MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 21 april 2025

måndag 21 april 2025

Andas rätt och få oväntade hälsoeffekter!

Sofie Persson tar oss igenom andningens vetenskap och hur man genom att kontrollera den bättre kan få oväntade hälsoeffekter.

publicerad 5 december 2018
– av Sofie Persson

Att andas är något vi gör hela tiden, utan att ens tänka på det. Vi tar cirka 25 000 andetag på en dag och cirka 600 miljoner under hela livet, men vår kunskap kring andning och hur den påverkar vår hälsa är låg. Många experter säger att de flesta av oss andas helt fel. Att andas rätt har många fördelar för vår hälsa och det är inte svårt att lära sig.

Inom yoga finns något som kallas pranayama, vilket är andningsövningar. Detta syftar på att reglera kroppens flöde av prana (livsenergi), med denna metod ska du genom att styra andningen kunna upprätthålla balans mellan kroppen och psyket. Vi andas ofta för snabbt och många andetag kan ske genom munnen, detta kan öka stressen i kroppen. Att andas långsammare och genom näsan hjälper dig att komma ner i varv, det kan ge många hälsofördelar.

Forskning har gjorts på Karolinska Institutet om andning och minne, där fick försökspersoner lukta på tolv olika dofter och delades sedan upp i två grupper. Under en timme fick de antingen andas genom näsan eller munnen. Det visade sig att de som andades genom näsan sedan kom ihåg de tolv dofterna bättre än de som andades genom munnen. Din matsmältning förbättras också genom att andas rätt, då diafragman masserar tarmarna. Vid snabb andning kan detta förhindras och kan leda till förstoppning.

Att andas rätt ökar vår förbränning, eftersom cellerna behöver tillräckligt med syre för att förbränna fett. Andas du för snabbt kan det uppstå syrebrist vilket innebär att förbränningen blir sämre. Att andas rätt visar också ha tydliga positiva effekter på ditt hjärta och blodtryck, samt även mot sömnproblem och är bra som smärtlindring.

Stress är en av våra farligaste folksjukdomar, det är något vi alla upplever i någon form men för mycket stress kan vara väldigt farligt och orsaka många sjukdomar. Men med rätt andning kan vi minska stressen. Med rätt andning kan vi andas ut 80 % av kroppens toxiner, då den största är kortisol som är ett stresshormon.

Så hur ska vi då andas rätt? Såhär ser rätt andning ut enligt experterna:

  1. Genom näsan. I näsan förbereds luften för luftvägar då den värms, fuktas och rensas från bakterier. Andas du genom munnen ger det en torr och kall luft full av bakterier som förs ner i lungorna.
  2. Från magen. Andningen ska nå djupt ner i magen, detta för att luften ska nå längst ner i lungorna. Dock ska du inte förväxla djupt med stort.
  3. Avspänd. En bra andning är avspänd och långsam. Många av oss har en spänd andning som sätter sig uppe i bröstet. Vi andas också ofta för snabbt. När vi tar många andetag per minut ökar andningsvolymen och vi förlorar mycket koldioxid. Det optimala är 8-12 andetag per minut, vi tar ofta 15-25 per minut.
  4.  Rytmisk. Rätt andning är regelbunden. Rytmiska rörelser får oss att må bra, exemelvis rytmisk musik eller en rytmisk joggingtur. Dag, natt och hormoner följer en rytm, hjärnan och hjärtat mäts med rytm genom EEG och EKG. Många gånger andas vi som om vi kör bil med gasen ena sekunden och bromsen nästa, det innebär att andningen blir orytmisk och kroppen får jobba hårdare.
  5. Tyst. När vi pustar, snorar, hostar, snarkar eller suckar tar vi samtidigt ett andetag. Det är omöjligt att inte andas när vi ger ljud ifrån oss. När vi tar dessa andetag är de oregelbundna och det är inte ett bra sätt att andas.

 

Att göra andningsövningar regelbundet kan också hjälpa oss att börja andas bättre och därmed få hälsofördelar. Inom pranayama finns många andningsövningar. En populär kallas Samavritti, vilket hjälper att få ordning på andningsrytmen.

Så här gör du:

Låt dina in- och utandningar bli lika långa, förläng därefter den naturliga pausen efter inandning, så att även denna får samma längd. Sist så förlänger du pausen efter utandning. När räknar du t.ex. 4-4-4-4 på inandning-paus-utandning-paus. Fortsätt hålla rytmen så länge du har tid och det känns bra.

En annan övning i pranayama är näsborrsandning, vilket du kan göra på två sätt för olika resultat:

För mer energi: Stäng till vänster näsborre genom att trycka lätt med ett finger på näsvingen. Ta 10-15 djupa och lugna andetag genom höger näsborre. Detta kallas Surja Bheda, solandning.

För ökad avslappning, stäng nu höger näsborre och andas genom vänster på samma sätt. Detta kallas Chandra Bheda, månandning. Du kan också växla mellan båda – tre andetag genom högra – skifta – tre andetag genom vänstra – skifta och så vidare. Upprepa 5-7 gånger på båda sidor. Detta kallas Nadi Shodhan, växelandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Järnbrist vanlig bland gymnasieflickor

publicerad 5 april 2025
– av Redaktionen
Järnbrist kan orsaka koncentrationssvårigheter.

Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer.

Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov.

Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist.

Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor.

Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.

Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnläkare varnar för smör

publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Konsistensen inte passande för barn, varnas det på Schibsted-kanalen TV4.

En tesked smör före läggdags sägs bland annat ge bättre sömn för barn, enligt en populär trend bland småbarnsföräldrar – något som föranlett Schibsted-kanalen TV4 att bjuda in en barnläkare som lyfter ett varningens finger för bland annat komjölksallergi och att smörets konsistens inte ska passa barn.

Många småbarnsföräldrar på sociala medier menar att deras barn sover bättre efter att ha fått en sked smör före läggdags. Det sägs ge ökad mättnad och ett stabilare blodsocker som gör att barnen sover längre och vaknar mer sällan.

På Teliakanalen TV4, nyligen upphandlad av Schibsted-koncernen, är man inte lika förtjusta i trenden. Här lyfter man fram barnläkaren Kajsa Kaijser som varnar för komjölksallergi, att smöret ska vara svårt svälja och att konsistensen inte passar barn.

Ett barn kan sätta i halsen, framför allt om man inte har introducerat olika livsmedel successivt. Dessutom kan komjölksallergi spela in, så man måste vara försiktig, säger hon i TV4 Nyheterna.

Kaijser tillstår att det kan finnas viss sanning kring att fett kan mätta längre, men menar att barn inte är skapta för att sova hela nätterna.

Det är inte så att barn bara sover dåligt för att de är hungriga, och man får tänka på att föräldraskap tyvärr aldrig blir en enkel quick fix, fortsätter Kaijser.

I mer medvetna hälsokretsar har smör, liksom andra typer av naturliga fetter, på senare år i allt högre utsträckning lyfts fram som en viktig nyckel till god hälsa i rätt proportioner, ett tema som bland annat lyfts fram i Lars Berns bok Den metabola pandemin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omega-3 saktar ned kroppens biologiska åldrande

publicerad 31 mars 2025
– av Sofie Persson

Omega-3 kan tydligt bromsa biologiskt åldrande hos alla åldersgrupper, enligt en ny studie. Effekten var ännu större i kombination med styrketräning och vitamin D.

Studien, som genomfördes av forskare vid bland andra Zürichs universitet, sjukhusuniversitetet i Toulouse och Harvard University, undersökte effekten av vitamin D, omega-3 och träning på det biologiska åldrandet.

Totalt omfattade DO-HEALTH-studien 2 157 deltagare från flera europeiska länder. Syftet med långtidsstudien är att förebygga hälsosamt åldrande och studera effekterna av omega-3 och D-vitamin.

Deltagarna delades in i olika grupper där vissa fick D-vitamin eller omega-3 dagligen, medan andra fick placebo. Dessutom jämfördes styrketräning (30 minuter, tre gånger i veckan) med rörlighetsträning för lederna i samma omfattning.

Genom att variera kombinationerna kunde forskarna analysera både enskilda och kombinerade effekter, exempelvis hos dem som fick både vitamin D och omega-3.

Analysen, publicerad i Nature Aging, visar att ett dagligt intag av ett gram omega-3 under tre år kunde bromsa det biologiska åldrandet med nästan tre månader jämfört med dem som inte tog tillskottet.

Effekten densamma oavsett ålder

Hos gruppen som kombinerade omega-3, D-vitamin och styrketränade var effekten ännu större och bromsade åldrandet med nästan fyra månader. Kombinationen minskade också risken för invasiv cancer med 61 procent och risken för tidig benskörhet med 39 procent.

Effekten på det biologiska åldrandet var detsamma oavsett kön, ålder eller BMI.

Omega-3-fettsyror finns främst i fet fisk och är bland annat viktiga för att bygga upp och reparera celler. De kan också påverka reglering av blodtryck, njurarnas funktion samt även immunförsvaret.

I nästa steg planerar forskarna att inkludera fler deltagare för att få ett bredare urval och studera hur olika livsstilar påverkar resultaten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brusreducerande hörlurar kan påverka hjärnans ljudbearbetning

publicerad 28 mars 2025
– av Sofie Persson

Allt fler unga får diagnosen auditiv perceptionsstörning (APD). Enligt audiologer kan den ökade användningen av brusreducerande hörlurar vara en bidragande orsak.

APD är en hörselstörning som sitter i hjärnan och inte i öronen, som i korthet innebär att det påverkar hjärnans förmåga att bearbeta ljud. Vanliga symptom inkluderar svårigheter att följa muntliga instruktioner, behov av upprepning, problem med att minnas hörd information och utmaningar med att skilja mellan liknande ljud.

25-åriga Sophie lider av sjukdomen och får ofta höra att hon tappar fokus eller inte lyssnar, men i själva verket kan enkla bakgrundsljud göra det svårt att känna igen röster eller andra ljud.

Även om jag kan höra att det är ljud på gång kan jag inte lyssna på varifrån ljudet kommer. Jag vet att det är personens röst, men jag kan bara inte räkna ut det tillräckligt snabbt, säger Sophie till den brittiska statskanalen BBC.

Sophies problem kom inte förrän hon lämnade det lugna lantlivet där hon växte upp och började på universitetet i London. Där upplevde hon snabbt en förändring i sin hörsel, men när hon tog ett hörseltest visade det normala värden. Då fick hon istället träffa en privat audionom, som sedan efter ytterligare tester gav henne diagnosen auditiv processtörning.

Ökar bland unga

Fem audiologiska avdelningar i Storbritannien menar att det skett en ökning av antalet ungdomar som får diagnosen. APD är också vanligare bland neurodivergenta personer, de med hjärnskador eller som haft en infektion i mellanörat som barn – Men nu får allt fler patienter diagnosen som faller utanför dessa kategorier.

Orsaken till Sohpies diagnos är okänd, men hennes audionom tror att överanvändning av brusreducerande hörlurar, som Sophie bär upp till fem timmar om dagen, kan vara en del av anledningen. Fler inom yrket tror också att just dessa hörlurar, som blivit alltmer populära de senaste åren, kan bidra till de ökade diagnoserna hos unga.

Brusreducerande hörlurar är en typ av hörlurar som använder avancerad teknik för att blockera oönskade ljud från omgivningen. Vissa har en aktiv brusreducering, som med hjälp av mikrofoner övervakar ljudet omkring och skapar en motsatt ljudvåg som spelas upp genom hörlurarna, vilket neutraliserar det oönskade ljudet. Andra har passiv brusreducering, som har tjocka vadderingar och höljen som hjälper till att blockera ljud genom att skapa en barriär.

Hjärnan lär sig inte att filtrera

Claire Benton på British Academy of Audiology förklarar att hypotesen är att hjärnan inte lär sig att filtrera bort bakgrundsljud och fokusera på det viktiga – till exempel vad en samtalspartner säger.

Du har nästan skapat en falsk miljö genom att ha på dig hörlurarna och bara lyssna på det du vill lyssna på. Du behöver inte anstränga dig för att göra det, säger hon och fortsätter:

De mer komplexa, avancerade lyssnarförmågorna i hjärnan börjar egentligen utvecklas först i slutet av tonåren. Så om du bara har haft på dig brusreducerande hörlurar och levt i den här falska världen under sena tonåren, så försenar du något din förmåga att bearbeta tal och ljud.

Det finns behandling mot APD och man kan bli helt återställd. Det finns dock väldigt lite forskning inom ämnet och audionomer efterlyser därför fler studier.

Det menar bland annat Wayne Wilson, docent vid skolan för hälso- och rehabiliteringsvetenskap vid University of Queensland, som säger att mer forskning behöver göras för att se den möjliga kopplingen. Han påpekar dock att det kan vara svårt att genomföra kontrollerad forskning med så många variabler.

Djävulen ligger i detaljerna eftersom svaret förmodligen beror på vilka ljud, vilka scener, vilket buller, vilken bullerdämpning, vilken period av bullerdämpning, vilken ålder på barnet etc.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.