“Återjärnväga bättre än vägelektrifiera”

Elektrifiering av bilparken tar lång tid, kostar mycket pengar och är heller inte lika energisnål som järnvägstrafiken - som dessutom redan är elektrifierad. Ett återjärnvägande av Sverige är det mest förnuftiga att göra särskilt i dessa tider, skriver Hans Sternlycke.

publicerad 29 november 2022
Perrong vid Göteborg centralstation i augusti i år.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den nya regeringen vill stoppa bygget av de nya stambanorna, från Stockholm till Jönköping och vidare till Göteborg respektive Malmö, för att de är för dyra och istället föra över pengar från järnväg till väg och flyg. Det vore katastrofalt för klimatet, ekonomin och en fungerande infrastruktur.

Istället borde man återjärnväga Sverige. Lägga helsvetsad räls på alla regionbanor med skarvspår för att få upp lönsamhet, hastighet, kapacitet och för att kunna konkurrera med bilismen. 70 miljoner milen räcker för det. Kommunerna längs med nya stambanan borde sammansluta sig för att bygga den själva, precis som i väst med Skagerrakbanan mellan Göteborg och Oslo, för att få en äkta höghastighet på bro med stopp i alla kommuncentra.

Skanska har visat att en sådan bana på bro kan byggas för 320 miljarder kronor, och att det kan göras på sex år inklusive planering med två elementfabriker, jämfört med Trafikverkets förslag på traditionell bana på mark som inte blir klart förrän 2045. SJ har visat att den får så tät trafik att den kan självfinansieras på vanliga biljettavgifter och därmed inte belasta statsbudgeten.

Ostlänken mellan Järna och Linköping vill regeringen dock bygga för lokaltrafikens skull med 90 miljarder kronor, och även därför att man redan har lagt ner sju miljarder kronor utan ha börjat bygga. Fem och en halv miljard kronor milen när Skanskas förslag ligger på fyra och en kvarts miljard kronor milen. Skagerrakbanan för 400 kilometer i timmen ligger på 3,7 miljarder kronor milen. Där söker man också sex miljarder kronor i lån för förlängning av Bohusbanan till Norge över Idefjorden, för godsets skull.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson säger i en intervju i SVD att han vill se mer investeringar i väg och flyg i stället för på järnväg.

Klimatmålet om 70 procents minskning av växthusgasutsläppen till 2030 skall ligga kvar och klaras med elektrifiering av vägtrafiken, inte med att flytta mer trafik till tåg. Det blir ett väldigt dyrt och energislösande sätt att minska klimatbelastning. Det kräver 26 TWh ny el enligt Svenskt näringsliv. Det kan kosta 22 miljarder kronor i investering. Järnvägen är redan elektrifierad och det går bara åt 2,6 TWh el idag,

Trafiken står för 30 procent av koldioxidutsläppen. Visserligen är en elmotor tre gånger energieffektivare än en förbränningsmotor, men rullmotståndet är 15 gånger högre för gummidäck än stålhjul. Även en eldriven lastbil fordrar tre gånger mer energi än ett tåg. För att klara lika mycket trafik som ett dubbelspår behövs 15 vägfiler. Det kräver yta och ger högre investeringskostnad och klimatutsläpp.

Det tar för lång tid att klara klimatet med vägelektrifiering. Det går snabbare att överföra trafik till järnväg. Till slutet av det här decenniet har vi förbrukat koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet, och inte göra delar av jorden obeboeliga av för hög hetta eller varmfuktighet till sekelskiftet.

Om vi hade agerat när de första stora larmen kom på 80-talet hade omställningen inte blivit svår. Nu krävs det krishantering och samma handlingskraft som vid corona-epidemin. I stället har politikerna haft vackert miljötal och i praktiken agerat klimatförnekare.

Elflyg, som infrastrukturministern tror på, klaras viktsmässigt bara med små plan, 30 passagerare och 30 mil. De kan användas för matarflyg i Norrland, men inte för södra Sverige. Där och till Oslo och Köpenhamn är höghastighetståget snabbare – och bekvämare. Om man räknar in tiden för resan till och från flygfältet och väntetiden där. Om man skall byta plan tar det så lång tid att tåget är snabbare på längre sträckor inom Norden.

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (4) och Fred med Jorden (2022).

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!