Världen präglas av hat mot ryssar och av att Putin gjorts till en demon. För att skydda oss har vi ansökt om medlemskap i Nato, men riskerar med detta att delta i USA:s strider för världsherravälde. Vi accepterar även atomvapen, och våra försvarskostnader kommer nära att fördubblas från 1,1 till 2 procent av BNP. Men vem är det vi lierar oss med? Landet är ingen demokratiförkämpe.
Enligt Congressional Research Service i USA har landet gjort 469 militära interventioner sedan 1798, varav hela 251 har skett sedan 1991, efter Warszawapaktens upphörande och Kalla kriget slut. Det inkluderar inte hemliga operationer eller incidenter där amerikanska styrkor har varit stationerade.
Några av de demokratier där USA medverkat till statskupper för att få bort misshagliga regimer är: 1953 Mossadeq, Iran, 1954 Arbenz, Guatemala, 1960 Lumumba, Kongo, 1964 Brasilien, 1965 Dominikanska republiken, 1965 Sukarno, Indonesien, 1973 Allende, Chile, 1970 Sihanouk, Kambodja, 1983 Bishop, Grenada, 2002-2019 flera understödda statskuppsförsök i Venezuela, 2014 Haiti, 2009 Zelaya, Honduras, 2013 Morsi, Egypten, 2014 Ukraina, 2019 Bolivia.
Länder som USA bombat i är: Korea och Kina 1950-1953 (Koreakriget), Guatemala 1954, 1960 och 1967-1969, Indonesien 1958, Kuba 1959-1961, Kongo 1964, Laos 1964-1973, Vietnam 1961-1973, Kambodja 1969-1970, Grenada 1983, Libanon 1983-1984, Libyen 1986, 2011 och 2015, El Salvador flera gånger 1980-talet, Nicaragua 1980-talet, Iran 1987, Panama 1989, Irak 1991-2015, Kuwait 1991, Somalia 1993, 2007-2008 och 2011, f.d. Jugoslavien 1994-1995 och 1999, Sudan 1998, Afghanistan 1998 och 2001-2015, Jemen 2002, Pakistan 2007-2015, Jemen 2009 och 2011 samt Syrien 2014-2015.
I dessa länder bor nära en tredjedel av jordens invånare. William Blum har skrivit om det i Rogue State: A Guide to the World’s Only Superpower.
För att knäcka Ryssland deltar vi bojkotten mot landet, men landet kan sälja sin olja och gas med förtjänst till Indien och Kina. Rubeln har stigit i värde. Vi drabbas av arbetslöshet, energibrist, livsmedelsbrist, inflation, höga elpriser och räntor. Många kommer inte att klara kostnaderna. Världen får fler hemlösa och depression.
Ryssland anklagas för att ha sprängt Nordstream I och II. Men vem var det som tjänade på det? Ryssland förlorar ett förhandlingsargument, ledningarna har kostat dem 200 miljarder kronor, och de innehöll så mycket gas att den ger lika stor klimateffekt som ett års växthusgaser från Sverige. USA kan däremot förhindra eventuella kompromisser från EU mot Ryssland, och man hade gett veto mot Tyskland att godkänna den sista ledningen. President Biden hade hotat med att spränga ledningarna om Ryssland gick in i Ukraina, och utrikesministern Blinken ser sprängningen som en enorm möjlighet för USA. Landet kan sälja sin skiffergas dyrt. Det var stor aktivitet med amerikanska ubåtar i området under juni. Den norska gasledningen till Polen, Baltic Pipe, har just blivit klar.
Attentatet visar hur sårbart dagens samhälle blivit. Utan alla ledningar i havet för el, gas och fiber stannar samhället, och de är lätta att sabotera. Våra mobilmaster har inte mer än en halvtimmes backup för strömavbrott.
Ryssland drevs av USA till ett proxykrig (genom ombud) mot Ukraina. När Tyskland 1990 fick återförenas lovades Ryssland att inga amerikanska baser skulle placeras öster om landet. Nu finns det 25 stycken. Maidan-upproret i Ukraina 2014 startade med USA:s hjälp, när presidenten Janukovytj talade om mer samarbete med Ryssland. Minsk II-avtalet 2015 undertecknades av Ryssland och Ukraina för att bryta konflikten i Donbass. Luhansk och Donetsk skulle bli autonom regioner i Ukraina. Landet skulle förbli neutralt. Ryssland vill inte ha några amerikanska baser där. Men det motarbetades av USA.
När Ryssland anföll i februari gjorde Zelensky en fredsöverenskommelse efter den med Putin månaden efter, men den tvangs han av USA att dra tillbaka. Det har kanske dött 60 000 på var sida, och förstörelsen i Ukraina har bedömts till 4 000 miljarder kronor.
Nu är Putin på väg att förlora kriget. Han missbedömde Ukrainas upprustning och ukrainarnas försvarsvilja. Man kan frukta att han nu gör något desperat. Som att besvara sprängningen av gasledningarna med något motsvarande sabotage. Då riskerar vi en konfrontation direkt mellan USA och Ryssland och hotande världskrig. Bägge länderna har sagt sig beredda att använda kärnvapen. Ingen väg till fred syns. Konflikten i Ukraina kunde ha slutat på ett annat sätt.
Hans Sternlycke
Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.
Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (4) och Fred med Jorden (2022).