Debatt

”Läk Moder Jord och klara klimatet”

publicerad 4 december 2015

”Vi kan inte stå över naturens lagar. Men om vi inte skadar jorden mer kan hon själv reglera klimatet.” Hans Sternlycke skriver om klimatmötet och andra vägar än minskat koldioxidutsläpp.

Klimattoppmötet i Paris har mest handlat om koldioxidutsläpp och hur de skall minskas men mindre om hur den redan utsläppta koldioxiden skall bindas tillbaka till jorden. De klimatlöften som kommit in från länderna skulle begränsa temperaturhöjningen till 2.7 grader till nästa sekelskifte. Det är långt från målet två grader, som många anser farligt nära att överskrida tröskeln för ett skenande klimat. Även om så inte sker blir stora delar av jorden obeboelig av höga temperaturer. Havet försuras. Polarisen smälter. Havsnivån stiger.

Vi borde ta hjälp av Gaias, Moder Jords, självläkande krafter. Om man inte skadar henne mer kan hon själv reglera klimatet. Vi kan inte stå över naturens lagar. Teknik utan hänsyn till biologi och fysik har lett oss till återvändsgränder som vi måste ta oss ur.

Vårt moderna jordbruk bygger på konstgödsel. Den kräver stora mängder energi att framställa och ger med det stora koldioxidutsläpp. Den hämmar mikrolivet i marknaden. Mullen försvinner. Där har funnits stora mängder kol bundet. Med ekologiskt jordbruk skulle mullen kunna återbildas och koloxid bindas ner i marken. Marken blir bördigare och ger mer växtlighet som tar upp koldioxid.

Nu sker det tvärtom. Samtidigt som vi blir fler förstörs åkermarken. Mark hård som betong som inte suger upp regnet och ger översvämning. Konstbevattning som ger försaltning. Försandning och ravinlandskap.

Allan Savory har visat hur man med styrd betesdrift kan återgrönska torrmarkerna. Där är det bara boskapsskötsel som kan ge folket mat. Djuren ger gödning och deras tramp och bete stimulerar gräset att skjuta nya skott, men inte om det betas till roten. Djuren måste flyttas runt. Det sker naturligt för det vilda på savannen. Djuren sluter sig ihop i flockar och är i ständig rörelse för att skydda sig mot rovdjuren. Prärien fick mångmeterdjupa mullager, som nu är på väg att försvinna och avge koldioxid. Med Savorys metoder kan växtligheten öka 50 procent redan första året och därmed binda lika mycket mer koldioxid. I dag hotas två tredjedelar av jordens landyta av ökenutbredning.

I dag har vi kalhyggesskogsbruk. Det ger dyra kostnader för plantering, och en lång period där växtligheten inte är maximal. I karga områden kanske plantorna dör. Om man stället bara avverkar mogna träd med gallring i ett kontinuitetsskogsbruk kan man få bättre och grövre virke. Det kräver mer arbete därför att trädmärkare behöver märka vilka träd som skall tas så att det skogsbestånd som blir kvar förbättras. Ändock har Mats Hagner, professor em i skoglig ekonomi i sin forskning visat att det ger dubbla förtjänsten för skogsägaren mot för med kalhyggen. Anders Lindroth, professor i naturgeografi i Lund har beräknat att med kontinuitetsskogsbruk i stället för kalhyggen skulle lika mycket mer koldioxid bindas i skogen som Sverige släpper ut i dag.

De tropiska skogarna skulle än mer behöva kontinuerliga skogsbruksmetoder i stället för att avverkas för palmoljeplantager eller för boskapsuppfödning. I skogen finns långt större värden att hämta än med det. Mats Hagner föreslår ballong för skogsbruket för att slippa bygga vägar. I skogen finns nästan allt organiskt innehåll i träden och inte i marken. Huggs skogen ner försvinner det som koldioxid och djungeln riskerar bli öken. Som i Amazonas.

Visst, vi behöver minska våra koldioxidutsläpp, men det tar en tid tid som vi kanske inte har. Om vi brukade jorden med hänsyn skulle det snabbare kunna rädda klimatet. Men det är inte något som kommit upp på agendan. Vetenskapliga inlåsningar och kapitalintressen ställer fortfarande hinder i vägen. Kan vi lösa upp dem finns det gott hopp om att kunna överlämna den blå planeten till våra barn utan att hota deras framtid.

 

Hans Sternlycke


Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.