DEBATT

”Läroplanen syftar till stor del på att få goda producenter i ett system”

publicerad 6 februari 2014

Hela läroplanens syfte kan ifrågasättas. Det handlar om att tjäna pengar på det systemet formar oss till. När maxtaxan lanserades på dagis så fann man i bakgrundsmaterialet de verkliga motiven: ”om barnen är längre tid på dagis kan föräldrarna jobba mer, vilket stimulerar den ekonomiska tillväxten.” Det skriver Krister Lind ifrån Fors.

Trots fria skolvalet och olika elektroniska prylar som används i skolan rapporteras det att baskunskaperna hos eleverna blir sämre. Med olika panikåtgärder ska ”kunskapsskolan” återupprättas med införandet av tioårig grundskola med start från sex års ålder, förlängd skolplikt med ytterligare ett år för de som saknar behörighet till gymnasieskolan, obligatorisk sommarskola samt en internationell expertgrupp som ska forska på varför resultaten rasar i svenska skolan.

Utbildningssystemet är – som många andra delar av systemet – i allvarlig kris. Vad är det vi låter oss ledas av? Hur formas människans världsbild? Redan i skolan fostras barnen av principer – långa skoldagar, läxor efter skoldagen – och teorier som ingår i en färdig mall. Det inlärda ska sedan bevisas och bedömas genom prov. På så sätt placeras barnen in i olika fack där de är antingen vinnare eller förlorare.

För att klara ett prov måste eleven ge det svar som bestämts av de som gör läroplanen. Men vilka är det som bestämmer över de som formar läroplanen? Jo, de som bestämmer över det rådande systemet. Alltså är det några få människor som utser vinnare och förlorare bland eleverna. Ingen skugga ska falla över lärarkåren, även lärarna begränsas i sitt handlande av det rådande systemet.

Människans ha-begär håller oss fångna i ett system som utarmar jordens resurser, utrotar djur och växter, förgiftar jordar, vatten, luft, människor och annat liv. Trots att vi vet detta lägger politiker och många andra tonvikten vid utökade tester och prov som gynnar systemets ta, tillverka och släng. Det handlar om att tjäna pengar på det systemet formar oss till. När maxtaxan lanserades på dagis så fann man i bakgrundsmaterialet de verkliga motiven: ”om barnen är längre tid på dagis kan föräldrarna jobba mer, vilket stimulerar den ekonomiska tillväxten.”

Läsa, skriva, räkna, lära språk är baskunskaper som behövs. För att komma bort från det konventionella tänkandet behöver läroplanen innehålla bildning, vilket inte är det samma som utbildning. Bildning är att ge mig kunskap och färdigheter – verktyg – jag behöver för självförverkligande och för att förstå samhället och mina medmänniskor, alltså verktyg till att utveckla mig som individ och till en god medborgare. Läroplanens ledstjärna borde vara att vårda planeten, människor, djur, växter och allt liv i omtanke och kärlek för framtida behov. Eftersom tidigare händelser ständigt skrivs om bör det förflutna beskrivas med stor försiktighet till exempel som åsikter och idéer istället för påstådd fakta för att klara ett prov.

Hoppingivande är att det finns kloka människor som ger eleven tillgång till egen kreativitet och skaparförmåga. På så sätt växer eleven i självtillit, ett tillstånd som ger insikt om den egna unika inneboende kraft som skapar nya tankegångar och idéer. För att få ”rätt man på rätt plats” behövs det människor som besitter stor medkänsla inför eleverna – vår framtid – när utbildningssystemet skapas. En viktig fråga till eleven är: Vad tycker du bäst om att göra? Det skapar möjlighet till att elevens unika och naturliga begåvning kommer fram i ljuset.

 

 

Krister Lind, Fors


 


Liknande artiklar: