Annons:
Annons:

Lingon: Skogens röda guld

Publicerad 10 september 2022 – av Sofie Persson

Lingonsäsongen är i gång i de svenska skogarna och även om man inte gillar lingonsylt kan det vara värt att ta en sväng i skogen. Lingon innehåller nämligen mycket antioxidanter och ska enligt forskning bland annat även kunna motverka fetma.

Det röda bäret kanske glöms bort bland blåbär och andra lite sötare bär. Därför kanske många väljer bort en tur med bärplockaren, eftersom man kanske tänker att man ändå inte är en sådan person som kokar sylt eller saft. Lingon är dock mer än sylt och är faktiskt fyllda av nyttigheter som bör tas vara på mer.

Kan motverka fetma

I en studie vid Lunds universitet visar det sig att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed också motverka fetma. Studien gjordes på möss som lätt lägger på sig fett och en del av dem fick äta en kost med högt fettinnehåll samtidigt som en annan del fick äta lågfettkost. Sedan fick mössen även äta olika bär, däribland lingon, och resultaten var förvånande. De möss som åt en högfettkost samtidigt som de åt lingon hade inte gått upp i vikt mer än de möss som fått en lågfettskost, och även deras blodsocker- och insulinvärden liknade värdena hos "lågfettsmössen". Kolesterolhalterna och fettvärdena i levern var också lägre än hos mössen som fått högfettskost utan bär. Forskarna tror att det kan bero på lingonens kraftfulla antioxidanter, polyfenoler, som sitter i det röda skalet.

Annons:

Intressant i denna studie är också att lingonen slog ut det populära acaibäret, som inte hade någon effekt alls. Mössen som åt acaibär gick istället upp i vikt och hade höga fettvärden i levern.

Lika bra som tranbär mot urinvägsinfektion

I en finsk studie fick kvinnor som ofta led av urinvägsinfektioner dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att se om det kunde motverka eller inte. Det visade sig att urinvägsinfektionerna minskade med 20 procent i genomsnitt hos kvinnorna. Tranbär och lingon är besläktade med varandra och innehåller liknande ämnen som exempelvis pektin och C-vitamin.

Antiinflammatoriskt och virushämmande

Lingon innehåller något som kallas resveratrol, vilket är en antioxidant som bland annat finns i skalet på vindruvor. Resveratrol har visat sig ha flera goda effekter på hälsan som exempelvis att det är antiinflammatoriskt, virushämmande, motverkar åldersförändringar samt även är cancerhämmande. Lingon innehåller också C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer.

Hjälper hjärnan

En mindre kinesisk studie på möss visar att lingonextrakt kan motverka problem med minnet och hjärnans funktion vid långvarig stress. Anledningen skulle kunna vara att  lingon förbättrade vävnadens antioxidativa förmågor samt förbättrade störningen av signalsubstansnivåer som orsakade den kroniska stressen.

Bra för tarmfloran

I en annan studie gjord på möss vid Lunds universitet har forskare funnit att lingon kan minska åderförfettning och inflammation i blodkärlen. Forskare kom även fram till att det skulle kunna ge en minskad halt av triglycerider som kan orsaka hjärtsjukdom. Detta tror man beror på att lingon förbättrar tarmfloran.

Äta lingon

Sylt i all ära, men om man vill äta lingon regelbundet för att få i sig nyttigheterna är sylt inte att rekommendera på grund av sockret. För att få den bästa effekter är det bättre att äta dem som de är, exempelvis i en smoothie eller i gröten. Det går utmärkt att frysa in lingon samt att torka dem. Ett tips om man torkar är att sedan göra ett pulver med hjälp av en kaffekvarn för att sedan strö på filen.

Bladen till lingonen kan man torka och göra te av.

Rårörda lingon görs ofta med socker, men det går också fint att göra med honung. Det går även bra att göra lingondryck med honung istället för socker. Lite lingonsylt kanske man vill ha och då kan det vara bra att veta att eftersom lingon innehåller det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra behövs inte lika mycket socker när man kokar sylten. På grund av detta ska det därför gå bra att förvara lingon svalt i vatten under lång tid, enligt Land.se.

Förväxla inte med mjölon

Mjölon är ett bär som liknar lingonet väldigt mycket och är därför lätt att förväxla. Det är dock inget giftigt bär och om man skulle råka ta fel är det inte farligt, skriver Land.se. En stor skillnad är dock smaken, då mjölon sitt namn till ära kan smaka mer mjöligt och är tråkigare än det syrliga lingonet. En annan skillnad är att mjölon gärna kryper efter backen samtidigt som lingonriset står upp. Lättast att skilja dem åt är dock genom bladen. Mjölonet har platta, släta blad medan lingonet har markerade mittnerver. Lingonblad har också kanterna lite inrullade mot baksidan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mobilpaus på stugsemestern bidrog till mer återhämtning

Publicerad 6 november 2026 – av Markus Andersson
AI-genererad illustration av ett fiktivt par som skrattar med varsin mugg i en soffa i en trästuga, med skog utanför fönstret
Deltagarna beskrev mer ostörd tid tillsammans under den digitalfria vistelsen. AI-genererad illustration; personerna är inte studiedeltagarna.

Tre nätter i en stuga utan mobil och internet gav deltagarna lugn, tid i naturen och ostörda stunder med familj och vänner. Utan skärmen blev det lättare att varva ned.

Forskare från University of Greenwich och University of East Anglia, i samarbete med Linnéuniversitetet, har följt 23 personer under mobilfria stugvistelser. Studien, som publiceras i Annals of Tourism Research, kombinerar intervjuer och dagböcker med fysiologiska mätningar.

Utan notiser och flöden saktade deltagarna ned. De lade märke till omgivningen och umgicks utan att bli avbrutna. Dagarna började följa naturens och sällskapets takt i stället för mobilens.

Många deltagare började också fundera över sin relation till tekniken och ville använda mobilen mindre när de kom hem.

Annons:

Sensorerna pekade åt samma håll

Förutom intervjuer och dagböcker bar deltagarna sensorer som mätte hudens elektriska ledningsförmåga, ett värde som bland annat påverkas av stress och svettning. På så sätt kunde forskarna följa hur välbefinnandet förändrades under vistelsen, inte bara fråga efteråt.

Reaktionerna på att vara utan uppkoppling skilde sig åt mellan deltagarna. Efter resan registrerade sensorerna ändå färre hudreaktioner, något som enligt forskarna stämmer med berättelserna om lugn.

Studien gäller en liten grupp på mobilfri semester och prövar inte vad mobilanvändning gör med människor i allmänhet.

— Våra resultat visar att digitalfria turistupplevelser kan bidra till återhämtning och även få människor att reflektera över sin relation till teknik i vardagen, säger Scott Cohen, gästprofessor i turism vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande från universitetet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Stressa ner och ta ett skogsbad

Publicerad 19 november 2022 · Återpublicerad 5 november 2026 – av Redaktionen

Shinrin-yoku betyder "skogsbad" men innebär inte att man badar i något vattendrag i skogen. Begreppet kommer från Japan och har sin bakgrund i en ambition att föra den moderna människan närmare naturen. Denna enkla metod har enligt studier bland annat visat sig kunna reducera blodtryck, minska ångest och lindra depression.

Det var under 1980-talet som den japanska skogsstyrelsen startade en kampanj för att få människor att ta sig från sina hem och ut i naturen. Tanken var att om människor började tillbringa tid i naturen skulle de mer troligt också vilja skydda den. Pengar lades på forskning kring att tillbringa tid i naturen och kampanjen lockade faktiskt många ut i skogarna. Det var även då som begreppet shinrin-yoku myntades.

Idag är shinrin-yoku, som alltså betyder skogsbad, vanligt förekommande i Japan och har spridit sig till resten av världen. Även i Sverige har det blivit uppmärksammat på senare år.

Att skogsbada innebär inte att man faktiskt badar i vatten, utan mer att bada sig i naturens krafter. Det handlar om att vara i nuet i naturen och ta in ljud, dofter och synintryck. Mobilen får dock inte följa med, det förstör syftet med shirin-yoku som också handlar om att komma bort från all teknologi, urbaniseringen och starka intryck. Tanken är att ta in hela naturens atmosfär med alla sinnen.

Annons:

Bra för hälsan

Med shirin-yoku ska följa en hel del hälsofördelar, men används främst i förebyggande syfte. Det ska motverka stress, hjälpa mot oro och nedstämdhet samt ge mer energi. Det finns också en hel del studier som visar hälsoeffekterna av att skogsbada. Under 2010 deltog totalt 280 personer i en studie där man jämförde effekterna av att tillbringa tid i naturen och i stadsmiljö. Där fann man att de som var i naturen bland annat hade lägre koncentrationer av kortisol, lägre puls och lägre blodtryck än de i stadsmiljöer.

I en granskning av tjugo olika studier med 732 deltagare under 2017 fann också forskare att skogsbad hade en fördelaktig effekt för att minska blodtrycket.

I en annan granskning under 2020 tittade man på ett flertal studier i Asien och Europa, där kom man fram till att skogsbad kan minska mentala hälsoproblem på kort sikt, speciellt fungerade det väl mot ångest. Däremot konstaterar forskarna att det behövs fler studier i ämnet.

I en japansk studie ingick 155 personer varav ungefär 37 procent hade ”depressiva tendenser”. Alla deltagare hade lägre blodtryck och puls efter en dags skogsbad. De som upplevde sig ha depressiva tendenser uppmättes ha ett bättre humörtillstånd efter en dag i skogen.

Så tar du ett "skogsbad"

Det finns flera sätt att utöva shinrin-yoku och det går bra att vara både ensam eller i grupp. Det är inte nödvändigt att gå långt in i skogen, det räcker att man är tillräckligt långt in för att inte störas av trafik eller en massa människor. Ta kläder efter väder, och självklart är bekvämlighet en fördel. Shinrin-yoku kan göras under alla årstider och väderlek. Lämna mobilen hemma eller var noga med att stänga av den.

Börja med att stanna upp och andas. Ta in alla intryck. Vad kan man höra, lukta och se? Lägg handen mot en trädstam och känn efter. Lyssna på fåglarna eller vinden i träden. Vill man kan man testa att gå sakta åt ett håll som lockar, men man kan också sitta eller stå på ett ställe. Det går också fint att ligga ner en stund, är det kallt är ett tips att ta med något att ligga på. Ögonen kan vara både öppna eller stängda. Tanken är att vara i och ta in naturen som den är. Det kan kännas konstigt i början eftersom de flesta inte är vana med att stanna upp på detta sätt, men ge inte upp. Stanna en stund till.

Är ni flera, bestäm innan att ni inte ska prata med varandra, utan dela istället upplevelsen efteråt. Det kan hjälpa att ha en timer med sig om man behöver ha koll på tiden. Hur länge man vill vara ute i skogen är såklart upp till en själv, men när det gäller tid i naturen är längre tid och oftare alltid desto bättre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Socker under antibiotikakur kopplas till sämre tarmflora

Publicerad 4 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Genomskinliga behållare med färgglatt lösgodis i flera rader på en butikshylla.
Mer sötsaker under behandling med bredspektrumantibiotika kopplades till lägre mångfald i tarmfloran hos blodcancerpatienter. Genrebild.

Sötsaker under en antibiotikakur kan ge tarmfloran en tuffare match. I en stor studie på blodcancerpatienter hängde mer socker ihop med färre sorters tarmbakterier.

Tarmen är full av bakterier, ofta kallade tarmflora eller mikrobiom, som hjälper immunförsvaret och kroppen i stort att fungera. Antibiotika slår mot infektioner men tar samtidigt död på många nyttiga bakterier, och då kan skadliga arter få fäste.

I en studie som publicerats i tidskriften Nature följde forskare vid bland annat City of Hope, Memorial Sloan Kettering och NYU 173 patienter som lades in för stamcellstransplantation mot blodcancer. De registrerade 9 419 måltider och analyserade avföringsprov från 158 patienter.

Alla patienter fick antibiotika, och omkring 80 procent behandlades med bredspektrumantibiotika, som drabbar många typer av bakterier. De som åt mer sötsaker i samband med sådan behandling hade lägre mångfald bland tarmbakterierna och fler enterokocker. Enterokocker är bakterier som kan orsaka svåra blodinfektioner. Utan antibiotika syntes inget sådant samband.

Annons:

Forskarna prövade också saken på möss. Efter en dos antibiotika växte enterokockerna kraftigare och längre när djuren fick sockerlösning. Enbart socker, utan antibiotika, påverkade inte bakterierna.

Samband, inte bevisad effekt

Studien är en observationsstudie: forskarna följde vad patienterna faktiskt åt i stället för att lotta dem till olika kost. Deltagarna var dessutom svårt sjuka blodcancerpatienter, så resultaten kan inte utan vidare överföras till alla som tar antibiotika.

Marcel van den Brink, medförfattare och chefsläkare vid City of Hope, är tydlig med att några allmänna råd inte går att ge ännu.

— Det är för tidigt att rekommendera att alla som tar antibiotika ska undvika socker, säger van den Brink.

Han vill i stället se kliniska prövningar som testar om minskat sockerintag under antibiotikabehandling faktiskt skyddar tarmfloran.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende

Publicerad 3 oktober 2025 · Återpublicerad 3 november 2026 – av Redaktionen
Ultraprocessad mat är inte bara beroendeframkallande utan ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och tidig död.

Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med ultraprocessade livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.

Växte upp med viktminskningsprodukter

Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Annons:

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

— Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa bidrar

I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

— Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra, säger Gearhardt.

Risk när barn konsumerar mer idag

Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

— Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet, säger hon och fortsätter:

— Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.