Annons:

Starka och framgångsrika veganer inom sport

Publicerad november 27, 2017
Flera kända idrottsstjärnor har övergått till växtbaserad kost och fortsatt leverera. Från vänster Richard Roll, Venus Williams och Barny Du Plessis
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Följande exempel borde avfärda den föråldrade och felaktiga myten att man måste äta kött och annan animalisk kost för att bli stark, uthållig och framgångsrik inom sport. Det är även en myt att det endast är kött som innehåller så kallat fullvärdigt protein. Även växter innehåller fullvärdigt protein och växter är dessutom mer näringsrika än animalisk kost och innehåller fibrer som saknas i animalisk kost.

Det första exemplet gäller tennisstjärnan Venus Williams. När hon skulle spela Grand Slamturneringen US Open 2011 var hon tvungen att bryta turneringen på grund av sjukdom. Läkarundersökningen visade att hon led av Sjögrens syndrom. Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom som skapar torrhet i ögon och mun men den kan även medföra ledproblem och cirkulationsstörningar i fingrar. Enligt 1177 vårdguiden finns det ingen bot för denna sjukdom utan man kan endast lindra den med hjälp av olika läkemedel. Venus uppgav i en intervju att hon bland annat var torr i ögon och mun. Hon tappade känseln i fingrar och hon blev orkeslös. Hon upplevde att hennes tennisracket kändes som om den var gjord av cement.

Venus bestämde sig för att byta ut sin animaliska kost till en helt växtbaserad kost. Efter en tid blev hon bättre och symptomen på sjukdomen släppte. 2017 gick Venus till två Grandslamfinaler i singel som den äldsta spelaren i damtennis någonsin vid 37 års ålder. Hon har vunnit 49 WTA titlar i sin karriär inklusive sju Grand Slam titlar. Även i Venus fall visade det sig att det går att bota kroniska sjukdomar med växtbaserad kost trots att den skolmedicinska sjukvården ofta säger att det inte finns någon bot.

Martina Navratilova, en legendar i damtennis var vegan. Hon vann 18 Grand slam titlar varav nio i Wimbledon. Martina vann US Open i mixad dubbel sex veckor före sin 50 årsdag.

Annons:

Carl Lewis, friidrott. Lewis anses av många som den största idrottsmannen genom tiderna. Vid 30 års ålder övergick han till att äta en växtbaserad kost från att tidigare ha ätit en animalisk kost. Lewis säger i en intervju att han blev bättre och snabbare sedan han hade börjat med växtbaserad kost.

1991 gjorde han sitt snabbaste lopp och vann guld på 100 meter i VM i friidrott i Tokyo och han slog även världsrekordet i det loppet. Detta skedde samma år som han övergick till en växtbaserad kost. Carl Lewis tävlade för den ledande friidrottsklubben Santa Monica. Han övertalade även sina lagkamrater att övergå till en växtbaserad kost som ett team. Eftersom Lewis klubbkamrater såg att han blev både snabbare och starkare av växtbaserad kost, började de att äta växtbaserad och även de blev bättre. Lewis vann nio OS guld och ett OS silver och åtta VM guld.

Edwin Moses, 400 meter häck var vegan. Moses vann osannolika 122 raka lopp under tio års tid och han var oskadad under dessa år. Han innehade även världsrekordet. Han var den förste 400 meters häcklöparen som tog 13 steg mellan häckarna mot det normala 14 steg. Han anses som en av världens främsta friidrottare genom tiderna med två OS guld och två VM guld.

Richard Roll är en ultramaratonatlet. Vid 39 års ålder hade Richard genomgått 100 dagars rehabilitering för sitt alkoholmissbruk. En kväll när han skulle gå upp på andra våningen i sitt hus var han tvungen att vila i trappan för att han blev så andfådd. Då blev han rädd och han bestämde sig för att han skulle börja att leva sunt. Richards fru åt vegetarisk kost och hon hade tidigare gett honom flera böcker om hälsa och näringsrik kost. Richard hade varit helt ointresserad av detta tills episoden i trappan uppstod.

Han bad sin fru om hjälp att förändra sin kost och hon satte då ihop ett detox-program för Richard. De första två dagarna med detox-programmet var tuffa för honom men på den fjärde dagen blev han allt bättre och efter sju dagar hade Richard fått sån energi att han "klättrade på väggarna". Han började därför att motionera. Efter att ha cyklat och joggat en tid kände han att han kunde springa långt utan att bli speciellt trött och han fick då tanken att ställa upp i något motionslopp. Vid 45 års ålder hade han tappat 25 kilo i vikt. Han anmälde sig till ett ultramaratonlopp år 2008 och han slutade på elfte plats i tävlingen. År 2009 blev han utsedd till en av 25 Fitest man i världen av tidningen Mens Fitness Magazine. Vid 50 års ålder genomförde Richard fem Ironman-lopp på sju dagar. Han har sedan dess genomfört många ultramaratonlopp i sin karriär och han anser att en oraffinerad växtbaserad kost håller honom frisk, skapar energi och uthållighet.

Barny Du Plessis, bodybuilder. Barny vann bodybuildingtävlingen Mr Universe år 2014 i klass 4. Han säger att om någon fortfarande tror att veganer inte kan vara starka så uppmanar han dem att genomföra ett träningspass med honom. Det finns många andra utövare inom bodybuilding och styrketräning som är veganer.

För den intresserade kan man söka på Youtube, Vego bodybuilding eller gå in på webbsidan VeganBodybuilding.com. När man ser dessa killar i filmerna kan man knappast beskylla dessa utövare av bodybuilding och styrketräning för att vara taniga eller svaga, istället är de både stora och starka. Genomgående för dessa veganer är att de upplever att de har blivit friskare, har mer energi och blivit starkare sedan de har övergått från en kött- och animalisk diet till en växtbaserad diet.

David Carter, professionell spelare i amerikansk fotboll. Han led av svår tendinit. Tendinit innebär att olika senor i kroppen kan vara inflammerade. David uppger att han hade så ont att han hade svårt att ta sig ur badkaret. Eftersom han hade läst om att mjölkprodukter kunde förorsaka olika former av tendinit beslöt han sig för att bli vegan från den ena dagen till den andra. Hans fru hade varit vegan de senaste sex åren. Under första månaden med vegankost förbättrades tillståndet och David gick ner 20 kilo i vikt. Han blev både starkare och snabbare. Efter två månader med växtbaserad kost var alla symptom på sjukdomen borta och han slog sina tidigare rekord i bänkpress och benböj. Vid en intervju fick han frågan vad hans lagkamrater tyckte om att han blivit vegan svarade David att de inte säger så mycket eftersom han är större än de flesta spelarna i laget. När han träffar människor har de svårt att tro honom när han säger att han är vegan eftersom han är 195 cm lång och väger 136 kilo.

Patrik Baboumian, "Världens starkaste vegan". Från att tidigare ha tävlat i bodybuilding ställde Patrik upp i tävlingen: Starkaste Mannen i Tyskland år 2011 och han vann 105-kilosklassen. Han var vegetarian men sedan övergick han till att bli vegan. Han var orolig att han skulle tappa i styrka och i muskelvolym med en vegankost. Istället hände det motsatta, han fick större muskler och han blev starkare. År 2012 slog Patrik Guinness världsrekord i att hålla en 20 kilos vikt på raka armar framför kroppen i längst tid. År 2013 slog han världsrekord genom att gå 10 meter med den tyngsta vikten på axlarna och han klarade 555kg!

Några siffror på veganen Patriks styrka: Ben böj, 370 kg, marklyft 350 kg, 200 kg lyft över huvudet. Han tränar nu att gå med 620kg på axlarna och han klarat flera meter med denna vikt.

De exempel som jag har hänvisat till visar med all tydlighet att det går att bli starkare, snabbare och mer uthållig genom att äta växtbaserad mat. Genomgående för dessa atleter är att de uppger att de har blivit friskare och har mer energi sedan de har börjat äta en växtbaserad kost. Dessutom återhämtar de sig snabbare efter träningspassen och de blir mindre trötta av träningen. Det förefaller vara en positiv trend inom styrketräning och bodybuilding att allt fler av dessa utövare överger en kött- och animalisk kost för att istället övergå till en växtbaserad kost.

Förhoppningsvis kan nämnda exempel inspirera flera att prova en oraffinerad, växtbaserad kost vare sig man tränar eller inte tränar. Inte minst mot bakgrund av att tusentals vetenskapliga studier har bevisat att en oraffinerad, växtbaserad kost skapar långsiktig hälsa, förebygger och botar sjukdom. En animalisk kost skapar däremot ohälsa och ökar markant risken för att olika sjukdomar skall uppstå. Det borde var hög tid att avliva den föråldrade och felaktiga myten att vi måste äta kött och animalisk kost.

Det är självklart upp till var och en vilka val man skall göra när det gäller sin långsiktiga personliga hälsa och kunna förebygga sjukdomar. Även om man har utvecklat någon sjukdom finns det tydliga bevis och dokumenterade fall där en oraffinerad, växtbaserad kost har visat att patienter både har vänt och blivit friska från sin sjukdom trots att läkare inom skolmedicin och sjukvård anser sjukdomen som obotlig. Därför är det av största vikt att vi tar ett personligt ansvar och gör det vi kan för att hålla oss friska och undvika sjukdom så långt det är möjligt. Att övergå till oraffinerad växtbaserad kost är en win situation för den enskilda människan och det är förmodligen den bästa livsinvestering vi någonsin kan göra. Hälsan är det viktigaste och det är endast vi själva som kan ta ansvar för och påverka vår hälsa beroende på vad vi väljer att äta och dricka.

 

Bo G Jonsson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad oktober 16, 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad oktober 15, 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidig mobildebut kopplas till ätstörningar

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av två händer som håller en röd smartphone över en blågrå filt.
Studien följde ungdomar från tolv till fjorton års ålder och fann ett samband mellan egen smartphone och ätstörningssymptom. Genrebild.

Tolvåringar med egen smartphone hade fler symptom på ätstörningar än jämnåriga utan. Sambandet kvarstod vid fjorton års ålder.

Forskare vid University of California i San Francisco (UCSF) undersökte om egen smartphone vid tolv års ålder hänger ihop med ätstörningssymptom senare i tonåren.

Studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, bygger på uppgifter om 8 957 ungdomar vid 21 forskningscentra i USA, inom forskningsprojektet ABCD (Adolescent Brain Cognitive Development).

Föräldrar eller vårdnadshavare uppgav om barnet hade en egen smartphone och hur gammalt barnet var när den kom. Barnen genomgick en datoriserad psykiatrisk intervju vid 12 års ålder och en gång till vid 14.

Av tolvåringarna hade 69,5 procent en egen smartphone. Forskarna mätte symptom: hetsätning, beteenden för att undvika viktuppgång, oro för att gå upp i vikt och att knyta självvärdet till kroppsvikten. Det handlar inte om diagnostiserade ätstörningar.

Högre risk två år senare

Bland dem som hade egen smartphone vid tolv års ålder var risken för hetsätningssymptom 67 procent högre vid uppföljningen två år senare, och risken för olämpliga viktkompenserande beteenden 50 procent högre. Beteendena kan vara extrem fasta eller kräkningar.

Risken jämförs i båda fallen med ungdomar som inte hade egen smartphone.

Samband, inte bevisad orsak

Studien är en kohortstudie: forskarna följde samma ungdomar över tid. Sådana studier kan visa att två saker hänger ihop, men inte avgöra vad som orsakar vad.

Forskarna fann statistiska samband mellan smartphoneägande och flera ätstörningssymptom, och att tidpunkten för ägandet kan hänga ihop med risken. Mekanismerna bakom sambanden måste studeras mer.

— En smartphone kan lägga en värld av utseendefokuserat innehåll i en ung människas ficka, säger studiens huvudförfattare Jason Nagata till CNN.

Förklaringen är en hypotes: innehållet kan utsätta unga för bilder och budskap som kan främja ohälsosamma ätbeteenden. Något bevisat orsakssamband finns inte.

Författarna menar att resultaten talar för att föräldrar väntar med första telefonen och anpassar innehållet efter barnets mognad. Den amerikanska barnläkarföreningen AAP har ett verktyg, Family Media Plan, som familjer kan använda.

Någon säker ålder för första telefonen går dock inte att utläsa. Författarna efterlyser också tydligare regler för smartphoneägande och sociala medier i tidig tonårsålder.

— Det är viktigt att föräldrar är medvetna om att en smartphone inte bara handlar om själva enheten. Den kan förändra ett barns tillgång till olika typer av innehåll och påverkan i den digitala världen, säger Nagata.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.