MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 26 april 2025

lördag 26 april 2025

Frekvent användning av sociala medier kan påverka ungas hjärnor

publicerad 29 januari 2023
– av Sofie Persson

I en ny studie har forskare skannat tonåringars hjärnor i samband med att de använder sociala medier. Specifikt tittade man på de områden i hjärnan som svarar på sociala belöningar och straff. Där fann man att de som använde exempelvis Instagram flera gånger per dag blev känsligare för social återkoppling.

Vi vet inte om det är bra eller dåligt, menar forskaren Eva Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån dem deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld kan det potentiellt bli missanpassat.

Hur den ökade digitala världen, och kanske främst sociala medier, påverkar unga människor är ett ämne som diskuteras flitigt. Speciellt hur skärmtid och den hårda miljön på exempelvis TikTok och Instagram påverkar barn och unga på längre sikt är en ständig oro för åtskilliga människor.

I en studie som publicerades förra året såg man exempelvis hur hälsovideor på TikTok bidrog till att unga fick en skev syn på hälsa och en felaktigt bild av mat och näring.

Nu har en ny studie, som publicerats i JAMA Pediatrics, undersökt om ett frekvent tittande på sociala medier är associerat med förändringar i hjärnutvecklingen hos unga. Forskarna använde sig av en så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) där man under tre års tid tittade på utvecklingen i hjärnan hos barn.

I studien deltog 169 barn i 12 till 13-års åldern från North Carolina i USA. Barnen var från olika ursprung och inkluderade både flickor och pojkar. Deltagarna fick rapportera hur ofta de tittande på sociala medier-apparna Facebook, Instagram och Snapchat där det kunde variera från en gång om dagen till uppemot 20 gånger per dag.

Vi vet att tonåren är en av de viktigaste perioderna för hjärnans utveckling – den går igenom fler förändringar näst efter det vi ser i tidig spädbarnsålder, säger studieförfattarinnan Eva Telzer, som är docent i psykologi och neurovetenskap. Det är en riktigt dramatisk period av hjärnans utveckling, särskilt i dessa hjärnregioner som svarar på sociala belöningar.

Barnen fick sedan genomgå årliga fMRI-skanningar där man fick titta på och svara på olika bilder gällande sociala återkopplingar i form av social belöning, straff eller neutrala bilder.

Vi kan ta bilder av deras hjärnor och se vilka hjärnregioner som aktiveras när de ser dessa sociala belöningar och vilka hjärnregioner som förändras under dessa tre år, säger Telzer.

Forskarna fann att barnen som tittade på sociala medier upp till 15 gånger per dag uppvisade skillnader i hur deras hjärnor utvecklades de följande tre åren, när det handlade om social återkoppling. I vissa hjärnregioner ökade känsligheten för sociala belöningar och straff. Även de som tittade mindre på sociala medier visade en ökad känslighet i början av studien, men den minskade över tid.

Sociala belöningar kan man exempelvis känna när man får beröm eller när man tar emot pengar. Däremot gäller det också när man får ”likes” eller positiva kommentarer på sociala medier. Sociala straff är istället när man får negativ respons från människor och kan på sociala medier jämföras med exempelvis en negativ kommentar.

Sociala medieplattformar levererar en konstant och oförutsägbar ström av social återkoppling i form av likes, kommentarer, aviseringar och meddelanden. Dessa sociala inmatningar är frekventa, inkonsekventa och ibland givande, vilket gör dem till särskilt kraftfulla förstärkare som kan förutsätta användare att kolla sociala medier upprepade gånger, säger medförfattaren och psykologen Kara Fox.

Forskarna tror nu att frekvent användning av sociala medier hos unga kan leda till att man blir mer och mer känslig för social återkoppling även i vuxen ålder, både för sociala belöningar och straff.

Vi vet inte om det är bra eller dåligt – om hjärnan anpassar sig på ett sätt som gör att tonåringar kan navigera och reagera på världen de lever i, kan det vara mycket bra, menar Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld, kan det potentiellt bli missanpassat.

Forskarna kan samtidigt konstatera att det behövs mer forskning inom området, men gör ändå tillägget att man rekommenderar föräldrar att försöka få med sina barn på aktiviteter som inte inkluderar skärmar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga vuxna skäms över sitt scrollande

publicerad Igår 11:21
– av Redaktionen

Unga vuxna svenskar känner ofta skam kring sitt mobilberoende och upplever själva i hög grad att de har ett beroendebeteende, visar forskning från Göteborgs universitet.

I studien har man tittat på hur personer i åldern 20 till 35 år ser på sitt eget mobilanvändande. Där framträder det att åtskilliga själva anser sig vara beroende och har svårt att släppa mobilen.

André Jansson, en av forskarna bakom studien, menar att det skapats en form av kultur där det blivit sammankopplat med social status att ha förmågan att dra ner på skärmtid och ha kontroll över sitt mobilanvändande, något som många dock upplever att de i verkligheten inte klarar av att leva upp till. Många känner också att de slösar bort sin tid på scrollandet och upplever skam över att inte kunna kontrollera det.

När man inte kan nå upp till det idealet skapas en moralisk dissonans, man använder inte sin smartphone på det sätt man skulle önska, säger Jansson till statskanalen SVT.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Smärtstillande kopplas till ökad riskbenägenhet

publicerad 19 april 2025
– av Redaktionen
Om stora grupper har en nedsatt riskuppfattning kan detta få betydande samhällskonsekvenser.

Paracetamol kan påverka hur vi uppfattar risker, enligt en amerikansk studie. Studenter som fått smärtstillande före experiment visade sig ta större risker än de som fick placebo – något forskarna menar även kan ha samhälleliga konsekvenser.

Paracetamol är ett receptfritt läkemedel som vanligen tas mot smärta och feber och finns i form av flera olika varumärken som Alvedon, Orifarm och Apofri.

I studien, som publicerades i Social Cognitive and Affective Neuroscience under 2020, fick deltagare utföra olika experiment och sedan bedömas utifrån sina risktaganden. Över 500 universitetsstudenter deltog i experimenten där hälften av gruppen fick en enkel dos av 1000 milligram paracetamol innan experimenten medan resten fick placebo.

I ett av experimenten fick deltagarna blåsa upp ballonger via ett datorspel, där varje enskild pump gav låtsaspengar. Poängen var att inte spränga ballongen med för mycket luft då alla intjänade pengar skulle gå förlorade. Resultaten visade att studenterna som tog paracetamol ägnade sig åt betydligt fler risktaganden under övningen, jämfört med den mer försiktiga placebogruppen.

På det hela taget pumpade, och spräckte, de som tog paracetamol sina ballonger mer än kontrollgruppen.

”Mindre negativa känslor”

Forskaren Baldwin Way från Ohio State University, som ligger bakom studien, menar att det kan ha att göra med att paracetamol har en viss ångestdämpande effekt.

Om du är riskavert kanske du pumpar några gånger och sedan bestämmer dig för att ta ut pengar eftersom du inte vill att ballongen ska spricka och förlora dina pengar, säger Way och fortsätter:

Men för dem som tar paracetamol, när ballongen blir större, tror vi att de har mindre ångest och mindre negativa känslor för hur stor ballongen blir och möjligheten att den spricker.

Ballongexperimentet upprepades två gånger, där man fick liknande resultat. Vidare fick deltagare fylla i enkäter under experimenten där de fick bedöma risknivåer kring hypotetiska scenarion. Till exempel att satsa en dagsinkomst på ett sportevenemang, hoppa bungyjump från en hög bro eller köra bil utan säkerhetsbälte.

”Betydande effekter på samhället”

De som hade tagit paracetamol var klart mer obekymrade inför exempelvis tanken på att köra utan säkerhetsbälte jämfört med placebogruppen.

Way menar att studien pekar mot att ämnet ” verkar få människor att känna mindre negativa känslor när de överväger riskfyllda aktiviteter”, något han menar kan få konsekvenser för samhället.

Med nästan 25 procent av befolkningen i USA som tar paracetamol varje vecka kan minskad riskuppfattning och ökat risktagande få betydande effekter på samhället, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: En hel värld injicerades – men tystnaden om de långsiktiga biverkningarna är total

Kritiserade covidvaccineringen

Röster som tidigt varnade för de långsiktiga riskerna med de experimentella mRNA-vaccinen avfärdades som konspirationsteoretiker och kvacksalvare. I efterhand tyder det mesta på att deras rädsla var befogad och nya fynd vittnar om att vaccinen kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur.

publicerad 18 april 2025
– av Jenny Piper
En tysk studie visar att covid-vaccinen kan påverka kroppens genetiska struktur och utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Redan i början av massvaccineringshysterin skrev jag ofta om riskerna med att ta sprutorna med mRNA-vaccin eftersom de långsiktiga biverkningarna av detta snabbframtagna så kallade vaccin är okända och kommer att visa sig först om några år.

Visselblåsare inifrån läkemedelsindustrin hade dessutom tidigt flaggat för just denna aspekt – att det är designat för att leta upp eventuella svagheter i människors immunförsvar, där det påskyndar utvecklingen av cancer, autoimmuna sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Detta avfärdades så klart som kvacksalveri och konspirationsteorier, varför en stor majoritet av befolkningen kavlat upp ärmen minst två gånger.

Nu visar en ny peer review-granskad studie från Tyskland om mRNA-baserade Covid-19-vacciner att dessa kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur – förändringar som i sin tur kan utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.

19 forskare vid ledande tyska institutioner har genomfört studien, som publicerades i Molecular Systems Biology i slutet av mars. Den visar ett möjligt samband mellan mRNA-vaccin och epigenetiska förändringar i immunceller, särskilt kopplade till ett protein kallat histon 3 lysin 27-acetylering (H3K27ac), ett protein som har associerats med leukemi och hjärntumörer.

Histoner fungerar som ”spolar” och runt dessa lindas DNA-tråden, vilket hjälper till att ge DNA dess tredimensionella struktur. Förändringar i dessa proteiner påverkar hur gener uttrycks. Ju lösare histonerna sitter, desto mer aktivt transkriberas DNA, vilket i vissa fall kan stimulera tumörtillväxt.

Forskarna analyserade hur kromosomerna i makrofager (en typ av vita blodkroppar) påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten visade ihållande epigenetiska förändringar i dessa celler, vilket skulle kunna förklara vissa postvaccinationsrelaterade inflammatoriska sjukdomar.

Histonmodifieringar – där DNA:s struktur påverkas utan att själva DNA-koden förändras – kan spela en viktig roll i hur gener uttrycks. I detta fall fann forskarna en förändring i H3K27ac som var kvar i månader efter vaccinationen, något som väcker oro för möjliga långsiktiga effekter på immunförsvaret.

Enligt forskarna kan förändringar i H3K27ac kopplas till flera cancerformer, inklusive gliom (hjärntumörer) och leukemi. Andra studier, bland annat från Kina och Polen, har också kopplat just denna typ av histonmodifiering till cancer.

Flera forskare och experter har kommenterat studien.

Alex Berenson, oberoende journalist, menar att resultaten visar hur mRNA-vaccin kan påverka kromosomer på ett sätt som förknippas med hjärntumörer och leukemi.

Nicolas Hulscher, epidemiolog, menar att studien stärker en växande bild av att mRNA-vacciner kan störa immunförsvarets balans och leda till kroniska inflammatoriska tillstånd.

Jessica Rose, Ph.D., immunolog och biokemist, påpekar att det redan är känt att upprepade injektioner orsakar immunologiska förändringar och att dessa förändringar kan nå stamceller samt påverka hur immunsystemet fungerar på sikt.

Andra studier har visat att nivåerna av syntetiskt DNA i vissa vaccindoser (från Pfizer och Moderna) varit kraftigt över tillåtna gränser – i vissa fall upp till 470 gånger högre än vad regulatoriska riktlinjer tillåter.

Att så kallad turbocancer ökat kraftigt de senaste åren är nog knappast en slump. Tyvärr tror jag att vi bara har sett början på detta – och det svenska etablissemanget har lagt locket på alltihop.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Instagram eldar på narcissism

publicerad 17 april 2025
– av Sofie Persson
Narcissister gillar att lägga upp selfies på sig själva.

Tidigare studier har bekräftat att Instagram lockar till sig narcissister, men nu visar en svensk studie att Instagram faktiskt också kan spä på vår narcissism. Speciellt inom fitnesskulturen på sociala medier är det viktigare att visa upp en manipulerad bild på en vältränad kropp än exempelvis den praktiska nyttan av en stark kropp.

”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger forskaren Aurélien Daudi.


Artikeln publicerades ursprungligen den 11 oktober 2022.


Instagram ligger sedan länge i topp när det handlar om sociala medier. Med sina ungefär 1,4 miljarder användare slår man inte Meta-modern Facebook, men ligger heller inte långt efter. På Instagram har man som användare möjlighet att dela sitt liv, eller vad man önskar, i bilder och möjligen är det därför inte föga förvånande att det drar till sig en hel del narcissister.

Flera tidigare studier visar att narcissister ofta är aktiva på sociala medier och främst de som inkluderar fotodelning. I en studie från Korea 2016 visas att narcissisten ofta, kanske inte överraskande, gillar att lägga ut selfies och byter gärna profilbild oftare än en icke narcissistisk person. Selfie-användning på sociala medier har också länkats samman till att kunna förutspå narcissism.

I en annan studie från 2016 visas att narcissister generellt använder Instagram eftersom man kan manipulera bilder och även hur ens liv framställs, vilket enligt studiens författare lockar personer med narcissistiska drag. I samma studie kom man även fram till att narcissister ofta lägger ut bilder som framhäver deras fysiska drag och speciellt inom fitness och hälsa.

I en ny svensk studie från Malmö universitet har man genom en filosofisk och psykoanalytisk analys kommit fram till att den så kallade fitnesskulturen på sociala medier faktiskt kan elda på vår narcissism. På Instagram använder man ofta hashtaggar som exempelvis ”fitspiration” och är möjligen tänkt från början att inspirera till träning, men bilderna innehåller inte alltid träning.

Bilderna på sociala medier visar oftast inte själva träningen även om bildtexterna många gånger innehåller tydliga referenser till träning. Bilderna visar i stället snygga poseringar och framhäver utvalda kroppsdelar, säger forskaren Aurélien Daudi. ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier.

Precis som tidigare studier konstaterat har även Daudi kommit fram till att man, speciellt på bildbaserade sociala medier som Instagram, manipulerar och visar upp det man vill, vilket inom ”fitspiration” kan innebära en snygg och vältränad kropp.

Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Den status som bilden visar upp blir viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp, säger Daudi.

Bilderna på sociala medier visar ofta inte själva träningen. Foto: Pexels

Daudi menar att när man lägger ut sådana bilder blir det snarare ett budskap om ett ”jag”, än om ett budskap om inspiration till träning. Detta innebär att Instagram bjuder in den som publicerar bilder att anta sin egen narcissism, vilket inte är bra. Alla har någon form av narcissism inom sig och detta kan elda på den.

Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på, säger Daudi.

När man ständigt exponeras för bilder på personer som visar skönmålade bilder av sig själv skapar det en känslomässig disharmoni inombords som kan göra att man känner sig otillräcklig. Då kanske man lägger ut fler upphöjda bilder på sig själv på jakt efter positiv respons för att döva den känslan, vilket i sin tur ger upphov för ännu mer narcissism. Det blir en enda stor ond cirkel, vilket kan sluta med psykisk ohälsa.

Sociala medier och hashtaggar som ”fitspiration” kan dock fungera som motivation till träning, vilket är bra, men då ska man också publicera i det syftet.

Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter, menar Daudi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.