MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 22 augusti 2025

fredag 22 augusti 2025

Lingon: Skogens röda guld

publicerad 10 september 2022
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Lingonsäsongen är i gång i de svenska skogarna och även om man inte gillar lingonsylt kan det vara värt att ta en sväng i skogen. Lingon innehåller nämligen mycket antioxidanter och ska enligt forskning bland annat även kunna motverka fetma.

Det röda bäret kanske glöms bort bland blåbär och andra lite sötare bär. Därför kanske många väljer bort en tur med bärplockaren, eftersom man kanske tänker att man ändå inte är en sådan person som kokar sylt eller saft. Lingon är dock mer än sylt och är faktiskt fyllda av nyttigheter som bör tas vara på mer.

Kan motverka fetma

I en studie vid Lunds universitet visar det sig att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed också motverka fetma. Studien gjordes på möss som lätt lägger på sig fett och en del av dem fick äta en kost med högt fettinnehåll samtidigt som en annan del fick äta lågfettkost. Sedan fick mössen även äta olika bär, däribland lingon, och resultaten var förvånande. De möss som åt en högfettkost samtidigt som de åt lingon hade inte gått upp i vikt mer än de möss som fått en lågfettskost, och även deras blodsocker- och insulinvärden liknade värdena hos ”lågfettsmössen”. Kolesterolhalterna och fettvärdena i levern var också lägre än hos mössen som fått högfettskost utan bär. Forskarna tror att det kan bero på lingonens kraftfulla antioxidanter, polyfenoler, som sitter i det röda skalet.

Intressant i denna studie är också att lingonen slog ut det populära acaibäret, som inte hade någon effekt alls. Mössen som åt acaibär gick istället upp i vikt och hade höga fettvärden i levern.

Lika bra som tranbär mot urinvägsinfektion

I en finsk studie fick kvinnor som ofta led av urinvägsinfektioner dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att se om det kunde motverka eller inte. Det visade sig att urinvägsinfektionerna minskade med 20 procent i genomsnitt hos kvinnorna. Tranbär och lingon är besläktade med varandra och innehåller liknande ämnen som exempelvis pektin och C-vitamin.

Antiinflammatoriskt och virushämmande

Lingon innehåller något som kallas resveratrol, vilket är en antioxidant som bland annat finns i skalet på vindruvor. Resveratrol har visat sig ha flera goda effekter på hälsan som exempelvis att det är antiinflammatoriskt, virushämmande, motverkar åldersförändringar samt även är cancerhämmande. Lingon innehåller också C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer.

Hjälper hjärnan

En mindre kinesisk studie på möss visar att lingonextrakt kan motverka problem med minnet och hjärnans funktion vid långvarig stress. Anledningen skulle kunna vara att  lingon förbättrade vävnadens antioxidativa förmågor samt förbättrade störningen av signalsubstansnivåer som orsakade den kroniska stressen.

Bra för tarmfloran

I en annan studie gjord på möss vid Lunds universitet har forskare funnit att lingon kan minska åderförfettning och inflammation i blodkärlen. Forskare kom även fram till att det skulle kunna ge en minskad halt av triglycerider som kan orsaka hjärtsjukdom. Detta tror man beror på att lingon förbättrar tarmfloran.

Äta lingon

Sylt i all ära, men om man vill äta lingon regelbundet för att få i sig nyttigheterna är sylt inte att rekommendera på grund av sockret. För att få den bästa effekter är det bättre att äta dem som de är, exempelvis i en smoothie eller i gröten. Det går utmärkt att frysa in lingon samt att torka dem. Ett tips om man torkar är att sedan göra ett pulver med hjälp av en kaffekvarn för att sedan strö på filen.

Bladen till lingonen kan man torka och göra te av.

Rårörda lingon görs ofta med socker, men det går också fint att göra med honung. Det går även bra att göra lingondryck med honung istället för socker. Lite lingonsylt kanske man vill ha och då kan det vara bra att veta att eftersom lingon innehåller det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra behövs inte lika mycket socker när man kokar sylten. På grund av detta ska det därför gå bra att förvara lingon svalt i vatten under lång tid, enligt Land.se.

Förväxla inte med mjölon

Mjölon är ett bär som liknar lingonet väldigt mycket och är därför lätt att förväxla. Det är dock inget giftigt bär och om man skulle råka ta fel är det inte farligt, skriver Land.se. En stor skillnad är dock smaken, då mjölon sitt namn till ära kan smaka mer mjöligt och är tråkigare än det syrliga lingonet. En annan skillnad är att mjölon gärna kryper efter backen samtidigt som lingonriset står upp. Lättast att skilja dem åt är dock genom bladen. Mjölonet har platta, släta blad medan lingonet har markerade mittnerver. Lingonblad har också kanterna lite inrullade mot baksidan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Några bloss räcker – så snabbt skadar vape lungorna

publicerad Igår 7:02
– av Redaktionen
Forskare har för första gången kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin från e-cigaretter och inflammationsmarkörer i blodet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Redan några bloss av en e-cigarett, eller vape, med nikotin kan utlösa inflammation i lungorna, visar forskning från Uppsala universitet.

Forskarna, som fått finansiering från Hjärt-Lungfonden, testade 22 friska personer vid två olika tillfällen. Deltagarna fick sedan röka e-cigaretter både med och utan nikotin under en halvtimme vardera.

När forskarna sedan analyserade blodproverna kunde de se att deltagarna som utsatts för nikotinhaltiga e-cigaretter visade förhöjda nivåer av inflammatoriska markörer i blodet. Enligt forskarna kan detta innebära att redan några få inhalationer räcker för att utlösa en inflammatorisk reaktion i lungvävnaden.

Resultaten är oroväckande, då de tydligt visar att e-cigaretter med nikotin inte är ett ofarligt alternativ till cigaretter. Vi har länge arbetat med att sprida vetenskapligt underbyggd kunskap om nikotinets hälsoeffekter och den här forskningen stärker vår övertygelse om att tobak och nya nikotinprodukter bör likställas inför lagen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.

För första gången har forskare kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin och specifika inflammationsmarkörer i blodet som är kopplade till lungorna. Forskarna menar att upptakshastigheten är särskilt oroande då kroppen absorberar nikotin snabbare än vid exempelvis nikotinplåster.

Våra resultat är i linje med tidigare studier där nikotin från e-cigaretter visat sig kunna påverka blodkärlen genom att öka nivåerna av kärlskademarkörer i blodet. Det är anmärkningsvärt att även enstaka tillfällen kan ge biologiska effekter. På sikt kan det bidra till utvecklingen av både lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdom, säger Fariborz Mobarrez, lektor och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fetma vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt har ofta fler riskfaktorer och sämre prognos än män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fetma har gått om rökning som främsta orsaken till hjärtinfarkt hos unga vuxna i Sverige, visar ny studie.

I studien, som publicerats i European Heart Journal – Quality of Care and Clinical Outcomes, följde 44 254 personer i åldrarna 18–59 år efter att de fått en hjärtinfarkt för första gången. Studien är en så kallad registerstudie och har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller fetma. Vidare visar studien att fetma har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i den åldersgruppen. Anledningen är att antalet rökare minskat, men samtidigt har andelen som lider av obesitas ökat markant. Exempelvis led en av fyra av fetma år 2006, och mer än var tredje år 2021.

Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om andelen rökare som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Skillnad hos män och kvinnor

Män löper större risk för att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor och drabbas ofta tidigare i livet. Samtidigt visar studien att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt ofta har fler riskfaktorer, men även att de har en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Simonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Toppläkaren: ”Pandemin” den största bluffen någonsin

Pandemiöverdrifterna

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den kanadensiske patologen Dr. Roger Hodkinson menar att covidpolitiken är den största bluff som någonsin begåtts mot allmänheten.

Kommentaren från Dr. Roger Hodkinson kom under en diskussion som involverade Kommittén för samhälle och offentliga sektorn i Alberta, Kanada. Klippet lades sedan upp på Youtube men censurerades snabbt.


Artikeln publicerades ursprungligen den 12 januari 2021.


Det är helt ogrundad offentlig hysteri som drivs av media och politiker, det är upprörande, detta är den största bluff som någonsin har begåtts mot allmänheten, säger Hodkinson.

Ingenting hade kunnat göras för att stoppa spridningen av viruset förutom att skydda äldre och mer utsatta människor, menar han, och säger att hela situationen egentligen handlar om ”politiker som spelar med medicin och det är ett mycket farligt spel.

Han påpekade också att social distansering är värdelöst eftersom covid sprids via aerosoler som färdas 30 meter innan de landar. Samhället borde omedelbart öppnas för att förhindra att skadorna från diverse nedstängningar fortsätter, sade han.

Masker är helt värdelösa. Det finns ingen evidensbas för deras effektivitet alls.

Masker bärs heller inte ens effektivt för det mesta, menar Hodkinson.

Det är löjligt. Att se dessa olyckliga, outbildade människor – jag menar inget illa – gå omkring och lyda minsta påtryckning utan någon form av kunskapsbas och tvingas ha mask.

Hodkinson kritiserade också PCR-testerna och noterade att ”positiva testresultat inte betyder klinisk infektion” samt att alla tester bör avbrytas eftersom de falska siffrorna driver till ”allmän hysteri”.

I Alberta, Kanada menade Hodkinson att risken för dödsfall för någon under 65 år var en på 300 000 och att det helt enkelt var upprörande att stänga samhället för vad han beskriver som ”en dålig influensa”.

Jag är mycket upprörd över att det har nått den här nivån, det borde upphöra imorgon, sade Hodkinson.

Foto: Medmaldoctors.ca

Dr. Roger Hodkinson fick sin medicinska examen (M.A., M.B., B. Chir.) från Cambridge University i Storbritannien där han också var forskare vid Corpus Christi College. Efter residens på University of British Columbia blev han en Royal College-certifierad allmänpatolog (FRCPC) och också en stipendiat vid College of American Pathologists (FCAP).

Han har ett högt anseende hos College of Physicians and Surgeons i Alberta och har erkänts av Court of Queen’s Bench i Alberta som en expert på patologi.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler gravida snusar

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen
Förra året snusade drygt 1800 kvinnor under sin graviditet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet gravida som snusar har ökat de senaste åren, visar nya siffror från graviditetsregistret. Ökningen kan kopplas till att snusning generellt har blivit vanligare bland unga kvinnor.

Gravida som snusar har legat på ungefär en procent under en tioårsperiod men började sakta öka för några år sedan. Mellan 2019 och 2024 ökade andelen gravida som snusar från 1,2 procent till 1,9 procent. Förra året snusade drygt 1 800 kvinnor under sin graviditet, rapporterar Bonniertidningen DN.

Snusning har blivit vanligare bland unga kvinnor, särskilt sedan introduktionen av det vita snuset 2016. Bland kvinnor i alla åldrar har andelen snusare ökat från fyra procent till 13 procent under de senaste 15 åren.

2023 var det första året då det var vanligare för gravida kvinnor att ha snusat tre månader före graviditeten än att ha rökt.

De data som finns om riskerna tyder på att snusning under graviditeten kan leda till missfall, dödfödslar eller problem med andningen hos barnet.

De flesta vet att rökning under graviditet är dåligt, men det finns en kunskapslucka kring snuset. Detta trots att riskerna går att jämställa med cigaretter, säger Anna Gunnerbeck, som är barnneurolog och forskare på nikotinexponering under graviditet vid Karolinska Institutet, till skattefinansierande SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.