Studie: En timmes promenad i naturen minskar stress

Uppdaterad oktober 17, 2022, Publicerad oktober 13, 2022
– av Sofie Persson
Naturpromenader har flera positiva hälsoeffekter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att bo i stadsmiljöer kan ge upphov till psykiska problem. Detta är någonting som varit känt sedan länge och det har även klarlagts att vistelser i naturen kan främja hälsan. I en ny tysk studie har man tittat på aktiviteten i amygdala, där bland annat stress regleras. Man kan fastslå att en timmes promenad i ett naturområde minskar denna aktivitet - vilket i sig kan minska stressnivåerna.

Detta är ett viktigt fynd eftersom det för första gången visar ett samband mellan exponering för naturen och förändring i stressrelaterade hjärnregioner, säger doktoranden Sonja Sudimac.

Tidigare studier har visat att det kan finnas negativa psykiska effekter av att bo i en stad. Exempelvis har en studie från 2012 visat att det finns en högre risk att utveckla schizofreni om man bor i en stadsmiljö.

En annan studie från 2011 menar att de som bor i städer har en ökad aktivitet i amygdalan, vilket är den del i hjärnan man tror reglerar känslor, inklusive rädsla och stress.

I en ny studie från Lise Meitner Group for Environmental Neuroscience vid Max Planck Institute for Human Development i Tyskland ville forskarna titta på om högre nivåer av psykiska sjukdomar i stadsmiljöer var relaterade till att man har mindre tillgång till naturen eller om det handlar om att vissa människor helt enkelt känner sig dragna att bo i vissa typer av miljöer.

63 personer mellan 18 och 47 år deltog i studien som gick ut på att studera hjärnans aktivitet efter att ha tillbringat tid i naturen och i en stadsmiljö. Först fick alla deltagare titta på bilder av män och kvinnor med ansiktsuttryck som först visade rädsla och sedan neutralitet. Därefter fick deltagarna göra en övning med en tidsgräns som skulle vara lite svårare än vad de klarade av. Samtidigt mätte man hjärnans aktivitet i en funktionell MRI-skanning.

Sedan fick 31 deltagare ta en promenad på en livlig gata i centrala Berlin medan 32 av deltagarna istället tog en promenad i ett naturområde i staden. Promenaden var en timme för alla och utfördes under dagtid på sensommaren/hösten 2019. Alla deltagare fick med sig mobiler som skulle följa deras promenader samt även armband som mätte bland annat hjärtfrekvens. Efter promenaden mätte man åter hjärnaktiviteten när de fick utföra samma övningar som tidigare.

Då fann man att för de som promenerat i naturmiljön hade aktiviteten i amygdalan sänkts vid båda övningarna.

Resultaten av vår studie visar att efter bara en timmes promenad i naturen, minskar aktiviteten i hjärnregioner som är involverade i stressbearbetning, säger Sonja Sudimac, doktorand vid Lise Meitner Group for Environmental Neuroscience. Detta är ett viktigt fynd eftersom det för första gången visar ett samband mellan exponering för naturen och förändring i stressrelaterade hjärnregioner.

För de som promenerade i stadsmiljö minskade inte aktiviteten, men den ökade heller inte under tiden. Detta menar man kan innebära att stadsmiljö inte nödvändigtvis bidrar till att aktiviteten i den delen av hjärnan ökar och därmed kanske inte heller orsakar stress, som tidigare studier visar. Däremot visar också resultaten att trots den fysiska aktiviteten så minskade heller inte stressen.

Fynden menar Sudimac skulle kunna fungera som en förebyggande metod mot psykiska sjukdomar och hjälpa mot andra negativa mentala effekter av att bo i en stadsmiljö. Detta exempelvis hoppas hon kan bidra till att man planerar in fler gröna områden inom stadskärnorna.

Eftersom mer än hälften av världens population bor i städer, samt att urbaniseringen ökar snabbt, är det viktigt för stadsbor att ha en näraliggande park eller skog där de kan ladda upp sig från den stressiga stadsmiljön, säger Sudimac.

På frågan om kortare promenader kan ha samma effekt på hjärnaktiviteten i naturen vet man inte i nuläget, däremot vet man sedan tidigare att exempelvis enbart 15 minuters naturpromenad kan sänka stresshormonet kortisol jämfört med en promenad i stan. Tidigare forskning har även fastställt att om man tillbringar två timmar i veckan i naturen har det flera fysiska och psykiska hälsofördelar, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

Nästa del i forskningsstudien, som pågår just nu, är att göra samma studie på mödrar och deras bebisar. I framtiden vill man även testa olika naturområden samt ta in fler olika etniska grupper.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Skilsmässa skadar små barns utveckling

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
Enligt en kinesisk studie riskerar barn till skilda föräldrar att halka efter inom en rad olika utvecklingsområden.

Barn vars föräldrar skiljer sig riskerar att halka efter i sin utveckling – särskilt när det gäller sociala färdigheter, läsförmåga och fysisk hälsa. Resultaten kommer från en jättestudie som följt 62 000 förskolebarn och jämfört barn från skilda och intakta familjer.

Forskningen, som har publicerats i tidskriften BMJ Paediatrics Open, är en av de största som gjorts på yngre barn och visar att skilsmässa kan bromsa små barns utveckling på flera områden.

Skilsmässor drabbar inte bara de vuxna utan har också mycket stor påverkan på barnen. Tidigare forskning har dock ofta baserats på små grupper av frivilliga deltagare och gett motstridiga resultat. Dessutom har studierna främst fokuserat på äldre barn, vilket gjort att kunskapen om hur de yngsta barnen påverkas varit bristfällig.

Den nya studien fyller denna kunskapslucka genom att undersöka barn mellan 3 och 5 år – en kritisk åldersperiod där utvecklingen går särskilt snabbt och där viktiga grunder läggs för barnets framtida sociala, emotionella och kognitiva förmågor.

Forskarna använde det så kallade Human Capability Index, som mäter barns utveckling inom nio områden: läsning, tal, skrivning, inlärning, uthållighet, talförståelse, kulturell kunskap, sociala och emotionella förmågor samt fysisk hälsa.

Sämre på nästan allt

Av de drygt 62 000 barnen i studien hade 2 409 (knappt 4 procent) föräldrar som skilt sig. När forskarna jämförde dessa barn med barn från intakta familjer blev skillnaderna tydliga: barn vars föräldrar skilt sig hade lägre poäng på nästan alla utvecklingsområden.

Allra störst var skillnaderna inom sociala och emotionella färdigheter, fysisk hälsa och läsförmåga medan medelstora skillnader sågs för verbal kommunikation, uthållighet, talförståelse och kulturell kunskap. Minst påverkan märktes inom områdena skrivning och allmän inlärningsförmåga.

Sammantaget visade studien att barn från skilda familjer hade större risk att hamna efter i sin utveckling jämfört med jämnåriga barn vars föräldrar fortfarande levde tillsammans.

Forskarna betonar att resultaten visar på behovet av mer forskning om hur samhället kan stödja denna utsatta grupp. Både föräldrar, släkt och vänner, sjukvården och samhället i stort behöver hitta bättre sätt att hjälpa barn genom skilsmässoprocesser så att deras utveckling inte påverkas negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobilskrollning skadar koncentrationen – unga särskilt utsatta

Publicerad september 28, 2025
– av Redaktionen

Varje gång man tar upp mobilen för att skrolla riskerar man att försämra sin koncentrationsförmåga. Forskning från Lunds universitet visar att de negativa effekterna kan vara särskilt allvarliga för unga. Motoriska aktiviteter och vila är exempel på effektiva motmedel.

Vid Lunds universitet bedrivs forskning kring bland annat hjärnan och dess sensorimotoriska funktioner under ledning av Henrik Jörntell, som är professor i neurofysiologi.

Den senaste forskningen handlar om hjärnan och dess koncentrationsförmåga, inklusive en ökad kunskap kring att hjärnan helt enkelt blir vad man tränar den till att göra. Något som behöver tränas på är just koncentrationsförmågan, något som riskerar att försämras markant av att skrolla på mobilen.

Dagdrömma

Jörntell förklarar att skrolla på sociala medier ofta bryter den naturliga informationsupptagningen. Enkelt beskrivet fungerar människan så att man gör någonting och sedan blir man trött och då går man och vilar – för att där bearbeta det man varit med om.

Hjärnan behöver växla mellan djup koncentration och sedan helt få vila och dagdrömma, när man skrollar på mobilen gör man varken det ena eller det andra. Om man då tar upp mobilen varje gång man har en paus eller en stund över får man därmed inte de naturliga stunderna av vila, eller den eftertänksamhet som Jörntell beskriver, som hjärnan behöver.

När man är barn eller ung formas hjärnan fortfarande och forskning visar att det kan hindra hjärnans förmåga att lära sig koncentration från början.

Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger han till Bonniertidningen DN.

Tidigare studier har också visat att exempelvis barn som utsätts för konstant stress får svårare att koncentrera sig senare i livet. Hypotesen i den nya forskningen är att mycket skrollande tränar hjärnan till en ständig ytlig vaksamhet och aldrig kan gå ner i ett lugn och koncentrera sig djupt.

Hjärnan måste tränas

Även om man som barn inte övat sin koncentrationsförmåga kan man senare träna upp den, menar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Hjärnan kan ses som en muskel som ständigt behöver tränas.

Vuxna kan också drabbas, tränar man inte sin hjärna kan det leda till sämre koncentrationsförmåga. Koncentration är svår att mäta, men man vet att de delar av hjärnan som används också förstärks.

Man måste på något vis ständigt hålla hjärnan i trim, det vet vi också att det gäller äldre för att förebygga demens, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet till skattefinansierade SR.

Foto: iStock/tum3123

Vill fortsätta skrolla

Jörntell pekar också mot att sociala medier är utformade på ett sätt som får en att bara vilja fortsätta att skrolla. Biologiskt menar han att man då kan känna sig manad att fortsätta skrolla för att det ligger i människans natur att behöva släppa allt för att ta sig ur livsfarliga situationer, detta inkluderar också behovet av att bearbeta.

Även typen av innehåll som finns på sociala medier har en betydelse för hur det kommer att påverka koncentrationen.

Att hela tiden mata sig själv med ny information utan att man hinner bearbeta den och att det är platt information utan informationsdjup, som det ofta är frågan om när vi sitter och skrollar på mobilen, är dåligt för hjärnans hälsotillstånd, säger Henrik Jörntell.

Måla eller läs en bok

Jörntell menar dock att det inte är skadligt att skjuta på behovet av att bearbeta under dagen, men att det inte går att lägga allt på hög under en längre tid. Vill man ha någon underhållning under dagen är det bättre att se på en film eller läsa en bok då det kräver mer koncentrationsförmåga.

För barn, som kanske inte alltid kan läsa en lång bok, menar Björkstén att motoriska aktiviteter som exempelvis att måla eller vara ute och springa är väldigt bra för att träna upp koncentrationsförmågan, och sedan följt av vila för att bearbeta.

Poängen är att göra aktiviteter som gärna kopplar ihop kropp och hjärna och kräver fokus. Och sedan att man också har stunder då man dagdrömmer, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-skapade virus kan döda bakterier

Utvecklingen av AI

Publicerad september 27, 2025
– av Markus Andersson
Bakteriofager fäster på bakterier, sprutar in sitt DNA och förökar sig tills bakterien spricker. AI kan nu designa nya varianter från grunden.

Forskare i Kalifornien har använt artificiell intelligens för att designa virus som kan föröka sig och döda bakterier.

Genombrottet öppnar för nya medicinska behandlingar – men riskerar också att bli ett farligt vapen i fel händer.

Forskare vid Stanford University och Arc Institute har för första gången lyckats skapa kompletta genom med hjälp av artificiell intelligens. Deras AI-designade virus kan faktiskt föröka sig och döda bakterier.

— Det var ganska slående, att faktiskt se denna AI-genererade sfär, säger Brian Hie, som leder laboratoriet vid Arc Institute där arbetet utfördes.

Teamet använde en AI kallad Evo, tränad på genomen från omkring 2 miljoner bakteriofager (virus som attackerar bakterier). De valde att arbeta med phiX174, ett enkelt virus med bara 11 gener och 5 000 DNA-bokstäver.

16 av 302 fungerade

Forskarna lät AI:n designa 302 olika genomvarianter, som sedan tillverkades kemiskt som DNA-strängar. När de blandade dessa med E. coli-bakterier fick de ett genombrott: 16 av designerna fungerade och skapade virus som kunde föröka sig.

— De såg virus med nya gener, med förkortade gener, och till och med olika genordningar och arrangemang, säger Jef Boeke, biolog vid NYU Langone Health som fått förhandstillgång till studien.

Eftersom virus inte räknas som levande organismer är detta ännu inte riktigt AI-designat liv – men det är ett viktigt första steg mot den teknologin.
Stor medicinsk potential

Teknologin har stor potential inom medicin. "De flesta genterapi använder virus för att transportera gener in i patienters kroppar, och AI kanske kan utveckla mer effektiva sådana," förklarar Samuel King, studenten som ledde projektet.

Läkare har tidigare prövat så kallad fagterapi för att bekämpa allvarliga bakterieinfektioner, något som AI-designade virus skulle kunna förbättra.

"Allvarliga farhågor"

Men teknologins utveckling väcker också stark oro. Forskarna har medvetet undvikit att träna sin AI på virus som infekterar människor, men andra skulle kunna missbruka metoden.

— Ett område där jag uppmanar till extrem försiktighet är all viral förstärkningsforskning, särskilt när den är slumpmässig så att du inte vet vad du får. Om någon gjorde detta med smittkoppor eller mjältbrand, skulle jag ha allvarliga farhågor, varnar J. Craig Venter, pionjär inom syntetisk biologi.

Venter menar att teknologin i grund och botten bygger på samma princip av att prova sig fram som han själv använde för två decennier sedan, bara mycket snabbare.

Framtida utmaningar

Att skapa större organismer är betydligt svårare. E. coli har tusen gånger mer DNA än phiX174. "Komplexiteten skulle skjuta i höjden från häpnadsväckande till väldigt mycket mer än antalet subatomära partiklar i universum," förklarar Boeke.

Jason Kelly, VD för bioteknikföretaget Ginkgo Bioworks, tror att automatiserade laboratorier där AI kontinuerligt förbättrar sina genomdesigner kommer att behövas för framtida genombrott.

— Detta skulle vara en vetenskaplig milstolpe av nationell skala, eftersom celler är byggstenarna för allt liv. USA bör se till att vi komma dit först, säger Kelly.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige först i världen med psykedelika mot anorexi

Publicerad september 22, 2025
– av Isac Boman
Psilocybin har använts framgångsrikt på patienter med depression och PTSD. Förhoppningen är att det skah jälpa även anorexipatienter.

Forskare vid Lunds universitet startar nu världens första studie där psykedeliska läkemedel testas på unga patienter med anorexia nervosa. Pilotstudien omfattar 40 patienter mellan 16 och 35 år och inleds under hösten.

Anorexia nervosa är en av de psykiatriska diagnoser som har högst dödlighet. Varje år diagnostiseras cirka 8 300 unga med ätstörningar i Sverige, där anorexia nervosa är vanligast bland flickor i åldern 11–17 år. Sjukdomen kännetecknas av begränsat födointag, intensiv rädsla för viktuppgång och förvrängd kroppsuppfattning.

— Anorexi har en ärftlig komponent och förekommer också oftare hos personer som har autism eller tvångssyndrom. Det finns två tydliga ålderstoppar för insjuknande. Den första är vid 14 års ålder och nästa kommer runt 18 år, säger Pouya Movahed Rad, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Psykiatri Skåne.

Studien är främst en säkerhetsstudie där forskarna ska utvärdera risker och biverkningar av psilocybin jämfört med sedvanlig behandling. Deltagarna, som rekryteras från hela Region Skåne, ska ha haft minst ett återfall i sin sjukdom och får psilocybin vid två tillfällen under noggrant övervakade sessioner.

— Anorexia är en allvarlig sjukdom och det saknas befintlig farmakologisk behandling mot sjukdomen. Det är därför viktigt att pröva nya metoder som kan rikta sig mot sjukdomens kärnsymtom, utan att enbart fokusera på vikt, säger Olea Schau Rybäck, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare inom psykiatri Skåne.

"Hjärnan är fantastisk"

Psilocybin är en psykedelisk substans som finns i vissa svampar. Tidigare forskning på depression och PTSD har visat att ämnet kan bryta rigida tanke- och beteendemönster. Hypotesen är att psilocybin kan påverka hjärnans synaptiska plasticitet även hos anorexipatienter.

— Hjärnan är fantastisk och oförutsägbar. Psilocybin kan öppna upp ett terapeutiskt fönster för att skapa nya funktionella mönster. Är behandlingen framgångsrik, ser jag inget hinder att psykedeliska läkemedel kan bli en etablerad behandling för anorexi nervosa i framtiden, säger Pouya Movahed Rad.

Resultaten från studien, som finansieras av Norrsken Mind, beräknas vara färdiga under slutet av 2027. Om forskarna finner lovande resultat planeras en större studie med fokus på behandlingseffekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.