DEBATT

Debatt

“Avloppssystemet är ekonomiskt och ekologiskt ohållbart”

Vi kan inte fortsätta med dagens ohållbara avloppssystem, konstgödselbruk och näringssvinn skriver Hans Sternlycke, ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Publicerad 26 juni 2019
Uppdaterad 12 juli 2019

Sveriges avloppssystem är ekonomiskt ohållbart. Enligt Svenskt Vatten behöver investeringarna i det nära fördubblas till 20 miljarder kronor om året. Det riskerar falla sönder (som svensk järnväg) med ofta hundraåriga läckande ledningar. Det är mycket dyrt att bygga ut till nya bostadsområden.

Avloppssystemet är ekologiskt ohållbart. Det är inte urinseparerande så att näringen där tas om hand, utan avloppet samlar på sig industrisamhällets alla gifter, och slammet läggs sedan på åkrarna för att tillvarata fosforn, som växterna inte kan ta upp, eftersom den är fälld i en för dem svårupptagbar form.

Kommunerna vill inte överge dagens avloppssystem. Den brutna cirkulationen av näring ersätts med konstgödselbruk som bryter ner markens mikroliv och mullhalt, kostar mycket energi, och ger mat med sämre näring.

Ett sätt att återställa den brutna cirkulationen är att fånga in näringen från avloppet med zeoliter (en porös form av kisel som uppstått genom bergartsombildning) efter att den fälls ut med struvit (magesium-ammonium-fosfat). Med det kan nästan all näring från urinen tas om hand. Bajset blir mull. Läkemedelsrester absorberas inte. Det har bildats ett bolag, Again AB, runt Zsofia Ganrots forskning. Vänner och släkt ställde upp med aktiekapital. Zsofia har arbetat gratis. Man har klarat finansiering och upprätthållande av patent i många år. Från hösten i år har man med stor sannolikhet inte råd längre. Fasta kostnader (som lokalhyra) och patent är dyrt. Man måste gå igenom en patentingenjör, som tar 2 000 kronor per påbörjad timme, alltså även bara för att skicka vidare ett mejl.

Det började bra för 10 år sedan när ett annat företag skulle sälja en anläggning stor som ett kylskåp för att ta hand om avloppet från ett hus. Splitboxen (som detta hette) placerades ut i ett antal hushåll för försök. Allt fungerade bra, men företaget bestämde sig för att bara ägna sig åt avvattning av ko- och svinskit med metoden, som en mer lukrativ marknad. Då 2011 bildades Again AB som fokuserade på separerad humanurin.

För stadiet mellan en innovation och marknadslansering finns inga medel att tillgå. Flertalet av så kallade affärsänglar är inte mycket att ha. De är väldigt giriga och vill ha en kund först innan de satsar. En del går på statens innovationsträffar bara för att äta en gratis middag utan egentlig vilja att stötta någon uppfinnare.

Again var nära att få ett kundavtal i Bolivia i ett projekt som Stockholm Environment Institute förmedlade. En stor ideell förening med många decenniers god renommé ville lösa avloppsfrågan för flera tusen hushåll. Man har där en ett välfungerande system med urinseparering, insamling och kompostering av fekalier, men man fick urin över som samlades i stora tankar. Urin är ett fullvärdig näringslösning för odling, men ensamt är det för starkt. Det måste blandas med nio delar vatten. Problemet är att Bolivia är så torrt att det vattnet finns inte. Om man kunnat fälla struvit med Agains teknik hade man fått både användbart vatten och gödningsmedel. Men så meddelade ambassaden nyligen att man måste avveckla allt engagemang med den förening som skulle blivit kund. Någon orsak angavs inte.

Ett annat bakslag var förra året, när Helsingborg ville bygga en helekologisk stadsdel och utlyste en anbudstävling för att få återcirkulation av näringen. Problemet var bara att anbudet visade sig i sista utformningen vara tydligt riggat för att passa en konkurrent som använde giftiga och starka kemikalier för att klara det. Again tvingades hoppa av en sådan uppenbart vinklad anbud som redan hade utsett vinnaren.

Det får inte ske att en så här intressant metod försvinner utan att prövas ordentligt. Vi kan inte fortsätta med dagens ohållbara avloppssystem. Vi kan inte fortsätta att ha bruten näringscirkulation och ersätta det med ett konstgödselbruk som föröder vår åkerjord.

 

Hans Sternlycke,
ordförande Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik

Liknande artiklar:

Hans Sternlycke är ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik och tidigare ledarskribent i Miljömagasinet. Han är också författare till boken “Bättre med tåg”.

Sternlycke har tidigare studerat samhällsvetenskap och gått på journalisthögskolan.

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!