MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 18 april 2025

fredag 18 april 2025


Intervju med vittnet till bombdådet i Malmö: ”Det är ju utom kontroll”

publicerad 6 november 2019
– av Per Nordin
Magnus heter egentligen något annat och vill med hänsyn till sin familj vara anonym.

Nya Dagbladet har pratat med Magnus som blev vittne till sprängningen på Drottningtorget i Malmö i fredags kväll. I en telefonintervju berättar han om gärningsmannen som placerade bomben vid bostadsporten och for iväg på cykel samtidigt som den exploderade.

Magnus var av en händelse på genomresa i Malmö. Han hade tagit in på ett hotell i närheten av Drottningtorget med sin familj.

[zoomsounds_player artistname=”Per Nordin” songname=”Magnus om bomben på Drottningtorget i Malmö” type=”detect” source=”https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/11/Magnus-om-bomben-på-Drottningtorget-i-Malmö-1.mp3″ thumb=”https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/11/bomb-drottningtorget-2.jpg” config=”default” autoplay=”off” loop=”off” open_in_ultibox=”off” enable_likes=”off” enable_views=”off” play_in_footer_player=”off” enable_download_button=”off” download_custom_link_enable=”off”]

 

Inslaget kan också laddas ned här.

 

Han berättar när han blev vittne till dådet;

– Vi var på genomresa och bodde på hotell över natten i Malmö. Jag fick bara lämna väskorna och barn och fru på hotellet, sedan gick jag ned för att hitta en parkering för bilen och då hamnade jag bakom det hus där det small. Jag parkerade bilen där nere och går upp på gaveln kring huset och möter en cyklist där, en maskerad kille. Han drog mina ögon till sig om man säger så. Jag vände mig om efterhand och då small det bara, och då hade jag väl 30 meter upp till entrén då det small. Så det var en rejäl smäll.

Och du såg att han kastade någonting?

– Nej, det såg jag inte men han kom därifrån och det fanns inga andra där på platsen. Sedan fick jag ögonkontakt med honom och det var ju en nervös blick, tittade sig runt och snabbt därifrån. Sedan dök det upp en polismotorcykel, efter kanske fem minuter och då satte han efter cyklisten men jag tror inte de hittade honom.

Fick du någon uppfattning om den här mannen, ålder, etnicitet och hur han såg ut?

– Det var en utländsk kille och jag tror han var mellan 16-19 kanske. Sedan gick det här väldigt fort när han cyklade förbi då. Men det var en kraftig smäll så jag tappade några sekunder, sedan fick jag titta så jag var hel efter smällen.

Tog du själv skada?

– Jag har lite problem med öronen och har varit hos öronläkaren idag. Öron och balans hänger ju ihop och jag fick en rejäl smäll på vänsterörat. Sedan efter det ringde jag upp min familj och bad dem att gå undan ifrån fönstren och hålla sig mitt i rummet, jag visste inte om det skulle smälla igen. Sedan var det kaos innan polisen kom och spärrade av. Det är hemskt att se, jag tycker att det är bedrövligt att de går på personer som kan ta skada som inte alls har med detta att göra. De bör tänka sig för innan de går på barnfamiljer och andra som kan komma i vägen. Det är märkligt.

Det här var ju inte första sprängningen i Malmö, utan det sker väldigt ofta numera. Hur känner du dig själv som besökare i Malmö med tanke på den här samhällsutvecklingen? Har du förtroende för att politiker och rättsväsende att de gör tillräckligt för att stoppa de här sprängningarna och liknande kriminalitet som breder ut sig i vårt land, och i Malmö i synnerhet?

– Man kan väl säga att det är dåligt det här, för jag anser att vi helt tappat det nästan. När det gått så långt, så borde nästan varit som i Rom eller liknande städer jag varit i, där man placerar ut tungt beväpnad militär över gränsen så de skapar trygghet, för jag ser att även poliserna som kom var väldigt upprivna och fruktansvärt stressade. De har det tufft kan man säga och de är verkligen tvåa på bollen, det är inte lätt för dem att jobba och all heder åt dem att de orkar med. Du pratade lite om trygghet och sådant. Malmö är ju en av de städerna jag kommer räkna bort hädanefter och inte besöka. För det jag såg där nere det är ju utom kontroll.

Ja det måste ha varit en skrämmande upplevelse. Hur har det här påverkat dig och din familj i övrigt?

– Vi har det väldigt bra med det, för vi är trygga i oss själva och kan släppa det och gå vidare och det gör vi också, så jag är inte berörd på det viset. Men jag tycker mest synd om de andra som kanske inte repar sig igen, som inte kanske våga gå och lägga sig och lever med otrygghet, framför allt de som bor där nere och bor kvar. Jag lider med dem kan man säga.

Har du själv någon uppfattning varför de här sprängningarna sker i så stor omfattning?

– Det har väl med knarkmarknaden att göra och påtryckningar av olika slag. Polisen kanske är inne och stör knarkhandeln och då ska de visa detta genom att lägga ut sprängladdningar här och var som kan utlösas på ett enkelt sätt. Det är det enda jag kan tänka för att skapa otrygghet och försöka skapa en överbelastning av polisen. Får inte Malmöpolisen hjälp så kommer de överbelasta Malmö polisen rätt så kraftigt.

Sen sov vi faktiskt gott på natten och så pass trygga kände vi oss ändå och som jag sade till min familj att man kan inget göra åt det som händer, utan man får bara försöka gå vidare, så får man hoppas att det inte händer något igen då. Det är ju så det är litegrann idag.

Men du känner dig så pass otrygg att du inte vill åka tillbaka till Malmö med din familj något mera?

– Nej inte så som det är nu, när det blir sprängladdningar mitt inne i centrala staden, så det kommer jag inte att välja som förstahandsalternativ. Sedan är Malmö en väldigt fin stad, så det är ju lite synd på samma gång. Sedan är det klart, vi kommer från Tyskland nu och gränskontrollerna i Danmark är stenhårda numera. Sverige har i stort sett inte har någon gränskontroll när vi kom över med bilen, det måste ju skärpas upp, för att minska inflödet av vapen. Det är en åsikt jag har att de måste skärpa till det här med jobbiga gränskontroller. Det var ju bara att köra rätt in i Sverige genom Danmark i stort sett.

Jag trodde att någon hade strukit med där, så det var ju vara att titta runt för livräddnings skull om det fanns någon som hade skadat sig, men det verkade som att det var jag som hade fått mest stryk utav smällen då. Så det var i positiv bemärkelse för någon hade ju kunnat bli skadad. Det kunde ha kommit någon i trapphuset eller vad som, så det är lite tråkigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Säpo-larmet: Regimkritik kan hota Sveriges demokrati

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Idag 12:54
– av Redaktionen
Säpo-chefen Charlotte von Essen varnar för systemkritiska budskap och narrativ.

Det är inte bara främmande makt och våldsbejakande islamister som påstås hota Sverige, enligt Säkerhetspolisen.

Säpo slår också fast att ”antistatliga narrativ och konspirationsteorier” är på frammarsch och riskerar att utvecklas till ett författningshot som allvarligt skadar den svenska demokratin.

I rapporten Lägesbild 2024–2025 förfasar sig säkerhetspolischefen Charlotte von Essen över vad hon beskriver som fientliga länders försök att destabilisera Sverige och Europa – och slår fast att regim- och systemkritik är någonting som bör betraktas som mycket suspekt – eller rentav farligt.

Även om den svenska demokratin står stark behöver vi vara vaksamma på en utveckling med spridda antistatliga narrativ och konspirationsteorier som på sikt och i värsta fall kan utvecklas till författningshotande verksamhet och aktiviteter”, heter det.

Svenska systemkritiker klumpas ihop med utländska terrorister och påstått fientliga stater, och Säpo hävdar att dessa tillsammans ”riskerar att utmana och försvaga den svenska demokratin” eller på olika sätt ”skapa motsättningar” i samhället.

Antistatliga rörelser, våldsbejakande extremister och främmande makt sprider desinformation, konspirationsteorier och propaganda på bland annat sociala medier. Genom att använda olika typer av plattformar når dessa aktörer ut brett, inte minst till barn och unga”, varnar man och fortsätter:

Syftet med aktiviteterna är att öka misstron mot det svenska samhället, om möjligt spä på polarisering och i ett längre perspektiv öka radikalisering kopplad till den egna frågan eller ideologin”.

Tvivlar på statens förmåga

Säkerhetspolisen medger att systemkritiker förvisso ofta lyfter fram verkliga missförhållanden, men att man använder ”förenklade budskap och utan kompletterande eller problematiserande perspektiv” – vilket påstås leda till avhumanisering och ökad risk för att anhängarna tar till våld.

I dagsläget uppges det handla om ett begränsat hot mot Sverige – men om budskapen blir mer vanligt förekommande och anammas av fler, kan situationen också bli betydligt mer allvarlig och ”urholka grundläggande demokratiska funktioner och värden”, hävdas det.

Ett betydligt mer akut hot, enligt Säpo, är de individer som ”har uttryckt en vilja att på olaglig väg och genom våld förändra det demokratiska statsskicket”.

Många gånger kan dessa individer knytas till budskap som handlar om att staten och samhället inte är kapabla att leda landet eller hantera dess uppgifter i förhållande till medborgarna. I detta narrativ görs det gällande att en samhällskollaps kommer eller behöver inträffa och då kommer dagens makthavare och institutioner att stå handfallna”, varnar man.

Uppmaningen: ”Spä inte på polariserande händelser”

Dessa systemkritiker uppges ”i det fördolda” vilja ta fram en alternativ samhällsstruktur till den nuvarande, och Säpo ser särskilt allvarligt på den som sprider denna typ av budskap.

En betydande utmaning för Säkerhetspolisen när det gäller den här typen av långsiktiga författningshot mot demokratin, är att upptäcka när det finns en verklig avsikt att genomföra en samhällsomstörtande handling. En sådan typ av situation kan också vara av intresse för främmande makt att försöka utnyttja till sin egen fördel. Antistatliga rörelser kan då användas som ombud för att destabilisera ett samhälle och försöka påverka politiska beslut”, påstås det vidare.

Man argumenterar vidare att de systemkritiska rörelserna är ett internationellt fenomen och inte bara hotar Sverige, och särskilt allvarligt uppges det vara när ”antistatliga krafter blandas med konspirationsteorier, extremism och våldsbejakande extremism”:

Sverige är inte immunt mot en sådan utveckling då idéerna även finns här. I det rådande säkerhetsläget är det lätt att små händelser kan få situationer att blossa upp på ett sätt som kan vara svårt att förutse. Det är viktigt att inte spä på polariserande händelser då det kan utnyttjas av främmande makt och våldsbejakande extremister”, fortsätter man.

”Avstå från att sprida tveksamma budskap”

Som vanligt beklagar man sig också över att ”den regelbaserade världsordningen” pressas allt hårdare och vädjar till svenskarna att ”avstå från att sprida tveksamma budskap”.

Kritiker noterar att syftet med Säpos rapport tycks vara att misstänkliggöra och demonisera svenskar som på olika sätt uttrycker kritik mot makthavarna eller det politiska systemet, och att svepande formuleringar medvetet används för att utmåla all form av systemkritik som någonting potentiellt farligt och extremt, snarare än legitima och grundlagsskyddade yttranden.

Andra pekar på att rapporten tycks ha en tydlig politisk slagsida mot invandringskritiker, nationalister och konservativa – där epitetet ”högerextrem” återkommande används, medan ”vänsterextrem” överhuvudtaget inte förekommer – trots att vänsterextrema våldsbejakande rörelser genomfört en lång rad våldsamma attentat genom åren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnbidraget fortsätter att urholkas: ”Gör ingen större skillnad”

publicerad Igår 11:30
– av Redaktionen
Barnbidraget fyller inte samma funktion som tidigare och betraktas idag av många som en rent symbolisk summa.

Svenskarna skaffar färre barn än någonsin tidigare – och alltfler kvinnor uppger att de överhuvudtaget inte har något intresse av att bilda familj.

Samtidigt har barnbidraget urholkats kraftigt de senaste åren – och täcker numera bara 25 procent av levnadskostnaderna för en genomsnittlig 10-åring.

Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat hur födelsetalen i en rasande fart sjunker i Sverige och hela Västvärlden – och hur många väljer att inte skaffa barn även om den ekonomiska situationen är god.

Det råder delade meningar om vad politiker och samhället kan göra för att få fart på nativiteten och i vilken grad olika politiska åtgärder kan vända den negativa trenden. Barnbidraget infördes i Sverige redan 1937 – även om det då var inkomstprövat. Syftet var bland annat att öka barnafödandet, utjämna levnadsstandarden och minska antalet barn som levde i fattigdom.

En uträkning från Swedbank visar att barnbidraget har blivit alltmer irrelevant och att bidraget idag bara täcker en fjärdedel av levnadskostnaderna för en tioåring – jämfört med 36 procent för sju år sedan.

Det är den lägsta nivån på 50 år, och många föräldrar vittnar om att de 1250 kronorna inte har någon betydande påverkan på familjeekonomin, och det finns en utbredd känsla av att barnbidraget ”stannat av” samtidigt som andra kostnader skenat.

– Det är en symbolisk summa men den gör ingen större skillnad, säger pappan Jonas Eyob till statstelevisionen SVT.

”Kan inte räkna med bidrag”

Annelie Holst, som också har barn, håller med om att summan är så liten att dess var effekt är mycket begränsad – men lyfter också fram att exempelvis subventionerad tandvård, mediciner och sjukvård fortfarande är någonting som svenska barnfamiljer gynnas av.

– Sedan någonstans är det ett bidrag, man kan inte räkna med det.

Inför varje valrörelse brukar etablissemangspartierna bråka om barnfamiljernas ekonomier, där de rödgröna i regel förespråkar höjda bidrag – medan de blåa partierna i regel är emot detta.

Varken Moderater eller Socialdemokrater har dock lyckats öka den svenska nativiteten – och har båda istället satsat på att öka den svenska befolkningen genom omfattande massinvandring från tredje världen – en lösning som dock fört med sig en rad andra svårlösliga problem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Folklig ilska när klimatalarmister klättrar upp på Vasaskeppet: ”Nu måste hårdhandskarna fram”

publicerad 16 april 2025
– av Redaktionen
Att klimataktivisterna ger sig på ett av landets viktigaste kulturarv provocerar många.

Under onsdagsförmiddagen larmades polis om att två aktivister från gruppen Återställ våtmarker klättrat upp på den 400 år gamla nationalklenoden Vasaskeppet och surrat fast sig i masten.

På sociala medier har många tröttnat på klimatalarmisternas ständiga provokationer och effektsökeri och nu ställs det krav på fängelsestraff – och andra mer ålderdomliga straffmetoder.

Polisen bekräftar att två personer vid 10-tiden hoppade över en larmad grind och klättrade upp på det restaurerade fartyget inne på museet. De satte också upp en banderoll med budskapet ”förbjud torvbrytning” och höll högljudda monologer på samma tema. Ytterligare en aktivist ska ha filmat och fotograferat händelseförloppet men sedan lämnat platsen.

De två männen som var kvar på skeppet när polisen anlände har gripits och är i dagsläget misstänkta för olaga intrång – men fler brottsrubriceringar kan dock tillkomma framöver.

Huruvida Vasaskeppet skadats av gruppens framfart är i dagsläget oklart, och personalen kommer att göra en mer grundlig besiktning under dagen.

Helen Wahlgren, som är presskontakt på Återställ Våtmarker, hävdar att Vasamuseet är en ”alldeles utmärkt plats att demonstrera på” och liknar fartyget vid en mosse ”som också behöver blötläggas för att kunna bevaras”.

Krav på hårdare straff

De flesta är dock inte lika imponerade och Moderaternas kulturminister, Parisa Liljestrand, beskriver Vasaskeppet som ”ett av de viktigaste och mest omtyckta kulturarv vi har i Sverige”.

Det är dessutom en mycket känslig miljö som är betydelsefull för forskningen och riskerar att skadas. Jag blir rent ut sagt förbannad på människor som tar sig rätten att utöva aktivism på bekostnad av vårt gemensamma kulturarv”, skriver hon i en kommentar till tabloiden Aftonbladet.

På sociala medier är tonen ännu hårdare, och många användare kräver att aktivisterna döms till fängelse – eller till och med sätts i straffarbete för sitt agerande.

Nu måste hårdhandskarna tas fram”, skriver en av många upprörda röster och en annan menar att det vore ett lämpligt straff att aktivisterna själva tvingas bryta torv i några år.

Gemensamt för nästan alla som kommenterat händelsen är att de är märkbart trötta på de återkommande aktionerna av detta slag och hur aktivisterna ger sig på svenskarnas konst- och kulturarv för sina politiska syften.

Många uttrycker också en ilska över att medier och myndigheter ”daltar” med de skyldiga – och att deras handlande aldrig verkar leda till några kännbara eller avskräckande konsekvenser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare överbefälhavaren: 300 miljarder till militären räcker inte

Sverige-Nato-relationen

publicerad 16 april 2025
– av Redaktionen
Johan Hederstedt tror att den verkliga kostnaden kommer att bli betydligt dyrare än vad som hittills presenterats.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Tidöregeringen lånar 300 miljarder kronor till ”den största upprustningen sedan kalla kriget”.

Sveriges tidigare överbefälhavare Johan Hederstedt menar dock att detta är långtifrån tillräckligt och pekar på att Nato kommer att kräva att Sverige skjuter till betydligt mer pengar än så.

Den nuvarande satsningen innebär att den moderatledda regeringen lånar ungefär 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder till den militära upprustningen fram till 2035.

Bedömare pekar på att det är framtida generationer svenskar som kommer att tvingas bekosta satsningar genom höjda skatter – och andra föreslår att pensionsåldern höjs för att betala för projektet.

Johan Hederstedt var överbefälhavare mellan 2000 och 2023, och även om han hyllar upprustningsbeskedet så menar han att den verkliga kostnaden kommer att bli betydligt mycket dyrare än vad som hittills presenterats.

– Att man nu tillför 300 miljarder till försvaret är bra, men det kommer inte att räcka. Nato kommer att kräva ännu mer, konstaterar han.

”Gäller att rappa på”

Hederstedt  menar att kriget i Ukraina och USA:s nya utrikespolitik under Donald Trump lett till en ökad osäkerhet i Europa – men också stärkt samarbetet mellan kontinentens länder.

– Europa måste vara enigt och jag ser flera tecken som tyder på det, inte minst den brittiska premiärminister som tar initiativ. EU är starka genom att de satsar enormt mycket pengar på att rusta upp Europas länder vilket är positivt, fortsätter han.

Att Ryssland skulle utgöra något direkt militärt hot mot Sverige tror han är mycket osannolikt – men han hävdar ändå att det är viktigt att mycket snabbt ”stärka det militära, civila och psykologiska försvaret”.

– Vi kan inte vänta, det gäller att rappa på. Beslut och finansiellt stöd behöver komma tidigt, slår han fast.

Istället är det påstådd rysk desinformation, påverkanskampanjer och cyberattacker som hotar Sverige, enligt den tidigare överbefälhavaren – som påstår sig vara särskilt orolig för att svenska väljare ska låta sig påverkas av pro-ryska budskap.

– Det kan vara otroligt allvarligt när de inte bara kan påverka valsystemet utan även människorna när det gäller vad man ska rösta på, heter det.

Dubbla måttstockar

Exakt hur Ryssland påstås gå till väga för att påverka det svenska valresultatet framgår dock inte, men enligt Myndigheten för psykologiskt försvar handlar det bland annat om att ”manipulera informationsflödet” och sprida vilseledande information ”i syfte att påverka opinionen” eller ”störa och försvaga samhället”.

När ryska medier och opinionsbildare rapporterar kritiskt eller negativt om europeiska etablissemangspolitiker och istället lyfter fram nationalistiska eller konservativa alternativ som Alternativ för Tyskland, brukar detta exempelvis lyftas fram som exempel på påstådd rysk valpåverkan.

Kritiker har länge pekat på att debatten om främmande valpåverkan ofta förs på ett medvetet oärligt och alarmistiskt sätt – och att de som förfasar sig över effekterna av rysk propaganda på väljarkåren samtidigt blundar för det inflytande amerikanska medier, lobbygrupper och tankesmedjor eller vänsterliberala internationella NGO:er som George Soros Open Society Foundations haft över svensk politik i decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.