Den politiska kulturen i Sverige och Finland håller på att förändras och de två grannländerna närmar sig varandra.
Finländska partier organiserar sig alltmer i blockliknande strukturer som i Sverige, samtidigt som svenska partier anammat det "finska" sättet att förhandla fram regeringsprogram genom kompromisser.
Inför det finska riksdagsvalet 2023 var Socialdemokraternas partiledare Sanna Marin mycket tydlig. Hon förklarade att hennes parti inte under några som helst omständigheter kunde ingå i samma regering som Sannfinländarna på grund av alltför stora skillnader vad gäller ideologi och värderingar.
Efter valet bildades istället en högerregering där Samlingspartiet och Sannfinländarna gick samman kring en åtstramningspolitik för att minska landets statsskuld. Tillsammans med Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna skapade de en regeringskonstellation som påminner mycket starkt om det svenska Tidösamarbetet.
Sanna Marin kommenterade då att Samlingspartiets linje med omfattande nedskärningar låg alltför långt från Socialdemokraternas politik för att möjliggöra någon form av samarbete.
Blockpolitik ersätter breda koalitioner
I en intervju med statstelevisionen SVT identifierar statsvetaren Jaakko Turunen valrörelsen 2023 som en vändpunkt för finsk politik. Det var då som den traditionella finska modellen – att efter valet förhandla fram breda koalitionsregeringar över blockgränserna – började överges.
Partierna valde istället att tydligare organisera sig längs en mer traditionell vänster-högerskala, vilket länge varit det svenska mönstret.
Turunen pekar också på att framväxten av stora ”högerpopulistiska” och konservativa partier i båda länderna, och övriga partiers svårigheter att hantera dem, har bidragit till att göra de politiska landskapen mer likartade.
— Det har på sätt och vis växt fram en ny dimension i politiken. Tidigare har borgerligheten främst associerats med ekonomisk högerpolitik, men nu har det uppstått en ny gren inom högern vid sidan av detta, säger han.
Sverige anammar finskt förhandlingssätt
Samtidigt som Finland rör sig mot svensk blockpolitik har Sverige tvärtom börjat använda sig av traditionellt ”finska” metoder för regeringsbildning. Turunen lyfter fram både januariavtalet och Tidöavtalet som exempel på denna utveckling.
— I Finland har regeringsprogrammet traditionellt sett varit en kompromiss mellan de partier som ska sitta i regeringen. För att få till Tidösamarbetet behövde det parti som leder regeringen, i det här fallet Moderaterna, göra eftergifter för att få till ett regeringsprogram.
På sikt tror Turunen att blockpolitiken i Sverige kommer att försvagas. Utvecklingen avgörs i hög grad av Socialdemokraternas styrka och om småpartier som Liberalerna och Centerpartiet väljer att bryta sig loss från sina nuvarande block.
