MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 2 augusti 2025

lördag 2 augusti 2025

 

Krigets sabotörer: En granskning av den högerextrema Azovbataljonen

Kriget i Ukraina

Vulgär nationalism, Hollywood-nazism och huliganism. Det är några av kännetecknen för den av Zelenskyj understödda Azov-bataljonen som välkomnat både kriminella och ligister i sina led. Den obskyra paramilitära styrkan har under kriget i Ukraina gjort sig skyldiga till tortyr, sabotage av mänskliga korridorer och grova krigsförbrytelser där man systematiskt gömt sig bland civila för att nyttja dem som mänskliga sköldar. Här är Nya Dagbladets granskning av den ökända milisen som finansierats av bland andra den ukrainsk-judiske oligarken Ihor Kolomojskyj som även lanserade Volodymyr Zelenskyj själv.

publicerad 27 december 2023
– av Isac Boman
Azovbataljonen är kanske den mest ökända stridande enheten i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När kriget i Donbass i östra Ukraina drog igång 2014 insåg ukrainska makthavare snabbt hur dåligt rustad och förberedd den reguljära armén var för att bekämpa de ryskspråkiga separatisterna i regionen och hur undermåligt det militära ledarskapet fungerade.

Efter att ha lidit flera nederlag startades det, med det ukrainska inrikesministeriets välsignelse och godkännande, istället upp ett flertal paramilitära miliser och frivilligförband för att slåss mot separatisterna. Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov utfärdade den 13 april 2014 ett dekret som godkände skapandet av nya paramilitära grupper med upp till 12 000 medlemmar och tre veckor senare grundades officiellt Azovbataljonen.

Finansieras av förmögna oligarker

Gruppen finansierades initialt av privata aktörer – bland andra de mycket förmögna oligarkerna Ihor Kolomojskyj och Serhij Taruta, som räknas som två av Ukrainas allra mest förmögna män.

 

Oligarkerna Taruta och Kolomojskyj. Foto: Andriy Makukha/CC BY-SA 4.0/faksimil/Youtube

 

Den ukrainsk-judiske mångmiljardären, mediemogulen och tidigare guvernören Kolomojskyj äger bland annat PrivatBank och mediegruppen 1+1 media. Han pekas ut som den som drivit fram Volodymyr Zelenskyjs politiska framgångar och varit helt avgörande för att få denne vald till landets president – bland annat genom att tidigare bekosta en populär tv-serie där Zelenskyj spelar just en oligarkbekämpande president och ”man av folket”.

Oligarkens motiv för att lansera komikern Zelenskyj som president ska ha varit att få bort den dåvarande presidenten Petro Porosjenko eftersom denne ville nationalisera landets största bank (PrivatBank) som ägdes av just Kolomojskyj. Efter att Zelenskyj vunnit valet stoppades också nationaliseringen av storbanken och den återlämnades i oligarkens ägo.

Ihor Kolomosjkyj finansierar och har haft stor kontroll även över andra frivilligbataljoner i Ukraina – bland annat Dnipro 1 och 2, Aidar och Donbass. Han har även lovat att betala 10 000 dollar från sin privata förmögenhet för varje ”tillfångatagen rysk sabotör”.

Den kontroversielle oligarkens ljusskygga affärer, där pengar gömts och tvättats via olika offshore-bolag, har bland annat lett till att Kolomojskyj och hans familj inte längre tillåts resa in i USA eftersom han bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt.

– Han är inblandad i korrupta handlingar som undergräver rättsstatsprincipen och den ukrainska allmänhetens tilltro till deras regerings demokratiska institutioner och offentliga processer, vilket inkluderar att använda sitt politiska inflytande och officiella makt för sin egen personliga vinning, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken och menade vid tillfället att oligarken ”utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas framtid”.

Foto: faksimil/The Times of Israel

 

Mångmiljardären har även varit ordförande för flera judiska lobbyorganisationer och är i Ryssland misstänkt för mord, kidnappning och annan grov brottslighet.

Serhij Taruta, som också utpekats som en viktig finansiär av bataljonen, har även han en bakgrund som guvernör (i Donetsk) och sitter numera i det ukrainska parlamentet. Mångmiljardären är grundare av ett av Ukrainas största företag, Industrial Union of Donbas – ett holdingbolag som äger delar av ett 40-tal industriföretag i Östeuropa.

Taruta har som många andra oligarker tagit tydlig ställning för att Ukraina ska distansera sig från Ryssland och istället närma sig Väst. Han har även under årens lopp konsekvent gett sitt stöd till USA- och EU-vänliga presidentkandidater som Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko.

Efter maktskiftet blev Taruta och Kolomosjkyj belönade med guvernörstitlar men precis som sin oligarkkollega blev Taruta snart avsatt efter en konflikt med president Petro Porochenko, där han bland annat kritiserat presidentens försök att få till fred i östra Ukraina.

 

Oligarkerna hamnade i konflikt med president Petro Porochenko. Foto: faksimil/Youtube

 

Stålmagnaten förespråkade redan 2014 en mycket aggressiv linje mot de rysktalande separatisterna i östra Ukraina och argumenterade öppet för att de som ”vägrar föra dialog med regeringen” måste ”tas ut med våld”.

Taruta har även beskrivit de pro-ryska utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk som ”terroristorganisationer” och hävdat att krigföringen mot separatisterna är nödvändig för att ”skydda freden och ordningen” i landet.

– De (separatisterna) är terrorister och vi kommer inte att låta dem styra vårt land.

Exakt hur stora summor de båda oligarkerna plöjt ner i Azov har hittills inte offentliggjorts.

Ideologi

Vid bildandet dominerades Azovbataljonen huvudsakligen av radikala nationalister och nationalsocialister. Bataljonens förste befälhavare Andrij Biletski var även medgrundare av det etnonationalistiska partiet Socialnationalistiska församlingen vars uttalade mål är att skapa en ”socialnationalistisk” stat i Ukraina, stoppa invandringen och säkra Ukrainas ”europeiska identitet”.

 

Andrij Biletski, intervjuad av ukrainsk tv. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

– (Den ukrainska nationens mål) är att leda världens vita raser i ett sista korståg […] mot semitledda undermänniskor, deklarerade han 2010.

Andra i ledarskiktet hade en liknande bakgrund och som symbol antog Azovbataljonen varghaken – en uråldrig hednisk symbol men som idag kanske främst förknippas med det nationalsocialistiska Tyskland, Waffen-SS och Wehrmacht och som idag av den tyska staten klassas som ”hatsymbol”. Även svastikor och andra symboler förknippade med Tredje riket användes flitigt av bataljonens medlemmar.

 

Foto: faksimil/Youtube

 

Företrädarnas politiska historik, återkommande kontroversiella uttalanden och de symboler som användes, ledde till flera kontroverser och uppmärksammade reportage där Azov pekades ut som en ”nazistisk” bataljon. 2015, när Azov uppgraderats till regemente och blivit en officiellt erkänd del av det ukrainska nationalgardet (direkt underställt inrikesministeriet), uttryckte många mer liberala medier, opinionsbildare och politiker sin oro över ”nazismen” inom den ukrainska armén och det faktum att framträdande officerare i bataljonen ”belönats” för sina insatser och fått höga poster inom det ukrainska samhället, som i fallet med den tidigare vice befälhavaren Troyan som blev polischef över Kiev-regionen.

 

Azovbefälet Vadim Troyan blev Kievs polischef. Foto: Иванов Олександр/CC BY-SA 4.0

 

För att bemöta de många anklagelserna fick en företrädare för bataljonen gå ut i pressen och försäkra omvärlden att bara omkring 20 procent av medlemmarna i bataljonen definierade sig som nationalsocialister.

Flera judiska sympatisörer och medlemmar har också gått ut i medierna och deklarerat att Azovs ideologi är tydligt ”anti-rysk” – inte ”antisemitisk” och att judar är varmt välkomna att ansluta sig till bataljonen.

– Det fanns ortodoxa judar i Azov. Jag vet detta eftersom jag var med i striderna. Ingen brydde sig om att jag var jude, konstaterar Daniel Kovzhun.

– Jag blev chockad när jag såg män med hakkorstatueringar. Men jag pratade med dem hela tiden om att jag var jude och de hade inget negativt att säga, de hade ingen anti-judisk ideologi, försäkrar Konstantyn Batozsky.

 

Kombattanter med Nato-, Azov- och hakkorsflaggor. Foto: faksimil/Youtube

 

Noterbart är också att den ortodoxe juden Nathan Khazin säger sig vara en av Azovbataljonens grundare och skapade en specifikt judisk enhet som deltog i stridigheterna och som hade en egen fältsynagoga. Han har också tjänstgjort i den israeliska armén, men valde att återvända till Ukraina.

 

Nathan Khazin säger sig vara medgrundare till Azov. Foto: faksimil/Twitter

 

Även profilerade nationalistiska kanaler har anmärkt på att bataljonens vulgära framtoning, hänsynslösa våld och splittrade ideologiska prägel. Bland annat Red Ice TV menar att det är tydligt att det inte inte handlar om ett genuint projekt.

Det spretar åt alla håll. Jag förstår inte deras motivationer, deras framtoning eller deras allianser med Väst-backade personer som Zelenskyj, säger programledaren Henrik Palmgren.

 

Utbildning

I mars 2015 deklarerade den dåvarande ukrainske inrikesministern Arsen Avakov stolt att Azovbataljonen blir en av de allra första ukrainska enheterna att tränas och utbildas av USA på en militärbas i de västra delarna av landet. 290 amerikanska fallskärmsjägare skulle flygas över för att hålla i utbildningarna och effektivisera bataljonen.

 

Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

USA:s träning av bataljonen ställdes dock in bara månader senare efter att det amerikanska representanthuset sagt nej till alla former av stöd till Azov på grund av dess ideologiska inriktning. Förbudet drogs sedan tillbaka i november samma år efter påtryckningar från Pentagon och bataljonen kunde återigen ta emot amerikansk träning, stöd och vapen – ett besked som fick kritik av vissa judiska lobbygrupper men stöttades av andra.

2018 förbjöd USA:s representanthus återigen amerikansk träning och stöd till Azov och ett flertal amerikanska politiker har även krävt att frivilligbataljonen bör klassas som en utländsk terrororganisation.

2019 kom även beskedet att Facebook beslutat bannlysa bataljonen från sina plattformar och även infört ett förbud från att hylla bataljonen och deras agerande. Den 24 februari 2022 – samma dag som Ryssland gick in i Ukraina meddelade dock företaget att det numera är fritt fram att hylla Azov igen.

Exakt hur mycket resurser USA lagt på att träna och beväpna Azovbataljonen är svårt att avgöra, delvis för att träningen skett i det fördolda utan möjlighet till granskning men också för att den inte är det enda ukrainska paramilitära förband som fått amerikanskt stöd.

 

Soldater från Azov deltar i en parad i Mariupol. Foto: Wanderer77/CC BY-SA 4.0

 

Yahoos nationelle säkerhetskorrespondent Zach Dorfman konstaterar samtidigt att USA:s underrättelsetjänst CIA ansvarat för ett ”intensivt träningsprogram” av ukrainska paramilitära styrkor sedan 2015 och att de USA-tränade soldaterna kommer att ”spela en kritisk roll” vid en rysk invasion.

CIA-träningen ska ha pågått under såväl Obamas som Trumps och Joe Bidens tid som presidenter och lagt stort fokus på att lära de paramilitära grupperna hantera vapen, kamouflage, orientering, underrättelseverksamhet och olika stridstaktiker som används av amerikanska elitförband.

Enligt en tidigare chef vid CIA kan operationen bäst beskrivas som att USA tränar ukrainarna ”att döda ryssar”.

– Om ryssarna invaderar så kommer de (deltagarna i CIA:s träningsprogram) att vara er milis, era rebelledare… Vi har tränat de här killarna i åtta år nu. De är riktigt duktiga krigare. Det är här byråns program kan ha en betydande påverkan, konstaterar han vidare.

Enligt andra rapporter har amerikanska granatkastare och andra vapen skickats till Azovbataljonen och även vänstertidningen Daily Beast kunde konstatera att ansvariga för de amerikanska träningsprogrammen i Ukraina varken sållade bort ”nazister” eller personer som kan ha begått krigsförbrytelser. Det har också framkommit att även kanadensisk militär har tränat medlemmar i bataljonen.

– Att stötta Ukrainas nynazister tjänar USA:s egna intressen. Genom att elda på konflikter mellan Ukraina och Ryssland så har USA försvagat Ryssland och ytterligare drivit Ukraina mot Nato; man har också förbättrat sina relationer med Europa som har blivit mer strategiskt beroende av USA. USA är den stora vinnaren på spänningarna mellan Ryssland och Ukraina, konstaterar Li Wei, kinesisk expert på nationell säkerhet.

 

Azovs nuvarande befälhavare Denys Prokopenko.

 

Påstådd avradikalisering

Efter att Azovbataljonen uppgått i det ukrainska nationalgardet och fått stöd och träning av Nato-länder har det blivit allt viktigare för dess apologeter att skifta fokus från bataljonens ideologiska bakgrund och åsikter och istället få bataljonen att framstå mer som vilket stridande förband som helst.

2017 hävdade exempelvis den profilerade tankesmedjan Council on Foreign Relations, som anses ha ett avgörande inflytande på USA:s utrikespolitik, i sin publikation Foreign Affairs att Azovbataljonen har ”avradikaliserats och avpolitiserats” efter att han blivit en del av Ukrainas officiella försvarsmakt. Den ukrainska regeringen hävdar också att man infört rigorösa bakgrundskontroller för att sålla bort ”nynazister” och utländska kombattanter med tveksamma motiv och bataljonens grundare Biletski har även tydligt tonat ner sin radikala retorik.

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council har också deklarerat att Azov inte borde klassas som en utländsk terrororganisation – eftersom man numera är ett riktigt regemente underställt nationalgardet och inrikesministeriet. Man hävdar vidare att bataljonens ideologiska prägel är ”tämligen irrelevant idag”.

Andra stora internationella vänsterliberala medier och flera betydelsefulla tankesmedjor började i samband med krigets utbrott i Ukraina 2022 argumentera för att det var Azovs rykte som stridande förband och dess förmåga att träna nya rekryter som lockade människor att söka sig dit – inte deras politiska ideologi och historik, samt att det numera är ”patriotism” och vreden mot Ryssland som motiverar bataljonen – inte ”nynazism”.

Man har också varit noga med att påpeka att den ”högerextrema rörelsen” i Ukraina är betydligt mindre än i många andra länder och att Azovsoldaternas politiska tillhörighet inte är någonting man bör fokusera på.

 

Tankesmedjan Democratic Initiatives Foundation menar att Azov är opolitiska. Foto: faksimil/dig.org.ua

 

Övergrepp och krigsbrott

Sedan bildandet har Azovbataljonen sammankopplats med en lång rad krigsbrott – inklusive plundring, kidnappningar och tortyr.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skriver exempelvis i en rapport att cirka tio medlemmar i bataljonerna Azov och Donbass våldtagit och torterat en förståndshandikappad man och att denne efter övergreppen tvingades läggas in på en psykiatrisk klinik. Ett annat fall rör en man i staden Mariupol som stödde separatisterna och som därför kidnappades av Azov och hölls fången i en källare i över en vecka samtidigt som han utsattes för tortyr med sexualsadistiska inslag.

Azovbataljonen har framförallt anklagats för att ta sig in i civila byggnader, bland annat härbärgen, bostadshus och museum, plundra dem och beskjuta ryska och pro-ryska mål från dessa – någonting som innebär livsfara för de civila och som varit en huvudförklaring till förstörelsen i bland annat Mariupol.

Vidare har tyska Bild kunnat bekräfta hur medlemmar ur Azovbataljonen torterat ryska krigsfångar – bland annat genom att skjuta dem genom benen och sedan lämna dem att förblöda.

Andra vittnesmål gör gällande att Azovbataljonen satt i system att terrorisera den civilbefolkning de påstår sig beskydda och hur människor som vägrat ta upp vapen mot Ryssland eller som misstänks samarbeta med landet misshandlats, torterats och bundits fast vid lyktstolpar.

Enligt civila på plats ska även barn ha utsatts för övergrepp och medlemmar ur Azovbataljonen påstås även ha attackerat civila som tackat ryska soldater för att de fått fri lejd från det belägrade Mariupol.

Andra personer vittnar om hur bataljonen sedan dess bildande 2014 ägnat sig åt att sätta skräck i lokalbefolkningen i östra Ukraina, hur den rysktalande minoriteten förbjuds tala sitt modersmål och hur boende i regionen utsatts för olika former av övergrepp av Azov och andra grupperingar.

Ryssland har länge anklagat Azovbataljonen för att använda civila som mänskliga sköldar och för att bland annat ockupera sjukhus och därifrån beskjuta ryska mål. När Ryssland senare besvarat elden har västerländska medier systematiskt undanhållit bakgrunden till detta och istället menat att det handlat om oprovocerad beskjutning av civila byggnader från ryskt håll.

Nya Dagbladet har också tidigare kunnat rapportera om hur civila ukrainare vittnat om denna strategi och berättar hur de hotats och hållits inlåsta som fångar av Azov i det av Ryssland belägrade stålverket Azovstal.

– De satte oss i en bur, de släppte inte ut oss. De kom och hotade oss: ”Vi kommer att begrava er här”, vittnar en kvinna.

Enligt Ryssland ägnar sig också bataljonen åt så kallade attacker under falsk flagg där man bland annat påstås ha planerat en terroristattack mot västerländska diplomater i syfte att sedan skyllda denna på Ryssland och få till en flygförbudszon över Ukraina.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att ukrainsk säkerhetstjänst tillsammans med Azovbataljonen minerat en experimentell kärnkraftsreaktor nära staden Charkiv och planerade att spränga denna och sedan anklaga Ryssland för dådet. Inget av terrordåden har hittills ägt rum, och skeptiker menar att det aldrig heller funnits några sådana planer.

Flera vittnen berättar även om hur Azovbataljonen aktivt beskjuter civila som försöker lämna områden med pågående strider i syfte att försvåra för ryska styrkor att inta områden utan civila förluster och hur det ökända regementet med detta i åtanke dödat ”busslaster” med människor som försökt lämna Mariupol. Medlemmar ur bataljonen anklagas också av lokalbefolkningen för att begå sexuella övergrepp mot unga kvinnor.

 

 

Aiden Aslin – en britt som åkte ner för att slåss på den ukrainska sidan men som tillfångatogs av ryska styrkor har också vittnat om hur man torterat tillfångatagna ryska soldater och utsatt dem för olika former av extrema övergrepp – och hur många av de legosoldater som anslutit sig till Ukraina visar tydliga sadistiska tendenser.

De skar av deras fingrar och torterade dem. Fångar misshandlades grovt och förvägrades mat och dryck, hävdar han och anklagar dem även för att mörda civila och för att delta i kriget ”för att de njuter av det”.

 

 

Enligt underrättelser från Donetsk drar Azovbataljonen och den ukrainska militären inte heller alltid jämt och medlemmar i bataljonen ska ha svårt att acceptera order från högre ukrainska befäl. Enligt rapporter ska det hela ha eskalerat så till den grad att Azovkombattanter skjutit ihjäl en högt uppsatt ukrainsk officer – och att den ukrainska armén då svarade med att beskjuta en Azovbas med missiler och dödade ett 20-tal medlemmar i bataljonen. Uppgifterna är dock svåra att bekräfta.

Rapporterna och vittnesmålen om Azovbataljonens olika former av övergrepp och förbrytelser är många och dess medlemmar anklagas också av vittnen för att ha avrättat kvinnor och barn och för att systematiskt beskjuta civila.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har samtidigt avslagit anklagelser mot Azovbataljonen och istället fortsatt att hylla denna.

Jag skulle vilja tillägga att idag är Azovbataljonen en del av Ukrainas nationalgarde som är professionella soldater som skyddar Mariupol. Tvärtom är det ryssarna som beter sig som nazister, hävdar han.

Företrädare för Azov har också fått tala inför det grekiska parlamentet och fått utrymme att i de stora internationella medierna paradoxalt framhäva sig själva som ”antinazistiska” hjältar och modiga krigare som står emot rysk imperialism.

 

Foto: faksimil/The Times

 

Kopplingar till Sverige

Sedan kriget bröt ut har minst 20 000 utländska frivilliga anslutit sig till olika stridande förband i Ukraina för att slåss mot Ryssland – hur många av dessa som återfinns i Azov är dock oklart. Tittar man tillbaka finns dock även en tydlig koppling mellan Sverige och Azovbataljonen.

Flera svenskar åkte redan 2014 ner för att strida för det ökända förbandet – mest känd av dessa var Mikael Skillt med en bakgrund i Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen och även den förste svensken att ansluta sig till Azov.

– 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två, berättar han i en intervju med Bonniertidningen Expressen

– Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem, fortsätter han.

 

Mikael Skillt i Mariupol 2014. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

Han hävdar vidare att man som soldat måste ”stänga av alla moraliska betänkligheter” och att även om Azov i början bestod av radikala nationalister så har ”alla möjliga” personer sedan börjat ansluta sig till förbandet. Enligt italienska medier har Skillt även under 2022 deltagit i stridigheterna för Azovbataljonens förband ”Misanthropic Division” men uppgifterna har inte kommenterats eller bekräftats närmare.

Flera andra svenskar har valt att ansluta sig till Azov och andra frivilligbataljoner i projektet ”Svenska Ukrainafrivilliga” som drogs igång i syfte att få svenskar att åka ner och strida mot pro-ryska separatister. Sammanlagt ska cirka 30 svenskar med denna bakgrund ha rest ner under 2014 – även om inte alla deltagit i faktiska strider.

För alla slutade vistelsen heller inte lyckligt. 31-årige Leo Sjöholm omkom efter att bilen som han och tre andra personer färdades i under ett militärt uppdrag fick sladd och körde av vägen.

– Han har levt hela livet i ett utanförskap. Med Ukraina fick han en uppgift i livet. Plötsligt var han någon… Jag trodde nog in i det sista att han inte skulle åka. Vi pratade om det och han köpte biljetter och packade kläder, men jag förträngde det. Hade jag verkligen förstått hade jag nog lagt mig under flygplanet för att hindra honom, berättar hans mamma Marinette.

Enligt ryska UD har minst fem svenskar dödats även under 2022 och det är belagt att det fanns svenskar på plats när en ukrainsk militärbas besköts med raketer och minst 35 personer dödades. Varken ukrainska eller svenska myndigheter har dock velat kommenterat uppgifterna om avlidna svenskar i kriget.

 

Den ställföreträdande befälhavaren ”Mikhail” ska ha stupat i Mariupol. Foto: faksimil/Youtube

 

Som utomstående är det svårt att få en tydlig bild över Azovbataljonens status i dagsläget och hur många kombattanter man har kvar. Det rapporteras om att flera högt uppsatta ledare har dödats i kriget och att ett stort antal av regementets medlemmar ska ha mist livet under striderna vid Mariupol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland utesluter samtal mellan Putin och Zelenskyj utan färdig överenskommelse

Kriget i Ukraina

publicerad 24 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Moskva säger nej till ett möte mellan Putin och Zelenskyj innan en färdig överenskommelse ligger på bordet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ryssland utesluter för närvarande ett möte mellan president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, såvida inte parterna först enas om utkastet till ett färdigt memorandum. Det sade Vladimir Medinsky, Kremls ledande förhandlare i samtalen med Ukraina, i samband med de senaste fredssamtalen i Turkiet.

Medinsky, en av de mest framträdande företrädarna för Kreml i de pågående fredsförhandlingarna, betonade att ett personligt möte mellan de två ledarna endast är meningsfullt om man redan enats om villkoren för ett fredsavtal och är redo att underteckna det.

Det finns ingen anledning att träffas bara för att börja förhandla från ruta ett, sade han och hänvisade till tidigare toppmöten som i praktiken förlängt konflikten snarare än löst den.

Han tog även upp historiska fall där statsledare endast mötts för att skriva under redan färdigförhandlade avtal, inte för att inleda nya processer.

Som exempel nämnde Medinsky det kinesiska inbördeskriget på 1940-talet: – Chiang Kai-shek insisterade ständigt på att träffas personligen för att diskutera allt. Jag tror att de träffades fem gånger, log och ställde upp på fotografier, men det ledde inte till något slut på inbördeskriget. Kärnfrågorna förblev olösta och kriget fortsatte.

Kremls talesman, Dmitry Peskov, bekräftade Medinskys linje och framförde att Ryssland anser att ett sådant möte är aktuellt först när en slutgiltig överenskommelse är på plats.

Uttalandena kommer i ett läge då frågan om ett möte mellan Putin och Zelenskyj återigen diskuteras internationellt som en möjlig väg till fred i Ukraina.

Parterna långt ifrån varandra

Många diplomater och internationella aktörer, inte minst i väst, har under en längre tid förespråkat direkta samtal mellan de två ledarna för att bryta det diplomatiska dödläget i konflikten.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare uttryckt en vilja att möta Putin för att diskutera fred, men har också ställt krav på bland annat ryska styrkors tillbakadragande och bekräftelse av Ukrainas suveränitet som förutsättningar.

Ryssland, å sin sida, har konsekvent krävt att samtalen ska utgå från ryska säkerhetsintressen, inklusive kontroll över vissa territorier – något som Ukrainas regering avvisar.

Medinskys och Peskovs uttalanden understryker att Ryssland inte ser något omedelbart utrymme för ett toppmöte så länge de grundläggande förutsättningarna för fred inte redan är fastställda, vilket gör förutsättningarna för direkt dialog fortsatt svåra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryska drönarsvärmar slår igenom ukrainskt luftförsvar i rekordfart

Kriget i Ukraina

publicerad 21 juli 2025
– av Markus Andersson
En rysk Geran-drönare slår ner i en byggnad i Kiev i juni.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands massattacker med drönare blir alltmer framgångsrika. Träffrekvensen har tredubblats under våren medan det ukrainska försvaret är övermannat av nya svärmtaktiker och modifierade drönare.

Rysslands intensifierade drönarattacker mot Ukraina blir alltmer framgångsrika, med drönare som träffar sina mål i tre gånger fler fall än tidigare, visar officiella uppgifter från det ukrainska flygvapnet.

Massattacker med Shahed-drönare, ursprungligen av iransk design men nu tillverkade i Ryssland, verkar övermanna Ukrainas hårt ansträngda luftförsvar. Enligt data från det ukrainska luftvapnet penetrerade i genomsnitt cirka 15 procent av drönarna försvarslinjerna mellan april och juni – en kraftig ökning från 5 procent under de föregående tre månaderna.

Under natten till måndag genomförde Ryssland en omfattande attack med 426 Shahed-drönare. Den 9 juli sågs en rekordattack med 728 drönare och lockbetesdrönare, samt flera kryssningsrobotar.

Nya taktiker övermannar försvar

Rysslands taktiska innovationer har inkluderat modifikationer som gör att drönarna kan flyga snabbare och på högre höjd, bortom räckvidd för de lastbilsmonterade kulsprutorna som Ukraina vanligtvis använder.

Problemet är inte att Ukrainas luftförsvar blir sämre. Istället ser vi nya svärmtaktiker samt att drönare nu flyger på högre höjd, vilket gör dem mer effektiva, säger Yasir Atalan från Center for Strategic and International Studies.

Ryssland har döpt sina modifierade drönare till Geran, på svenska pelargon. Geran-3, en turbindriven variant som kan flyga upp till 800 kilometer i timmen, har använts mot Kiev under de senaste veckorna.

Ukraina utvecklar motmedel

President Volodymyr Zelenskyj sa den 10 juli att Ukraina ”redan skjuter ner dussintals Shahed-drönare” med sina inhemskt tillverkade genskjutningsdrönare. Tidigare i månaden tillkännagav han ett avtal med det amerikanska företaget Swift Beat för att samproducera hundratusentals drönare.

Våra luftförsvarsstyrkor uppnår goda resultat med de nya genskjutningsdrönarna och de presterar särskilt bra, med hundratals rysk-iranska Shahed-drönare nedskjutna under en vecka, sa Zelenskyj förra veckan.

Andrew Turner, tidigare flygmarskalk i Royal Air Force, beskriver utvecklingen som typisk för luftkrigföring:

Det är en ihållande duell och utveckling mellan åtgärder kontra motåtgärder. I Ukraina sker denna typ av upptrappning var 14:e dag, så det rör sig i hög hastighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

FN-rådgivaren: ”Väst tvingade fram kriget”

Kriget i Ukraina

  • Den framstående nationalekonomen och geopolitiske analytikern Jeffrey Sachs, professor vid Columbia University och mångårig rådgivare till FN:s generalsekretariat, går ut med mycket hård kritik mot Västs hantering av konflikten i Ukraina.
  • Konflikten hade med enkelhet kunnat ha förhindrats om uppriktig kompromissvilja funnits från västlig sida, betonar Sachs, där han pekar på att kriget i Ukraina i praktiken tvingats fram av USA och Natos expansion österut.
publicerad 20 juli 2025
– av Isac Boman
Jeffrey Sachs sågar den amerikanska utrikespolitiken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det är i en intervju med journalisten Andrew Napolitano, tidigare domare i New Jerseys statsdomstol, som Sachs berättar om sin analys av kriget i Ukraina och den historiska bakgrunden till konflikten. Den profilerade analytikern härleder konflikten åtminstone tillbaka till slutet av 80-talet, då både USA och Tyskland bedyrade att ”inte flytta Nato en tum österut” i samband med Östtysklands anslutning till Västtyskland i en försäkran att man inte skulle hota sovjetisk-ryska säkerhetsintressen. Detta muntliga löfte bröt man dock nästan omedelbart efter Berlinmurens slutliga fall och började istället expandera militärpakten i riktning mot Ryssland.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2023.


– Jag går faktiskt tillbaka till slutet av 80-talet och början av 90-talet eftersom president Gorbatjov bad mig att hjälpa hans ekonomiska team. President Jeltsin bad mig att hjälpa hans ekonomiska team. President Kutjma, den första presidenten i det självständiga Ukraina, bad mig att hjälpa hans ekonomiska team. Så jag har sett detta på nära håll, konstaterar Sachs om upprinnelsen till konflikten.

Han pekar på att det redan då, bland annat att döma av den inflytelserike geopolitiske rådgivaren och medgrundaren till Trilaterala kommissionen, Zbigniew Brzezinski, tillsammans med finansmagnaten och ultraglobalisten David Rockefeller, fanns långsiktiga planer från västligt håll på att omringa Ryssland genom att expandera Nato hela vägen till Georgien och Ukraina. Målet att omringa Ryssland i Svarta havet, betonar Sachs, är en strategisk tanke som kan spåras ändå tillbaka till mitten av 1800-talet och Krimkriget där Ukraina länge betraktats som Eurasiens självklara geografiska mittpunkt.

Tanken var att USA:s militära styrkor skulle finnas i Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Georgien. Om man tittar på kartan ser man att Sevastopol, den ryska basen från 1783, ligger precis där, och den är trängd. Ryssarna visste detta, och de vädjade redan från början av 90-talet: ’snälla, gör inte detta’.

Ukraina sågs som en avgörande pjäs i det globala schackspelet av den amerikanske geostrategen Zbigniew Brzezinski. (Montage. Foto: TUBS/US DoD/CC BY-SA 3.0)

”De enda röda linjerna är amerikanska röda linjer”

Nato expanderade genom Polen, Ungern, Tjeckien, Lettland, Litauen och Estland samt Rumänien, Bulgarien, Slovenien och Slovakien – fram mot ett Ryssland som började känna sig alltmer pressat. Detta fick landets president Vladimir Putin att, vid säkerhetskonferensen i München 2007, klargöra att man inte kan acceptera ytterligare Nato-expansion och varnade med eftertryck redan då för faran för en ofrånkomlig konfrontation om man skulle fortsätta på den inslagna vägen.

President Putin lade fram det mycket tydligt vid säkerhetskonferensen i München. Han sa: ’Ni lovade 1991 att inte röra er en tum österut, och allt ni gör är att hota med en ny konflikt. Sluta!’ Jag tror att det som kännetecknar den amerikanska utrikespolitiken är arrogans, de kan inte lyssna. De kan inte höra röda linjer från något annat land. De tror inte att de existerar. De enda röda linjerna är amerikanska röda linjer.

Sachs konstaterar vidare att USA under hela 2000-talet systematiskt drivit påverkanskampanjer i Ukraina för att driva in landet i Nato. Redan 2004, noterar han, ägde den USA-finansierade orangea revolutionen rum i Ukraina för att få till ett mer västvänligt regimskifte. USA började i samband med detta också offentligt deklarera att Nato ska utvidgas till Ukraina. En flerårig maktkamp följde i landet och 2014 störtades den folkvalde presidenten Viktor Janukovitj, som förespråkade ett neutralt Ukraina, som ett resultat av de så kallade Euromajdan-protesterna. Dessa följde på att Janukovitj bromsat förhandlingarna om ett frihandelsavtal med EU eftersom man redan hade ett frihandelsavtal med Ryssland och att samtliga tre parter därför måste komma till en lösning i frågan innan man fattade beslut.

Det är ganska tydligt att det i början av 2014 pågick en regimförändring och en typisk typ av hemlig amerikansk regimförändringsoperation. Jag säger typisk eftersom vetenskapliga studier har visat att det bara under kalla kriget förekom 64 hemliga regimförändringsoperationer i USA. Det är häpnadsväckande. Seriös forskning har ägnat tid åt att spåra alla gånger USA störtat eller försökt störta andra regeringar. Det råder ingen tvekan, USA störtade Janukovitj, fortsätter Sachs.

Regeringen som sedan tog makten i Ukraina, konstaterar Sachs, var handplockad från amerikansk sida att döma av telefoninspelningen av Victoria Nuland på USA:s utrikesdepartementet med en mycket aggressivt riktad linje mot den ryska befolkningen. Ryssland svarade, fortsätter Sachs, genom att organisera folkomröstningar i den etniskt ryska delen av regionen Krim och lät ansluta Krim till Ryssland. Oblasterna Donetsk och Luhansk, med en till stora delar rysk befolkning, vägrade erkänna det nya styret i landet och bröt sig loss, varpå Ukraina svarade med att gå till militärt angrepp – en konflikt som alltså pågått sedan 2014.

De krävde att få bevara det ryska språket, den rysk-ortodoxa kyrkan, förbindelserna med Ryssland, familjerelationerna, resandet, de öppna gränserna och så vidare, förklarar Sachs.

Kriget började med i huvudsak högerinriktade militärer som Azovbataljonen och så vidare. Banderistas, ganska fascistiska ideologier som i vissa fall attackerade i öst. Många människor dog, tusentals och åter tusentals människor dödades, civila, etniska ryska civila, sammanfattar han.

Ryssland och väst förhandlade slutligen fram två fredsavtal, bland annat Minsk 2-avtalet som skulle säkra en autonomi för Donetsk och Luhansk. Såväl Ukrainas regering som utbrytarrepublikerna omfattade avtalet som garanterades av Tyskland och Frankrike. Avtalet fick också enhälligt stöd i FN:s säkerhetsråd – men verkställdes sedan aldrig av Ukraina. Enligt Sachs hade ukrainska och västliga ledare heller aldrig för avsikt att följa det, och hänvisar till den tidigare tyska förbundskanslern Angela Merkels senare erkännande – att avtalet framförallt syftade till att köpa tid för att fortsätta rusta den ukrainska militären.

Intentionen med Minskavtalet var inte att uppnå samförstånd – utan att rusta Ukrainas armé, enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel. (Foto: WEF/CC BY-NC-SA 2.0)

”Allt detta är fruktansvärt farligt”

Så sent som i slutet av 2021 lade Rysslands president Vladimir Putin också fram ett utkast till ett säkerhetsavtal mellan Ryssland och USA där kärnan var att Nato bör stoppa expansionen så att krig inte bryter ut, ett förslag som också ignorerades av de amerikanska makthavarna. Det var också USA som beslöt att stoppa förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland – enligt Sachs för att man inte ville se ”svaga” ut inför Kina.

Den 24 februari 2022 inleder Ryssland sin militära operation, enligt Sachs dock i första hand i ett sista desperat försök att få västliga ledare att återuppta förhandlingarna, något som enligt huvudförhandlaren, Israels premiärminister Naftali Bennett, också var mycket nära att ske – tills man från västlig sida valde att dra sig undan fredsförhandlingarna. Sachs beklagar att man även i detta skede frångick en diplomatisk lösning utan istället valde en konfrontation som framförallt varit förödande för Ukraina.

Jag känner till den ekonomiska sidan, att sanktionerna inte skulle fungera. Jag förstod den diplomatiska sidan. Jag kände inte till den militära sidan, men detta har varit ett förutsägbart blodbad och amerikanerna har vetat det, menar Sachs som oroar sig för en fullskalig konfrontation med världens två största kärnvapenmakter USA och Ryssland.

– Vi får höra att vi inte ska oroa oss för det. Men jag har också studerat denna fråga i årtionden. Vi bör alltid oroa oss för vad oresonliga människor under farliga omständigheter kan göra, hur olyckor kan inträffa, hur vi kan förlora kontrollen över händelserna. Allt detta är fruktansvärt farligt, säger Jeffrey Sachs.

 


 

Nationalekonom med digert cv

Jeffrey Sachs är en framstående nationalekonom, geopolitisk analytiker och ekonomisk rådgivare som vid två tillfällen rankats som en av världens 100 mest inflytelserika personer av Time Magazine. Han doktorerade som 26-åring och blev professor vid Harvards universitet blott 29 år gammal, där han tillbringade två decennier innan han tog anställning på Columbia University.

Sachs är ordförande för FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling, medordförande i Council of Engineers for the Energy Transition, akademiker vid Vatikanens påvliga akademi för samhällsvetenskap och kommissionär för FN:s bredbandskommission för utveckling.

Han har tidigare också arbetat som särskild rådgivare till FN-generalsekreterarna Kofi Annan, Ban Ki-moon och Antonio Guterres, assisterat presidenterna Gorbatjov, Jeltsin och Kutmja och har dessutom skrivit en rad böcker som kommit med på de amerikanska topplistorna – bland andra The End of Poverty och The Price of Civilization.

Sammanlagt har Sachs emottagit 42 hedersdoktorat och även fått mottaga hedersbetygelser av bland andra Frankrikes och Estlands presidenter.

Jeffrey Sachs längst till höger på Världshandelsorganisationens forum. Foto: WTO/CC BY-SA 2.0

Här ser du hela intervjun

Hela intervjun med Andrew Napolitano och Jeffrey Sachs kan ses här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern vill ha ukrainska tvångsrekryterare på EU:s sanktionslista

Kriget i Ukraina

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
Måste hållas ansvariga för mord och brutal misshandel av människor som vägrat gå i krig, kräver Ungerns utrikesminister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter Europarådets rapport måste brutaliteten som omger tvångsrekryterarpatrullerna i Ukraina omfattas av EU:s sanktioner för mänskliga rättigheter. Det menar Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó.

Med hänvisning till Europarådets rapport under titeln Memorandum on human rights elements for peace in Ukraine, daterad 8 juli 2025 och undertecknad av EU:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michael O’Flaherty, pekar Szijjártó på att värnplikten i Ukraina omfattar mord, tortyr, brutal misshandel och brutal behandling.

Det är ett faktum att människor dör på grund av brutaliteten från värvningspatrullerna för att de inte vill gå i krig.

Var är NGO:erna, var är Soros organisationer, var är de så kallade oberoende journalisterna, var är de humanitära organisationerna som säger att den här människojakten är oacceptabel? frågar sig Péter Szijjártó vidare.

Szijjártó betonar att man ser det som oacceptabelt och ”chockerande” att europeiska politiker ställer sig likgiltiga inför brutaliteten och understryker att man kräver att de ansvariga rekryterarna sätts upp på EU:s sanktionslista för mänskliga rättigheter.

Det är ett blott minimum som EU måste göra i denna sak, understryker han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.