“Tusenmannamarschen ett moraliskt riktigt försvar för grundläggande mänskliga rättigheter”

Den grundlagsskyddade rättigheten att få samlas och uttrycka sina åsikter inskränks genom andra lagar – nu senast genom den tillfälliga pandemilagen. Det är därför en fråga om hur man tolkar svensk lag huruvida Tusenmannamarschen i Stockholm på lördag är olaglig eller laglig - men den är oavsett ett moraliskt riktigt försvar för grundläggande mänskliga rättigheter. Det skriver demonstrationens initiativtagare Filip Sjöström på NyD Debatt.

publicerad 3 mars 2021

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Vi har en grundlagsskyddad rättighet att få samlas och uttrycka våra åsikter. Denna lag inskränks dock genom andra lagar – nu senast genom den tillfälliga pandemilagen.

Allt handlar om hur svensk lag ska tolkas. När jag anordnar Tusenmannamarschen väljer jag dock inte att ta diskussionen inom svensk lag utan hänvisa till min rättighet som människa att få vara fri och samlas med andra människor – om det inte skadar någon annan. Vi skadar ingen annan genom att göra det – därav är det moraliskt korrekt. Att genomföra de restriktioner som regeringen nu genomför är inte moraliskt korrekt eftersom det skadar väldigt många människor.

Vi har en grundlagsskyddad rättighet att få samlas och uttrycka våra åsikter.

Har jag sökt tillstånd för Tusenmannamarschen? Nej. Att söka tillstånd (och få ett garanterat avslag) hade inneburit att vi försöker vara en del av det korrupta system som nu plågar vårt land. Vi behöver återta våra grundläggande rättigheter som människor. Vi föds som fria människor men tvingas vara en del av ett system. Om systemet sviker oss behöver vi sätta ner foten och visa att vi inte går med på det.

Hur ska vi hantera polisen? Polisen arbetar för folket. Sveriges poliser är rädda, rädda för att göra fel, och sitter i kläm i ett dåligt fungerande system. Vi behöver hjälpa poliserna att göra det som är rätt, att följa sin moraliska kompass. Alla poliser har ett personligt ansvar att göra det som är rätt. Om en polis inte gör det som är rätt kan vi använda lagen emot denna polis och anmäla denne.

Om vi kommunicerar med polisen, visar dem respekt och gör det som är rätt kommer vi att vinna deras förstående och respekt. Om vi går in i rädsla, försvar eller kanske till och med attack kommer polisen göra det samma och vi kan få ett oönskat händelseförlopp.

Kommer vi få böter? Polisen har rätt att utfärda böter för offentliga folksamlingar enligt den nystiftade pandemilagen. Bötesbeloppet är vad jag förstått satt till 2000 kronor för privatpersoner.

Det viktiga här är att ställa sig frågan: Är det rätt att ge någon 2000 kronor i böter för att samlas på en allmän plats? Nej det är det inte. Det är absurt. Det finns några alternativ i hur vi kan hantera detta:

  • Du betalar böterna med stolthet och tänker att ”2000 kronor är billigt för att få stå upp för friheten”. Genom att göra det visar du vägen för andra att göra det som är rätt. Du kommer att bli belönad för detta.
  • Du vägrar att betala böterna och får hjälp av mig och mitt nätverk att överklaga och driva detta i domstol.
  • Vi genomför en Swish-kampanj där vi samlar in pengar och hjälper dig att betala dina böter

Det viktigaste är att inte en enda människa som kommer till Medborgarplatsen den 6 mars ska vara rädd för varken polisen eller för att få böter. Vi löser det här tillsammans.

Ska vi gruppera oss i grupper om 8? Nej. Återigen skulle det innebär att vi rättar oss eftersom ett system som vi inte längre känner förtroende för. Vi kommer inte att följa en massa lagar som skapats utifrån en pandemi som i min mening inte existerar. Vi har makten över situationen, inte polisen. Vi styr vad som sker, inte polisen. Vi har kontrollen, inte polisen.

Syftet med tusenmannamarschen är att vi ska komma samman, stå enade och skapa en positiv kraft. Gruppering i grupper om 8 motverkar det syftet.

Kom med på lördag och gör en viktig insats för friheten och för framtida generationer!

 

Filip Sjöström

Om skribenten

Filip Sjöström är en ledande aktivist för frihetsrörelsen i Sverige. Han är engagerad i flera föreningar och grupper som verkar för mänskliga rättigheter och beskriver sitt mål som att samla och ena människor för att tillsammans skapa ett nytt typ av samhälle byggt på frihet, sanning och hälsa.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!