbaserade kosten. Deltagarna gick dessutom ner 4,5 kilo i genomsnitt under studiens gång. Efter att ha varit diabetiker i upp till 20 år blev de botade och kunde sluta med sina mediciner på mindre än en månad.

Det finns även en annan studie där patienter som låg på sjukhus och som hade lidit av diabetes under många kunnat sluta med sina mediciner efter endast 21 dagar med hjälp av en växtbaserad kost. En patient som hade använt 35 enheter av diabetesläkemedel per dag blev helt botad efter åtta veckor och han behövde inte längre någon medicin. Dessa exempel är endast ett urval av alla otaliga vetenskapliga bevis och dokumenterade fall på den växtbaserade kostens mirakulösa kraft när det gäller botande av kroniska sjukdomar. Inte minst viktigt är att växtbaserad kost inte har några av de biverkningar som de kemiska läkemedlen har. Läkekonstens faders Hippokrates uttryckte för 2500 år sedan följande: ” Låt maten bli medicinen”. Även den svenska läkarföreningen, Läkare för framtiden, förordar en oraffinerad växtbaserad kost.

Mina personliga reflektioner

Det finns studier som visar att oraffinerad växtbaserad kost innehåller mer näringsämnen än en animalisk kost. Man blir även mätt när man äter en växtbaserad kost eftersom den till skillnad mot en animalisk kost innehåller fibrer vilket gör att man håller sig mätt längre och blodsockernivån blir jämnare. Växtbaserad kost är dessutom billig, lätt att tillaga och den har lång hållbarhet. Eftersom vi är präglade och nästan programmerade att kött och andra animaliska produkter är “nyttiga” kan vi tankemässigt ha svårt att bryta vårt vanemönster. Som alla förändringar vi skall göra börjar förändringen med en enskild tanke. Allt vi stoppar i oss är vårt fria val och vårt val skapar olika konsekvenser när det gäller vår hälsa och välmående. Att övergå till en växtbaserad kost handlar om ett medvetet val och att verkligen bestämma sig. Att inse att det till en början kan kännas ovant i likhet med alla andra förändringar som vi gör i vårt liv. Jag är själv ett levande bevis att det går att byta ut en animalisk kost till en växtbaserad kost eftersom jag slutade att äta kött för 37 år sedan. Jag äter idag uteslutande oraffinerad växtbaserad kost vilket har varit mycket positivt för min hälsa.

Att välja en oraffinerad växtbaserad kost kan vara ett av våra viktigaste val i livet. Frågan vi kan ställa oss själva om står vi ett vägskäl där den ena vägen är baserad på en hälsosam växtbaserad kost medan den andra vägen är baserad på en animalisk och chansartad kost, vilken väg vi väljer att gå i fortsättningen. Det borde rimligtvis vara bättre att anamma en hälsosam och sjukdomsförebyggande växtbaserad kost istället för en animalisk kost och riskera att hamna i sjukdomsfällan med ständiga läkarbesök, intag av kemiska läkemedel och ett osäkert tillfrisknande. Läkemedelsbolagens enda intresse är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Detta förutsätter att människor är sjuka och ju fler sjuka människor med kroniska sjukdomar det finns, desto större blir vinsterna för bolagen. Den skolmedicinska sjukvården är möjliggörare till att detta system upprätthålls genom distributionen av kemiska läkemedel som dessutom har biverkningar.

Vi som skattebetalare är med och finansierar bolagens vinster genom att läkemedlen är kraftigt subventionerade. Vi måste ta ett personligt ansvar för vår hälsa och inte lämna bort det ansvaret till någon utomstående och hoppas att de är intresserade av vår hälsa eller okritiskt tro de kan göra oss friska.

Bo G Jonsson