Annons:

Andas rätt och få oväntade hälsoeffekter!

Sofie Persson tar oss igenom andningens vetenskap och hur man genom att kontrollera den bättre kan få oväntade hälsoeffekter.

Uppdaterad januari 29, 2019, Publicerad december 5, 2018 – av Sofie Persson

Att andas är något vi gör hela tiden, utan att ens tänka på det. Vi tar cirka 25 000 andetag på en dag och cirka 600 miljoner under hela livet, men vår kunskap kring andning och hur den påverkar vår hälsa är låg. Många experter säger att de flesta av oss andas helt fel. Att andas rätt har många fördelar för vår hälsa och det är inte svårt att lära sig.

Inom yoga finns något som kallas pranayama, vilket är andningsövningar. Detta syftar på att reglera kroppens flöde av prana (livsenergi), med denna metod ska du genom att styra andningen kunna upprätthålla balans mellan kroppen och psyket. Vi andas ofta för snabbt och många andetag kan ske genom munnen, detta kan öka stressen i kroppen. Att andas långsammare och genom näsan hjälper dig att komma ner i varv, det kan ge många hälsofördelar.

Forskning har gjorts på Karolinska Institutet om andning och minne, där fick försökspersoner lukta på tolv olika dofter och delades sedan upp i två grupper. Under en timme fick de antingen andas genom näsan eller munnen. Det visade sig att de som andades genom näsan sedan kom ihåg de tolv dofterna bättre än de som andades genom munnen. Din matsmältning förbättras också genom att andas rätt, då diafragman masserar tarmarna. Vid snabb andning kan detta förhindras och kan leda till förstoppning.

Att andas rätt ökar vår förbränning, eftersom cellerna behöver tillräckligt med syre för att förbränna fett. Andas du för snabbt kan det uppstå syrebrist vilket innebär att förbränningen blir sämre. Att andas rätt visar också ha tydliga positiva effekter på ditt hjärta och blodtryck, samt även mot sömnproblem och är bra som smärtlindring.

Stress är en av våra farligaste folksjukdomar, det är något vi alla upplever i någon form men för mycket stress kan vara väldigt farligt och orsaka många sjukdomar. Men med rätt andning kan vi minska stressen. Med rätt andning kan vi andas ut 80 % av kroppens toxiner, då den största är kortisol som är ett stresshormon.

Så hur ska vi då andas rätt? Såhär ser rätt andning ut enligt experterna:

  1. Genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andas du genom munnen ger det en torr och kall luft full av bakterier som förs ner i lungorna.
  2. Från magen. Andningen ska nå djupt ner i magen, detta för att luften ska nå längst ner i lungorna. Dock ska du inte förväxla djupt med stort.
  3. Avspänd. En bra andning är avspänd och långsam. Många av oss har en spänd andning som sätter sig uppe i bröstet. Vi andas också ofta för snabbt. När vi tar många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar mycket koldioxid. Det optimala är 8-12 andetag per minut, vi tar ofta 15-25 per minut.
  4.  Rytmisk. Rätt andning är regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exemelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt och hormoner följer en rytm, hjärnan och hjärtat mäts med rytm genom EEG och EKG. Många gånger andas vi som om vi kör bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa, det innebär att andningen blir orytmisk och kroppen får jobba hårdare.
  5. Tyst. När vi pustar, snorar, hostar, snarkar eller suckar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. När vi tar dessa andetag är de oregelbundna och det är inte ett bra sätt att andas.

 

Att göra andningsövningar regelbundet kan också hjälpa oss att börja andas bättre och därmed få hälsofördelar. Inom pranayama finns många andningsövningar. En populär kallas Samavritti, vilket hjälper att få ordning på andningsrytmen.

Så här gör du:

Låt dina in- och utandningar bli lika långa, förläng därefter den naturliga pausen efter inandning, så att även denna får samma längd. Sist så förlänger du pausen efter utandning. När räknar du t.ex. 4-4-4-4 på inandning-paus-utandning-paus. Fortsätt hålla rytmen så länge du har tid och det känns bra.

En annan övning i pranayama är näsborrsandning, vilket du kan göra på två sätt för olika resultat:

För mer energi: Stäng till vänster näsborre genom att trycka lätt med ett finger på näsvingen. Ta 10-15 djupa och lugna andetag genom höger näsborre. Detta kallas Surja Bheda, solandning.

För ökad avslappning, stäng nu höger näsborre och andas genom vänster på samma sätt. Detta kallas Chandra Bheda, månandning. Du kan också växla mellan båda – tre andetag genom högra – skifta – tre andetag genom vänstra – skifta och så vidare. Upprepa 5-7 gånger på båda sidor. Detta kallas Nadi Shodhan, växelandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Människor lever längre men fler dör unga

Publicerad Idag 07:15 – av Redaktionen

Den globala dödligheten minskar, men inte bland alla. Nu varnar forskare att världen står inför en växande kris – nämligen ett ökat antal dödsfall hos ungdomar och unga vuxna.

Idag lever människor i snitt 20 år längre än på 1950-talet, och den åldersstandardiserade dödligheten är 67 procent lägre – enligt den årliga Global Burden of Disease-studien som har analyserat data från 204 länder och territorier mellan 1990 och 2023.

I studien, som publicerats i The Lancet, har tusentals forskare analyserat data och tagit fram uppskattningar för 375 sjukdomar och skador samt 88 riskfaktorer efter ålder och kön – globalt, regionalt och nationellt för alla länder.

Den visar att hälften av världens sjukdomar är möjliga att förebygga och att de drivs av olika risker som högt blodtryck, luftföroreningar, rökning och fetma.

Icke-smittsamma sjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes står för nästan två tredjedelar av världens totala dödlighet samt sjuklighet.

Självmord och droger bland unga

Trots att den globala åldersstandardiserade dödligheten har minskat, larmar forskarna om en oroande trend: dödligheten bland unga vuxna ökar i flera delar av världen.

Bland ungdomar och unga vuxna registrerades den största ökningen av dödsfall bland personer i åldern 20 till 39 år i höginkomstländerna i Nordamerika mellan 2011 och 2023, där självmord, droger och alkohol stod för huvudorsakerna.

Under samma period ökade även dödsfallen i åldersgruppen 5–19 år i Östeuropa, höginkomstländerna i Nordamerika och Karibien.

Bevisen i studien är en väckarklocka som uppmanar regeringar och hälsovårdsledare att agera snabbt och strategiskt på de oroande trender som omformar folkhälsobehoven, säger Christopher Murray, chef för Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington.

Även i Afrika söder om Sahara avlider alltfler unga, men där är det i stället infektionssjukdomar och olyckor som skördar unga liv.

Psykisk ohälsa ökar

Vidare fortsätter även den psykiska ohälsan att öka globalt – där ångestsyndrom har ökat med 63 procent och depression med 26 procent sedan 1990.

Geografiska skillnader är fortfarande påtagliga. Medellivslängden varierar från 83 år i höginkomstländer till 62 år i Afrika söder om Sahara. Idag är den globala medellivslängden 76 år för kvinnor och 71,5 år för män.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre av tio norska ungdomar har haft vanföreställningar eller hallucinationer

Publicerad Igår 11:30 – av Redaktionen

En ny norsk studie visar att en överraskande stor andel ungdomar har upplevt milda psykotiska symtom. Forskare betonar att upplevelserna för de flesta är övergående, men kan signalera en underliggande psykisk sårbarhet.

Nästan 30 procent av norska ungdomar uppger att de någon gång har upplevt milda hallucinationer eller vanföreställningar. Det visar en ny stor studie, som publicerats i Journal of Child Psychology and Psychiatry, som omfattar nästan 50 000 personer.

Det är en överraskande stor andel ungdomar, säger forskaren Viktoria Birkenæs, som är en av dem bakom undersökningen, till norska statskanalen NRK.

Studien bygger på enkätsvar från den norska undersökningen om mödrar, fäder och barn – en av världens största hälsostudier.

Materialet är jämnt fördelat mellan barn och deras föräldrar, vilket gör det möjligt att jämföra generationer.

Vanligt att känna sig förföljd

Det vanligaste är paranoida vanföreställningar, som att känna sig förföljd eller övervakad. Hallucinationer, det vill säga att höra eller se saker som inte finns, är betydligt mer ovanliga enligt forskargruppen.

Upplevelserna varierar kraftigt i både intensitet och karaktär. För vissa handlar det om kortvariga symtom som inte påverkar vardagen nämnvärt, medan andra upplever obehagliga episoder som i hög grad stör hur de fungerar.

Vissa människor upplever kortvariga, övergående symtom som inte stör dem, medan andra har obehagliga upplevelser som i hög grad påverkar deras vardag, förklarar Birkenæs.

Sömnbrist påverkar

För de flesta inträffar dessa upplevelser under perioder av hög stress, starka känslor, sömnbrist eller vid substansanvändning.

När symtomen blir så starka att de påverkar vardagen, kan de övergå till allvarliga kliniska diagnoser. Studien upptäckte inga märkbara skillnader mellan könen.

Även om de allra flesta som rapporterar sådana upplevelser inte utvecklar psykiska störningar kan psykotiska symtom i tidig ålder vara ett tecken på underliggande psykisk sårbarhet, enligt Birkenæs.

Det kan också tyda på att vissa människor är mer känsliga för påverkan från sin omgivning, vilket kan kräva tidiga insatser, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Det är aldrig för sent – äldre kan återfå hälsan

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

Äldre personer kan återfå full hälsa och livskvalitet även efter allvarliga hälsoproblem, visar en ny studie. Nästan var fjärde person över 60 år med dåligt välbefinnande hade återhämtat sig helt efter tre år.

I studien granskade forskare från University of Toronto data från Canadian Longitudinal Study on Aging (CLSA), som är en långtidsstudie som samlar in data om åldrande i Kanada. Först granskade man personer som hade nedsatt hälsa och livskvalitet samt var 60 år eller äldre under åren 2011–2015.

Sedan följde man upp dessa deltagare tre år senare, under åren 2015–2018, för att se hur deras hälsa hade förändrats och framför allt om den hade förbättrats. Totalt deltog 8 332 personer i studien.

Deltagarnas välmående mättes genom frånvaro av allvarliga fysiska, kognitiva eller emotionella problem samt hög självrapporterad fysisk och mental hälsa, lycka och livstillfredsställelse. Vidare granskade man också om deltagarna hade en hälsosam kroppsvikt, regelbunden fysisk aktivitet, god sömn, undvek rökning och om de deltog i sociala aktiviteter.

Resultaten, som publicerats i PLOS One, visar att nästan en av fyra personer över 60 år som rapporterade dåligt välbefinnande i början av studien hade återfått optimal hälsa och livskvalitet efter tre år. De som redan i början hade starkt psykologiskt och emotionellt välbefinnande var över fem gånger mer benägna att återfå optimal hälsa.

Det är otroligt uppmuntrande att se att många äldre vuxna, med rätt stöd och livsstil, kan återfå full hälsa, lycka och självständighet – även efter allvarliga hälsoproblem, säger försteförfattaren Mabel Ho till Medicalxpress.

Ofta handlar studier kring äldre personer om hälsoförsämringar och funktionsnedsättningar, men den här studien gör istället tvärtom – den visar att det är möjligt för äldre att återfå en god hälsa och att det heller inte är något ovanligt.

Vi vill att denna studie ska omforma samhällets syn på åldrande. Med rätt miljö, resurser och stöd överlever äldre vuxna inte bara efter att ha kämpat med hälso- eller välbefinnandeproblem – de blomstrar, säger Ho.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Företag driver sjukdomspandemi med ultraprocessad mat

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

De globala livsmedelsföretagen står bakom den ökade konsumtionen av ultraprocessad mat och bidrar därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” skriver över 40 forskare i en ny analys. Vidare bekräftar man tidigare forskning där denna typ av mat ökar risken för en rad hälsoproblematik och sjukdomar.

Analysen består av tre vetenskapliga artiklar, som är publicerade i The Lancet, och granskar 104 långsiktiga observationsstudier kring ultraprocessad mat. Resultaten, som granskats av 43 av världens ledande experter inom kost och hälsa, visar att ultraprocessade livsmedel starkt kan kopplas till skador på viktiga organ, samt att risken för vissa sjukdomar ökar markant.

Bevisen tyder starkt på att människor inte är biologiskt anpassade för att konsumera dem, säger Carlos Monteiro, professor i folkhälsonäring vid universitetet i São Paulo, som är en av forskarna bakom analysen till The Guardian.

Industriell "mat"

Monteiro, som myntat begreppet "ultraprocessad mat" har länge forskat kring olika typer av bearbetad mat och det är även han tillsammans med sina kollegor som tagit fram det så kallade NOVA-systemet, där man klassificerar livsmedel utifrån hur mycket de bearbetats – från grupp 1 som inte bearbetats något, till grupp 4 som är den mest processade maten, det vill säga ultraprocessad mat.

Ultraprocessad mat är i korthet mat som tillverkats industriellt, ofta med hjälp av artificiella smakämnen, emulgeringsmedel och färgämnen – livsmedel som inte längre kan betraktas som naturliga. Det kan vara allt från läsk, såser och flingor till färdigmat.

Ökar risken att dö i förtid

En stor del tidigare studier har konstaterat att denna typ av livsmedel kommer med hälsoproblem, något som nu också forskarna konstaterar. Bland annat är risken att drabbas av typ 2-diabetes och depression mer än 20 procent högre för personer som är högkonsumenter av ultraprocessad mat jämfört med dem som äter minst. Risken att dö i förtid ökar med 18 procent.

Vidare kopplas en kost med högt innehåll av ultraprocessad mat till överätande, dålig näringskvalitet och högre exponering för skadliga kemikalier och tillsatser.

Den ökande konsumtionen av ultrabearbetade livsmedel omformar kosten över hela världen och tränger undan färska och minimalt bearbetade livsmedel och måltider, säger Monteiro.

Företag sätter vinst framför hälsa

Ultraprocessad mat har ökat markant i konsumtion i många länder, som exempelvis Sverige. I USA och Storbritannien består mer än hälften av den genomsnittliga kosten av ultraprocessad mat. Forskarna betonar att det är globala livsmedelsföretag som driver på ökningen av konsumtion av dessa livsmedel och därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” som är kopplad till kosten, inte individuella val – där livsmedelsföretagen sätter vinst framför allt annat.

Även om vissa åtgärder har tagits i vissa länder kräver forskarna en mer generellt strängare lagstiftning, där det ska framgå tydligt på framsidan av en förpackning om det är ultraprocessad mat samt även restriktioner kring marknadsföring.

Denna förändring i vad människor äter drivs av mäktiga globala företag som genererar enorma vinster genom att prioritera ultrabearbetade produkter, med stöd av omfattande marknadsföring och politisk lobbying för att stoppa effektiva folkhälsopolitiska åtgärder som främjar hälsosam kost, säger Monteiro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.