MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 12 september 2025

fredag 12 september 2025

Krigets sabotörer: En granskning av den högerextrema Azovbataljonen

Kriget i Ukraina

Vulgär nationalism, Hollywood-nazism och huliganism. Det är några av kännetecknen för den av Zelenskyj understödda Azov-bataljonen som välkomnat både kriminella och ligister i sina led. Den obskyra paramilitära styrkan har under kriget i Ukraina gjort sig skyldiga till tortyr, sabotage av mänskliga korridorer och grova krigsförbrytelser där man systematiskt gömt sig bland civila för att nyttja dem som mänskliga sköldar. Här är Nya Dagbladets granskning av den ökända milisen som finansierats av bland andra den ukrainsk-judiske oligarken Ihor Kolomojskyj som även lanserade Volodymyr Zelenskyj själv.

publicerad 27 december 2023
– av Isac Boman
Azovbataljonen är kanske den mest ökända stridande enheten i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När kriget i Donbass i östra Ukraina drog igång 2014 insåg ukrainska makthavare snabbt hur dåligt rustad och förberedd den reguljära armén var för att bekämpa de ryskspråkiga separatisterna i regionen och hur undermåligt det militära ledarskapet fungerade.

Efter att ha lidit flera nederlag startades det, med det ukrainska inrikesministeriets välsignelse och godkännande, istället upp ett flertal paramilitära miliser och frivilligförband för att slåss mot separatisterna. Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov utfärdade den 13 april 2014 ett dekret som godkände skapandet av nya paramilitära grupper med upp till 12 000 medlemmar och tre veckor senare grundades officiellt Azovbataljonen.

Finansieras av förmögna oligarker

Gruppen finansierades initialt av privata aktörer – bland andra de mycket förmögna oligarkerna Ihor Kolomojskyj och Serhij Taruta, som räknas som två av Ukrainas allra mest förmögna män.

 

Oligarkerna Taruta och Kolomojskyj. Foto: Andriy Makukha/CC BY-SA 4.0/faksimil/Youtube

 

Den ukrainsk-judiske mångmiljardären, mediemogulen och tidigare guvernören Kolomojskyj äger bland annat PrivatBank och mediegruppen 1+1 media. Han pekas ut som den som drivit fram Volodymyr Zelenskyjs politiska framgångar och varit helt avgörande för att få denne vald till landets president – bland annat genom att tidigare bekosta en populär tv-serie där Zelenskyj spelar just en oligarkbekämpande president och ”man av folket”.

Oligarkens motiv för att lansera komikern Zelenskyj som president ska ha varit att få bort den dåvarande presidenten Petro Porosjenko eftersom denne ville nationalisera landets största bank (PrivatBank) som ägdes av just Kolomojskyj. Efter att Zelenskyj vunnit valet stoppades också nationaliseringen av storbanken och den återlämnades i oligarkens ägo.

Ihor Kolomosjkyj finansierar och har haft stor kontroll även över andra frivilligbataljoner i Ukraina – bland annat Dnipro 1 och 2, Aidar och Donbass. Han har även lovat att betala 10 000 dollar från sin privata förmögenhet för varje ”tillfångatagen rysk sabotör”.

Den kontroversielle oligarkens ljusskygga affärer, där pengar gömts och tvättats via olika offshore-bolag, har bland annat lett till att Kolomojskyj och hans familj inte längre tillåts resa in i USA eftersom han bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt.

– Han är inblandad i korrupta handlingar som undergräver rättsstatsprincipen och den ukrainska allmänhetens tilltro till deras regerings demokratiska institutioner och offentliga processer, vilket inkluderar att använda sitt politiska inflytande och officiella makt för sin egen personliga vinning, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken och menade vid tillfället att oligarken ”utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas framtid”.

Foto: faksimil/The Times of Israel

 

Mångmiljardären har även varit ordförande för flera judiska lobbyorganisationer och är i Ryssland misstänkt för mord, kidnappning och annan grov brottslighet.

Serhij Taruta, som också utpekats som en viktig finansiär av bataljonen, har även han en bakgrund som guvernör (i Donetsk) och sitter numera i det ukrainska parlamentet. Mångmiljardären är grundare av ett av Ukrainas största företag, Industrial Union of Donbas – ett holdingbolag som äger delar av ett 40-tal industriföretag i Östeuropa.

Taruta har som många andra oligarker tagit tydlig ställning för att Ukraina ska distansera sig från Ryssland och istället närma sig Väst. Han har även under årens lopp konsekvent gett sitt stöd till USA- och EU-vänliga presidentkandidater som Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko.

Efter maktskiftet blev Taruta och Kolomosjkyj belönade med guvernörstitlar men precis som sin oligarkkollega blev Taruta snart avsatt efter en konflikt med president Petro Porochenko, där han bland annat kritiserat presidentens försök att få till fred i östra Ukraina.

 

Oligarkerna hamnade i konflikt med president Petro Porochenko. Foto: faksimil/Youtube

 

Stålmagnaten förespråkade redan 2014 en mycket aggressiv linje mot de rysktalande separatisterna i östra Ukraina och argumenterade öppet för att de som ”vägrar föra dialog med regeringen” måste ”tas ut med våld”.

Taruta har även beskrivit de pro-ryska utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk som ”terroristorganisationer” och hävdat att krigföringen mot separatisterna är nödvändig för att ”skydda freden och ordningen” i landet.

– De (separatisterna) är terrorister och vi kommer inte att låta dem styra vårt land.

Exakt hur stora summor de båda oligarkerna plöjt ner i Azov har hittills inte offentliggjorts.

Ideologi

Vid bildandet dominerades Azovbataljonen huvudsakligen av radikala nationalister och nationalsocialister. Bataljonens förste befälhavare Andrij Biletski var även medgrundare av det etnonationalistiska partiet Socialnationalistiska församlingen vars uttalade mål är att skapa en ”socialnationalistisk” stat i Ukraina, stoppa invandringen och säkra Ukrainas ”europeiska identitet”.

 

Andrij Biletski, intervjuad av ukrainsk tv. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

– (Den ukrainska nationens mål) är att leda världens vita raser i ett sista korståg […] mot semitledda undermänniskor, deklarerade han 2010.

Andra i ledarskiktet hade en liknande bakgrund och som symbol antog Azovbataljonen varghaken – en uråldrig hednisk symbol men som idag kanske främst förknippas med det nationalsocialistiska Tyskland, Waffen-SS och Wehrmacht och som idag av den tyska staten klassas som ”hatsymbol”. Även svastikor och andra symboler förknippade med Tredje riket användes flitigt av bataljonens medlemmar.

 

Foto: faksimil/Youtube

 

Företrädarnas politiska historik, återkommande kontroversiella uttalanden och de symboler som användes, ledde till flera kontroverser och uppmärksammade reportage där Azov pekades ut som en ”nazistisk” bataljon. 2015, när Azov uppgraderats till regemente och blivit en officiellt erkänd del av det ukrainska nationalgardet (direkt underställt inrikesministeriet), uttryckte många mer liberala medier, opinionsbildare och politiker sin oro över ”nazismen” inom den ukrainska armén och det faktum att framträdande officerare i bataljonen ”belönats” för sina insatser och fått höga poster inom det ukrainska samhället, som i fallet med den tidigare vice befälhavaren Troyan som blev polischef över Kiev-regionen.

 

Azovbefälet Vadim Troyan blev Kievs polischef. Foto: Иванов Олександр/CC BY-SA 4.0

 

För att bemöta de många anklagelserna fick en företrädare för bataljonen gå ut i pressen och försäkra omvärlden att bara omkring 20 procent av medlemmarna i bataljonen definierade sig som nationalsocialister.

Flera judiska sympatisörer och medlemmar har också gått ut i medierna och deklarerat att Azovs ideologi är tydligt ”anti-rysk” – inte ”antisemitisk” och att judar är varmt välkomna att ansluta sig till bataljonen.

– Det fanns ortodoxa judar i Azov. Jag vet detta eftersom jag var med i striderna. Ingen brydde sig om att jag var jude, konstaterar Daniel Kovzhun.

– Jag blev chockad när jag såg män med hakkorstatueringar. Men jag pratade med dem hela tiden om att jag var jude och de hade inget negativt att säga, de hade ingen anti-judisk ideologi, försäkrar Konstantyn Batozsky.

 

Kombattanter med Nato-, Azov- och hakkorsflaggor. Foto: faksimil/Youtube

 

Noterbart är också att den ortodoxe juden Nathan Khazin säger sig vara en av Azovbataljonens grundare och skapade en specifikt judisk enhet som deltog i stridigheterna och som hade en egen fältsynagoga. Han har också tjänstgjort i den israeliska armén, men valde att återvända till Ukraina.

 

Nathan Khazin säger sig vara medgrundare till Azov. Foto: faksimil/Twitter

 

Även profilerade nationalistiska kanaler har anmärkt på att bataljonens vulgära framtoning, hänsynslösa våld och splittrade ideologiska prägel. Bland annat Red Ice TV menar att det är tydligt att det inte inte handlar om ett genuint projekt.

Det spretar åt alla håll. Jag förstår inte deras motivationer, deras framtoning eller deras allianser med Väst-backade personer som Zelenskyj, säger programledaren Henrik Palmgren.

 

Utbildning

I mars 2015 deklarerade den dåvarande ukrainske inrikesministern Arsen Avakov stolt att Azovbataljonen blir en av de allra första ukrainska enheterna att tränas och utbildas av USA på en militärbas i de västra delarna av landet. 290 amerikanska fallskärmsjägare skulle flygas över för att hålla i utbildningarna och effektivisera bataljonen.

 

Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

USA:s träning av bataljonen ställdes dock in bara månader senare efter att det amerikanska representanthuset sagt nej till alla former av stöd till Azov på grund av dess ideologiska inriktning. Förbudet drogs sedan tillbaka i november samma år efter påtryckningar från Pentagon och bataljonen kunde återigen ta emot amerikansk träning, stöd och vapen – ett besked som fick kritik av vissa judiska lobbygrupper men stöttades av andra.

2018 förbjöd USA:s representanthus återigen amerikansk träning och stöd till Azov och ett flertal amerikanska politiker har även krävt att frivilligbataljonen bör klassas som en utländsk terrororganisation.

2019 kom även beskedet att Facebook beslutat bannlysa bataljonen från sina plattformar och även infört ett förbud från att hylla bataljonen och deras agerande. Den 24 februari 2022 – samma dag som Ryssland gick in i Ukraina meddelade dock företaget att det numera är fritt fram att hylla Azov igen.

Exakt hur mycket resurser USA lagt på att träna och beväpna Azovbataljonen är svårt att avgöra, delvis för att träningen skett i det fördolda utan möjlighet till granskning men också för att den inte är det enda ukrainska paramilitära förband som fått amerikanskt stöd.

 

Soldater från Azov deltar i en parad i Mariupol. Foto: Wanderer77/CC BY-SA 4.0

 

Yahoos nationelle säkerhetskorrespondent Zach Dorfman konstaterar samtidigt att USA:s underrättelsetjänst CIA ansvarat för ett ”intensivt träningsprogram” av ukrainska paramilitära styrkor sedan 2015 och att de USA-tränade soldaterna kommer att ”spela en kritisk roll” vid en rysk invasion.

CIA-träningen ska ha pågått under såväl Obamas som Trumps och Joe Bidens tid som presidenter och lagt stort fokus på att lära de paramilitära grupperna hantera vapen, kamouflage, orientering, underrättelseverksamhet och olika stridstaktiker som används av amerikanska elitförband.

Enligt en tidigare chef vid CIA kan operationen bäst beskrivas som att USA tränar ukrainarna ”att döda ryssar”.

– Om ryssarna invaderar så kommer de (deltagarna i CIA:s träningsprogram) att vara er milis, era rebelledare… Vi har tränat de här killarna i åtta år nu. De är riktigt duktiga krigare. Det är här byråns program kan ha en betydande påverkan, konstaterar han vidare.

Enligt andra rapporter har amerikanska granatkastare och andra vapen skickats till Azovbataljonen och även vänstertidningen Daily Beast kunde konstatera att ansvariga för de amerikanska träningsprogrammen i Ukraina varken sållade bort ”nazister” eller personer som kan ha begått krigsförbrytelser. Det har också framkommit att även kanadensisk militär har tränat medlemmar i bataljonen.

– Att stötta Ukrainas nynazister tjänar USA:s egna intressen. Genom att elda på konflikter mellan Ukraina och Ryssland så har USA försvagat Ryssland och ytterligare drivit Ukraina mot Nato; man har också förbättrat sina relationer med Europa som har blivit mer strategiskt beroende av USA. USA är den stora vinnaren på spänningarna mellan Ryssland och Ukraina, konstaterar Li Wei, kinesisk expert på nationell säkerhet.

 

Azovs nuvarande befälhavare Denys Prokopenko.

 

Påstådd avradikalisering

Efter att Azovbataljonen uppgått i det ukrainska nationalgardet och fått stöd och träning av Nato-länder har det blivit allt viktigare för dess apologeter att skifta fokus från bataljonens ideologiska bakgrund och åsikter och istället få bataljonen att framstå mer som vilket stridande förband som helst.

2017 hävdade exempelvis den profilerade tankesmedjan Council on Foreign Relations, som anses ha ett avgörande inflytande på USA:s utrikespolitik, i sin publikation Foreign Affairs att Azovbataljonen har ”avradikaliserats och avpolitiserats” efter att han blivit en del av Ukrainas officiella försvarsmakt. Den ukrainska regeringen hävdar också att man infört rigorösa bakgrundskontroller för att sålla bort ”nynazister” och utländska kombattanter med tveksamma motiv och bataljonens grundare Biletski har även tydligt tonat ner sin radikala retorik.

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council har också deklarerat att Azov inte borde klassas som en utländsk terrororganisation – eftersom man numera är ett riktigt regemente underställt nationalgardet och inrikesministeriet. Man hävdar vidare att bataljonens ideologiska prägel är ”tämligen irrelevant idag”.

Andra stora internationella vänsterliberala medier och flera betydelsefulla tankesmedjor började i samband med krigets utbrott i Ukraina 2022 argumentera för att det var Azovs rykte som stridande förband och dess förmåga att träna nya rekryter som lockade människor att söka sig dit – inte deras politiska ideologi och historik, samt att det numera är ”patriotism” och vreden mot Ryssland som motiverar bataljonen – inte ”nynazism”.

Man har också varit noga med att påpeka att den ”högerextrema rörelsen” i Ukraina är betydligt mindre än i många andra länder och att Azovsoldaternas politiska tillhörighet inte är någonting man bör fokusera på.

 

Tankesmedjan Democratic Initiatives Foundation menar att Azov är opolitiska. Foto: faksimil/dig.org.ua

 

Övergrepp och krigsbrott

Sedan bildandet har Azovbataljonen sammankopplats med en lång rad krigsbrott – inklusive plundring, kidnappningar och tortyr.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skriver exempelvis i en rapport att cirka tio medlemmar i bataljonerna Azov och Donbass våldtagit och torterat en förståndshandikappad man och att denne efter övergreppen tvingades läggas in på en psykiatrisk klinik. Ett annat fall rör en man i staden Mariupol som stödde separatisterna och som därför kidnappades av Azov och hölls fången i en källare i över en vecka samtidigt som han utsattes för tortyr med sexualsadistiska inslag.

Azovbataljonen har framförallt anklagats för att ta sig in i civila byggnader, bland annat härbärgen, bostadshus och museum, plundra dem och beskjuta ryska och pro-ryska mål från dessa – någonting som innebär livsfara för de civila och som varit en huvudförklaring till förstörelsen i bland annat Mariupol.

Vidare har tyska Bild kunnat bekräfta hur medlemmar ur Azovbataljonen torterat ryska krigsfångar – bland annat genom att skjuta dem genom benen och sedan lämna dem att förblöda.

Andra vittnesmål gör gällande att Azovbataljonen satt i system att terrorisera den civilbefolkning de påstår sig beskydda och hur människor som vägrat ta upp vapen mot Ryssland eller som misstänks samarbeta med landet misshandlats, torterats och bundits fast vid lyktstolpar.

Enligt civila på plats ska även barn ha utsatts för övergrepp och medlemmar ur Azovbataljonen påstås även ha attackerat civila som tackat ryska soldater för att de fått fri lejd från det belägrade Mariupol.

Andra personer vittnar om hur bataljonen sedan dess bildande 2014 ägnat sig åt att sätta skräck i lokalbefolkningen i östra Ukraina, hur den rysktalande minoriteten förbjuds tala sitt modersmål och hur boende i regionen utsatts för olika former av övergrepp av Azov och andra grupperingar.

Ryssland har länge anklagat Azovbataljonen för att använda civila som mänskliga sköldar och för att bland annat ockupera sjukhus och därifrån beskjuta ryska mål. När Ryssland senare besvarat elden har västerländska medier systematiskt undanhållit bakgrunden till detta och istället menat att det handlat om oprovocerad beskjutning av civila byggnader från ryskt håll.

Nya Dagbladet har också tidigare kunnat rapportera om hur civila ukrainare vittnat om denna strategi och berättar hur de hotats och hållits inlåsta som fångar av Azov i det av Ryssland belägrade stålverket Azovstal.

– De satte oss i en bur, de släppte inte ut oss. De kom och hotade oss: ”Vi kommer att begrava er här”, vittnar en kvinna.

Enligt Ryssland ägnar sig också bataljonen åt så kallade attacker under falsk flagg där man bland annat påstås ha planerat en terroristattack mot västerländska diplomater i syfte att sedan skyllda denna på Ryssland och få till en flygförbudszon över Ukraina.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att ukrainsk säkerhetstjänst tillsammans med Azovbataljonen minerat en experimentell kärnkraftsreaktor nära staden Charkiv och planerade att spränga denna och sedan anklaga Ryssland för dådet. Inget av terrordåden har hittills ägt rum, och skeptiker menar att det aldrig heller funnits några sådana planer.

Flera vittnen berättar även om hur Azovbataljonen aktivt beskjuter civila som försöker lämna områden med pågående strider i syfte att försvåra för ryska styrkor att inta områden utan civila förluster och hur det ökända regementet med detta i åtanke dödat ”busslaster” med människor som försökt lämna Mariupol. Medlemmar ur bataljonen anklagas också av lokalbefolkningen för att begå sexuella övergrepp mot unga kvinnor.

 

 

Aiden Aslin – en britt som åkte ner för att slåss på den ukrainska sidan men som tillfångatogs av ryska styrkor har också vittnat om hur man torterat tillfångatagna ryska soldater och utsatt dem för olika former av extrema övergrepp – och hur många av de legosoldater som anslutit sig till Ukraina visar tydliga sadistiska tendenser.

De skar av deras fingrar och torterade dem. Fångar misshandlades grovt och förvägrades mat och dryck, hävdar han och anklagar dem även för att mörda civila och för att delta i kriget ”för att de njuter av det”.

 

 

Enligt underrättelser från Donetsk drar Azovbataljonen och den ukrainska militären inte heller alltid jämt och medlemmar i bataljonen ska ha svårt att acceptera order från högre ukrainska befäl. Enligt rapporter ska det hela ha eskalerat så till den grad att Azovkombattanter skjutit ihjäl en högt uppsatt ukrainsk officer – och att den ukrainska armén då svarade med att beskjuta en Azovbas med missiler och dödade ett 20-tal medlemmar i bataljonen. Uppgifterna är dock svåra att bekräfta.

Rapporterna och vittnesmålen om Azovbataljonens olika former av övergrepp och förbrytelser är många och dess medlemmar anklagas också av vittnen för att ha avrättat kvinnor och barn och för att systematiskt beskjuta civila.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har samtidigt avslagit anklagelser mot Azovbataljonen och istället fortsatt att hylla denna.

Jag skulle vilja tillägga att idag är Azovbataljonen en del av Ukrainas nationalgarde som är professionella soldater som skyddar Mariupol. Tvärtom är det ryssarna som beter sig som nazister, hävdar han.

Företrädare för Azov har också fått tala inför det grekiska parlamentet och fått utrymme att i de stora internationella medierna paradoxalt framhäva sig själva som ”antinazistiska” hjältar och modiga krigare som står emot rysk imperialism.

 

Foto: faksimil/The Times

 

Kopplingar till Sverige

Sedan kriget bröt ut har minst 20 000 utländska frivilliga anslutit sig till olika stridande förband i Ukraina för att slåss mot Ryssland – hur många av dessa som återfinns i Azov är dock oklart. Tittar man tillbaka finns dock även en tydlig koppling mellan Sverige och Azovbataljonen.

Flera svenskar åkte redan 2014 ner för att strida för det ökända förbandet – mest känd av dessa var Mikael Skillt med en bakgrund i Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen och även den förste svensken att ansluta sig till Azov.

– 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två, berättar han i en intervju med Bonniertidningen Expressen

– Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem, fortsätter han.

 

Mikael Skillt i Mariupol 2014. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

Han hävdar vidare att man som soldat måste ”stänga av alla moraliska betänkligheter” och att även om Azov i början bestod av radikala nationalister så har ”alla möjliga” personer sedan börjat ansluta sig till förbandet. Enligt italienska medier har Skillt även under 2022 deltagit i stridigheterna för Azovbataljonens förband ”Misanthropic Division” men uppgifterna har inte kommenterats eller bekräftats närmare.

Flera andra svenskar har valt att ansluta sig till Azov och andra frivilligbataljoner i projektet ”Svenska Ukrainafrivilliga” som drogs igång i syfte att få svenskar att åka ner och strida mot pro-ryska separatister. Sammanlagt ska cirka 30 svenskar med denna bakgrund ha rest ner under 2014 – även om inte alla deltagit i faktiska strider.

För alla slutade vistelsen heller inte lyckligt. 31-årige Leo Sjöholm omkom efter att bilen som han och tre andra personer färdades i under ett militärt uppdrag fick sladd och körde av vägen.

– Han har levt hela livet i ett utanförskap. Med Ukraina fick han en uppgift i livet. Plötsligt var han någon… Jag trodde nog in i det sista att han inte skulle åka. Vi pratade om det och han köpte biljetter och packade kläder, men jag förträngde det. Hade jag verkligen förstått hade jag nog lagt mig under flygplanet för att hindra honom, berättar hans mamma Marinette.

Enligt ryska UD har minst fem svenskar dödats även under 2022 och det är belagt att det fanns svenskar på plats när en ukrainsk militärbas besköts med raketer och minst 35 personer dödades. Varken ukrainska eller svenska myndigheter har dock velat kommenterat uppgifterna om avlidna svenskar i kriget.

 

Den ställföreträdande befälhavaren ”Mikhail” ska ha stupat i Mariupol. Foto: faksimil/Youtube

 

Som utomstående är det svårt att få en tydlig bild över Azovbataljonens status i dagsläget och hur många kombattanter man har kvar. Det rapporteras om att flera högt uppsatta ledare har dödats i kriget och att ett stort antal av regementets medlemmar ska ha mist livet under striderna vid Mariupol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”EU:s krigsstöd gör de ukrainska oligarkerna rika”

Kriget i Ukraina

EU:s miljarder till Ukraina göder oligarkers förmögenheter – varför låter vi Zelenskyj och hans krets förlänga kriget för sin egen personliga vinning? Det frågar sig Josef Csiba.

publicerad 7 september 2025
EU-byråkraterna har hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Hur länge vill och orkar EU ösa in pengar i det bottenlösa hål som heter Ukraina? Den frågan ställde jag till EU-byråkraterna genom EU-portalen utan att få något vettigt svar därifrån, vilket är naturligt, för EU har inga hållbara planer för sin framtida Ukrainapolitik.

Ukraina befinner sig i en mycket allvarlig situation. Kriget är så gott som förlorat, landet ligger i ruiner – vilket naturligtvis är beklagligt men delvis också självförvållat. För vilken förnuftig människa skulle utmana Mike Tyson i en boxningsmatch utan att vara i samma viktklass som han själv? Samma regel gäller även för Ukraina. Man går inte ut i krig mot en tio gånger så mäktig fiende, utan att räkna med konsekvenserna. Det är inte vackert och moraliskt att säga så, men verkligheten förblir sådan i alla fall.

EU-byråkraterna i Bryssel har enligt sina egna uppgifter hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina. Den enorma summan skulle ha räckt till att ge varenda svensk barnfamilj sexhundratusen kronor skattefritt och ändå skulle det bli pengar över. Ursula von der Leyen och hennes kamrater i Bryssel valde att skicka den enorma summan till Ukraina istället. Ett land som inte ens är medlem i EU och utan formell godkännande av EU:s egna medborgare.

Och då kan man naturligtvis fråga sig vilka fickor dessa oerhörda summor pengar har hamnat i? Det vet vi faktiskt inte med säkerhet, men det finns ändå vissa uppgifter om att förutom Zelenskyj och hans familj, även vilka av hans tidigare polare har plötsligt blivit stenrika på kort tid efter statskuppen i Kiev 2014.

Vladimir Zelenskyj kan första hand tacka Igor Kolomorskij, TV-producenten och dollarmiljardären, för sin lycka som Ukrainas president, för det var han som i en TV-serie omvandlade den tidigare skådespelaren och komikern till en fiktiv hjälte som Ukrainas president.

Rinat Ahmetov, stålmiljardären, vars förmögenhet värderas till trettiomiljarder dollar i det fattiga Ukraina som är så beroende av hjälp från EU.

Sergej Taruta som har blivit stenrik efter statskuppen på privatisering av Ukrainska statsegendomar.

Sergej Kolonjuk, en Black Rock figur, har blivit rik genom sina kontakter bland annat inom globalistkretsar och EU eliten inom Bryssel.

Viktor Pintjuk med en förmögenhet över tremiljarder dollar.

Listan kan göras lång, men vad jag framförallt vill jag säga är att det finns gott om resurser och rika oligarker i Ukraina. Problemet är att makten och pengarna ligger i fel händer. Inte utan orsak är Ukraina klassad som ett av världens mest korrupta land.

Dessa oligarker, inklusive Zelenskyj, själv vill naturligtvis inte att kriget ska ta slut, för då kommer penningflödet framförallt från EU att sina, och då kommer kanske de tidigare bidragsgivarna att ställa den obekväma frågan, varifrån härstammar deras miljardförmögenheter?

Ukraina disponerar idag med Europas största arme utrustad med världens mest moderna vapen, allt finansierat med pengar från EU. Var finns det garantier på att Ukraina, med sin enorma militärstyrka, inte ska vända sig mot exempelvis Ungern eller Slovakien efter kriget slut? Mot länder som idag motsätter sig all finansiering av Ukrainas krig mot Ryssland.

Vi som är lite äldre kan fortfarande komma ihåg att ockupationen av Ungern 1956 och dåvarande Tjeckoslovakien 1968 skedde framförallt med hjälp av militära styrkor från Ukraina. Finns det några garantier på att detta inte ska upprepas igen? Ungern och Slovakien är idag medlemmar av Nato skulle de flesta säga, men vad gjorde Nato då Ukraina bombade sönder och samman den livsviktiga oljeledningen till dessa länder? Svaret är att Nato inte ens rörde ett finger till försvar av sina allierade. Nato är nämligen bara den förlängda armen av USA för att försvara USA:s intressen i Europa och i övriga världen.

Om någon eventuellt skulle tro att USA skulle skicka sina soldater för att dö i Europa ifall någon av dessa små, för USA obetydliga länder, till exempel Sverige och Finland skulle bli invaderade av Ryssland eller Ukraina är alldeles fel ute. USA ingriper militärt enbart om det gagnar sina egna intressen och dit hör varken Sverige eller Finland.

Om vi européer vill bevara vår suveränitet och säkerhet utan hjälp av USA och kunna försvara oss själva gör vi bäst i att lämna Nato och EU för att sedan förena Europas länder i en sammanslutning av starka nationalstater som respekterar varandras olikheter och särintressen. Detta är naturligtvis en mardrömsscenario för globalisterna som Ursula von der Leyen och vår egen statsminister Ulf Kristersson.

Hur som helst globalisternas tid är snart förbi, ty fler och fler av Europas ledare inser att de har blivit lurade av den globalistiska eliten i Bryssel och förhoppningsvis kommer snart att följa Storbritanniens väg, vilken leder oss ut ur EU.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2025
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainsk vapenfabrik i Danmark – medborgarna får inte överklaga

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2025
– av Isac Boman
Fabriken i Skrydstrup ska främst producera raketbränsle till kryssningsroboten "Flamingo".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska vapentillverkaren Fire Point etablerar en fabrik för raketbränsle i danska Skrydstrup. För att påskynda etableringen använder regeringen en omstridd lag som kringgår medborgarnas överklaganderätt – och behöver därmed inte ta hänsyn till lokalbefolkningens oro.

Bara på andra sidan stängslet från flygbasen Skrydstrup, där Danmarks nya F-35-stridsflygplan är stationerade, ska det ukrainska vapenföretaget Fire Point starta produktion av fast raketbränsle den 1 december. Beskedet kom under en presskonferens med försvarsminister Troels Lund Poulsen (Venstre).

— Vi är stolta över att få välkomna dem till Danmark. Vi bidrar nu som land till att säkerställa att Ukraina kan föra den viktiga kampen mot övermakten Ryssland, hävdar ministern, som personligen besökt företaget i Ukraina.

Fire Point ligger bakom Ukrainas nya kryssningsrobot ”Flamingo”, som enligt uppgifter nyligen använts mot en rysk bas på Krim. Vapnet uppges ha en räckvidd på 3 000 kilometer och har av president Volodymyr Zelenskyj beskrivits som landets ”mest framgångsrika” missil.

Det är just det fasta raketbränslet till denna missil som nu ska produceras i Skrydstrup, där lokalbefolkningen uttryckt stark oro över eventuella säkerhetsrisker.

”Dialog” ska lugna medborgarna

För att möjliggöra den snabba etableringen använder den danska regeringen den kritiserade lagen som sätter medborgarnas överklaganderätt ur spel och ger myndigheterna fritt spelrum att kringgå andra lagar när ett projekt anses tjäna väsentliga nationella försvarsmål eller civila beredskapssyften.

Lokalbefolkningen har reagerat med oro över att ha en raketbränslefabrik i sitt närområde och ett offentligt möte hålls på lördag, där både försvarsministern och näringsminister Morten Bødskov (Socialdemokraterna) ska möta bekymrade medborgare.

— Jag förstår mycket väl de många bekymmer som potentiellt kommer i och omkring Skrydstrup, medger Troels Lund Poulsen.

Haderslevs borgmästare Mads Skau (Venstre) försöker balansera mellan regeringens beslut och missnöjda medborgares oro.

— Vi ska se till att det fortfarande är tryggt för medborgarna att bo i området. Det gör vi genom dialog. Jag har sagt till ministrarna att det är viktigt att de håller medborgarna informerade om vad som försiggår.

”Hundratals arbetstillfällen”

Näringsminister Bødskov är noga med att betona att fabriken kommer att skapa ”flera hundra arbetstillfällen”, främst för outbildad arbetskraft.

Trots användningen av den omstridda lagen bedyrar han att säkerheten inte kompromissas:

— De krav som existerar för säkerhetsavstånd till omgivningen rör vi inte. Detsamma gäller kraven för transport av raketbränsle. Det som gäller idag kommer också att gälla imorgon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyen: EU kan skicka tiotusentals soldater till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 september 2025
– av Isac Boman
Enligt Ursula von der Leyen är det självklart att EU fortsätter finansiera Ukrainas militär.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Europeiska makthavare arbetar med vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ”ganska precisa planer” för truppinsatser i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal.

Hur det hela ska finansieras och vilka befogenheter trupperna skulle få är dock fortfarande oklart.

I en intervju med Financial Times hävdar von der Leyen att planerna har fullt amerikanskt stöd och att president Trump lovat amerikansk närvaro som backup.

— Säkerhetsgarantier är absolut avgörande. Vi har en tydlig färdplan och vi hade en överenskommelse i Vita huset. Det här arbetet går mycket bra framåt, uppger EU-kommissionens ordförande.

Truppinsatsen skulle enligt EU-bossen kunna omfatta tiotusentals europeiska soldater, med stöd från amerikanska lednings- och kontrollsystem. Exakt hur många länder som skulle delta eller vad deras mandat skulle vara framgår dock inte i dagsläget.

Planerna ska ha diskuterats vid förra månadens möte i Washington mellan Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare. Samma grupp väntas träffas igen i Paris den 4 september, denna gång på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron.

Plötsligt förtroende för Trump

Efter att europeiska makthavare i månader oroat sig för Trumps uttalanden om att snabbt avsluta kriget och dra ner det amerikanska stödet till Ukraina, framställer von der Leyen honom nu som en pålitlig partner.

— Putin har inte förändrats, han är ett rovdjur. Trump vill ha fred men Putin kommer inte till förhandlingsbordet. Trump har negativa erfarenheter av Putin, som allt oftare ignorerar vad han säger, påstår hon.

Försvarsministrar från den så kallade koalitionen ska enligt von der Leyen ha träffats förra veckan och ”arbetat fram ganska precisa planer”. Samtidigt medger hon att truppinsatser är bland de mest känsliga beslut en nation kan fatta.

— Att skicka ut trupper är ett av de viktigaste suveräna besluten för en nation, men känslan är att det brådskar enormt. Det går framåt. Det tar verkligen form, säger von der Leyen.

Vem ska betala notan?

EU-toppen signalerar att EU-skattebetalare kommer att få stå för en betydande del av finansieringen av Ukrainas försvar även efter ett fredsavtal. EU-kommissionen ska undersöka nya finanseringskällor för vad hon kallar ”hållbar finansiering av de ukrainska väpnade styrkorna som en säkerhetsgaranti.”

— Efter ett fredsavtal kommer Kiev att behöva ganska många soldater, och de behöver bra löner och förstås modern utrustning. Det är helt säkert att EU måste bidra, fortsätter hon.

Utöver befintligt stöd ska enligt von der Leyen ”en extra betalning” tillhandahållas för de ukrainska väpnade styrkorna. Medlemsländerna uppmanas dessutom använda en lånefond på 150 miljarder euro för fortsatta vapenköp till Ukraina.

Trots de ambitiösa planerna saknas fortfarande svar på grundläggande frågor om hur länge en eventuell insats skulle pågå, under vilket juridiskt ramverk den skulle ske, och vad som händer om inte alla EU-länder vill ställa upp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.