MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:
Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/vetenskap/frekvent-anvanding-av-sociala-medier-kan-paverka-ungas-hjarnor/

Vetenskap

Frekvent användning av sociala medier kan påverka ungas hjärnor

Uppdaterad januari 30, 2023, Publicerad januari 29, 2023
– av Sofie Persson
4 min läsning
Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I en ny studie har forskare skannat tonåringars hjärnor i samband med att de använder sociala medier. Specifikt tittade man på de områden i hjärnan som svarar på sociala belöningar och straff. Där fann man att de som använde exempelvis Instagram flera gånger per dag blev känsligare för social återkoppling.

– Vi vet inte om det är bra eller dåligt, menar forskaren Eva Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån dem deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld kan det potentiellt bli missanpassat.

Hur den ökade digitala världen, och kanske främst sociala medier, påverkar unga människor är ett ämne som diskuteras flitigt. Speciellt hur skärmtid och den hårda miljön på exempelvis TikTok och Instagram påverkar barn och unga på längre sikt är en ständig oro för åtskilliga människor.

I en studie som publicerades förra året såg man exempelvis hur hälsovideor på TikTok bidrog till att unga fick en skev syn på hälsa och en felaktigt bild av mat och näring.

Annons:

Nu har en ny studie, som publicerats i JAMA Pediatrics, undersökt om ett frekvent tittande på sociala medier är associerat med förändringar i hjärnutvecklingen hos unga. Forskarna använde sig av en så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) där man under tre års tid tittade på utvecklingen i hjärnan hos barn.

I studien deltog 169 barn i 12 till 13-års åldern från North Carolina i USA. Barnen var från olika ursprung och inkluderade både flickor och pojkar. Deltagarna fick rapportera hur ofta de tittande på sociala medier-apparna Facebook, Instagram och Snapchat där det kunde variera från en gång om dagen till uppemot 20 gånger per dag.

– Vi vet att tonåren är en av de viktigaste perioderna för hjärnans utveckling – den går igenom fler förändringar näst efter det vi ser i tidig spädbarnsålder, säger studieförfattarinnan Eva Telzer, som är docent i psykologi och neurovetenskap. Det är en riktigt dramatisk period av hjärnans utveckling, särskilt i dessa hjärnregioner som svarar på sociala belöningar.

Barnen fick sedan genomgå årliga fMRI-skanningar där man fick titta på och svara på olika bilder gällande sociala återkopplingar i form av social belöning, straff eller neutrala bilder.

– Vi kan ta bilder av deras hjärnor och se vilka hjärnregioner som aktiveras när de ser dessa sociala belöningar och vilka hjärnregioner som förändras under dessa tre år, säger Telzer.

Forskarna fann att barnen som tittade på sociala medier upp till 15 gånger per dag uppvisade skillnader i hur deras hjärnor utvecklades de följande tre åren, när det handlade om social återkoppling. I vissa hjärnregioner ökade känsligheten för sociala belöningar och straff. Även de som tittade mindre på sociala medier visade en ökad känslighet i början av studien, men den minskade över tid.

Sociala belöningar kan man exempelvis känna när man får beröm eller när man tar emot pengar. Däremot gäller det också när man får ”likes” eller positiva kommentarer på sociala medier. Sociala straff är istället när man får negativ respons från människor och kan på sociala medier jämföras med exempelvis en negativ kommentar.

– Sociala medieplattformar levererar en konstant och oförutsägbar ström av social återkoppling i form av likes, kommentarer, aviseringar och meddelanden. Dessa sociala inmatningar är frekventa, inkonsekventa och ibland givande, vilket gör dem till särskilt kraftfulla förstärkare som kan förutsätta användare att kolla sociala medier upprepade gånger, säger medförfattaren och psykologen Kara Fox.

Forskarna tror nu att frekvent användning av sociala medier hos unga kan leda till att man blir mer och mer känslig för social återkoppling även i vuxen ålder, både för sociala belöningar och straff.

– Vi vet inte om det är bra eller dåligt – om hjärnan anpassar sig på ett sätt som gör att tonåringar kan navigera och reagera på världen de lever i, kan det vara mycket bra, menar Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld, kan det potentiellt bli missanpassat.

Forskarna kan samtidigt konstatera att det behövs mer forskning inom området, men gör ändå tillägget att man rekommenderar föräldrar att försöka få med sina barn på aktiviteter som inte inkluderar skärmar.

Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/vetenskap/rekordlangt-dinosauriespar-gravs-fram-i-england/

Vetenskap

Rekordlångt dinosauriespår grävs fram i England

Publicerad yesterday 11:47
– av Sofie Persson
Replika av ett cetiosaurus-skelett. Vid utgrävningen i Oxfordshire hittades hundratals fotspår.
3 min läsning
Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

Brittiska forskare har grävt fram ett 220 meter långt dinosauriespår och bevis för att ett tiotals individer rörde sig som en flock. Det är det längsta fotspåret som någonsin hittats från en dinosaurie i Europa.

Det var förra året som forskare hittade en ny paleontologisk fyndplats full av fotspår efter dinosaurier. Vid platsen, som ligger vid Dewars Farm quarry nära Bicester i Oxfordshire i England, hittade man fotspår efter bland annat den nio meter långa köttätaren Megalosaurus.

I år återvände forskare från University of Birmingham och Oxford University Museum of Natural History till ”Jurassic Highway”, som platsen kallas, för att undersöka den ytterligare. Då upptäckte man hundratals nya fotspår från sauropoder, i folkmun kallade ”långhalsar”.

Största platsen med spår

— Denna plats i Oxfordshire är den största platsen med dinosauriefotspår i Storbritannien, och kan nu sägas vara den största kartlagda platsen med dinosauriefotspår i världen om man tar hänsyn till fynd från 1990-talet på samma yta i närheten, säger Kirsty Edgar, professor vid University of Birmingham, till Sci News.

Annons:

Sauropoder är en grupp växtätande dinosaurier och var de största djur som någonsin gått på land. Forskarna tror att fotspåren kom från en cetiosaurus, en sauropod som kan bli cirka 20 meter lång.

Totalt upptäckte man fyra olika spår som dinosaurierna gått, daterade till 166 miljoner år gamla. Ett av dessa spår var 220 meter långt – vilket är det längsta fotspåret som man hittat från en dinosaurie i Europa.

— Det mest spännande med denna plats är den enorma storleken och antalet fotavtryck. Vi har nu bevis för att tiotals individer rörde sig genom detta område ungefär samtidigt, kanske som en flock, säger Dr Duncan Murdock vid Oxford University Museum of Natural History i ett pressmeddelande.

Två meter per sekund

Fotspåren var upp till en meter långa och forskare har analyserat dinosauriernas riktning och tempo, där man beräknat att de kunde röra sig ungefär två meter per sekund.

De övriga tre spåren är inte helt exponerade ännu, vilket innebär att de kan visa sig vara ännu längre. Dessutom har man hittat mindre fynd från marina ryggradslösa djur, växtmaterial och en krokodilkäke.

Richard Butler, professor vid University of Birmingham, menar att fotspår kan ge viktig information kring hur dinosaurierna levde.

— Det mesta av vad vi vet om dinosaurier kommer från deras skelett, men fotavtryck och de sediment som de finns i kan ge värdefull ytterligare information om hur dessa organismer levde och hur deras miljö såg ut för över 166 miljoner år sedan, säger han till Sci News.

Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/

Vetenskap

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

Publicerad oktober 15, 2025
– av Redaktionen
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.

Annons:

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

– Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

– Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/vetenskap/who-slar-larm-vanliga-infektioner-blir-omojliga-att-behandla/

Vetenskap

WHO slår larm: Vanliga infektioner blir omöjliga att behandla

Publicerad oktober 14, 2025
– av Isac Boman
Bakterier utvecklar resistens när antibiotika används felaktigt eller i onödan.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Vanliga infektioner blir allt svårare – och ibland omöjliga – att behandla.

Nya data från Världshälsoorganisationen WHO visar att en av sex bakterieinfektioner globalt är resistenta mot standardantibiotika, något som uppges hota miljontals liv och belastar hälsosystem världen över.

Enligt WHO:s senaste rapport ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de spårade kombinationerna av bakterier och läkemedel mellan 2018 och 2023, med genomsnittliga årliga ökningar på 5 till 15 procent.

— Antimikrobiell resistens överträffar framstegen inom modern medicin och hotar familjer världen över, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Annons:

Rapporten, som bygger på data från över 100 länder, visar att en av tre infektioner i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet var resistenta mot antibiotika, jämfört med en av fem i Afrika.

Överanvändning av antibiotika

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem.

Detta drivs främst av överanvändning och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och inom jordbruket. Dålig infektionskontroll, begränsad tillgång till kvalitetsmedicin samt bristande sanitet och rent vatten förvärrar problemet ytterligare.

WHO uppskattar att bakteriell AMR direkt orsakade 1,27 miljoner dödsfall 2019 och bidrog till nästan fem miljoner dödsfall globalt. Utan åtgärder varnar experter för att resistenta infektioner kan orsaka uppskattningsvis 3 000 miljarder dollar i globala BNP-förluster per år till 2030.

”Måste förnya oss”

Den största faran kommer från vissa sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier, eftersom deras skyddande ytterhölje gör dem svåra att döda och de ofta utvecklar resistens mot läkemedel. E. coli och K. pneumoniae, två vanliga orsaker till infektioner i blodbanan, visar alarmerande resistensnivåer.

Globalt var mer än 40 procent av E. coli-stammarna och 55 procent av K. pneumoniae-stammarna resistenta mot tredje generationens cefalosporiner – förstahandsbehandlingen för många allvarliga infektioner. I delar av Afrika överstiger nivåerna 70 procent.

— Vår framtid beror på att vi stärker systemen för att förebygga, diagnostisera och behandla infektioner. Vi måste också förnya oss med nästa generations antibiotika och snabba molekylära tester, deklarerar WHO:s generaldirektör och vill i vanlig ordning att det läggs mer resurser på vaccinationsprogram.

— Vi måste använda antibiotika ansvarsfullt och se till att alla har tillgång till rätt läkemedel, kvalitetssäkrad diagnostik och vacciner, heter det.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/vetenskap/gamar-samlar-arkeologiska-fynd/

Vetenskap

Gamar samlar arkeologiska fynd

Publicerad oktober 14, 2025
– av Redaktionen
Lammgamen är en hotad art som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Forskare har hittat hundratals år gamla mänskliga föremål i gamarnas bon – bland annat skor, armborstpilar och ett spjut.

Många fågelarter har som vana att samla på sig diverse konstgjorda saker, som exempelvis plastbitar, snören eller skräp, för att ta med till sitt bo. Ofta handlar det om att bygga bon och att dessa material helt enkelt är lättillgängliga för fåglarna.

Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae), som främst finns i Australien och på Nya Guinea, har även för vana att dekorera sina hem med avancerade metoder för att imponera på honorna. De bygger strukturer och samlar på sig färgglada saker som snäckor, blommor, stenar men också plastsaker.

Även större fåglar som örnar, falkar och gamar samlar saker till sina bon, men något som är unikt för många av dessa fågelarter är att samma bo kan återanvändas i generationer om det ligger på en bra plats. På så vis fortsätter fåglar att använda sig av samma bon, och därmed också fylla på dem, under århundraden.

Annons:

Återanvänds i hundratals år

Lammgamen (Gypaetus barbatus) är en fågelart som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa, och just detta beteende med att återanvända bon har dokumenterats hos denna art.

Den hotade arten bygger ofta bon i klippgrottor, bergsklippor eller på takutsprång, och många av dessa regioner är ofta torra, särskilt i europeiska bergskedjor där arten ofta håller till. Särskilt i grottliknande strukturer kan förhållandena bli idealiska för långsiktigt bevarande, och det har nu forskare undersökt närmare.

Forskare i Spanien undersökte tolv övergivna lammgamsbon i ett område i södra Spanien där arten dog ut för 70–130 år sedan. Totalt hittade man 226 föremål som hade tillverkats av människan i bonens lager.

Naturliga museer

Bland annat hittade man en slangbella, skor, en armborstpil, ett spjut, ett dekorerat fårskinn och fragment av en korg som lammgamarna använde som material för att bygga sitt bo. Många av föremålen var gjorda av espartogräs, en traditionell fiberväxt som använts i medelhavsområdet i tusentals år. Det som förvånade forskarna var åldern på föremålen – många av dem var hundratals år gamla.

En sko daterades till att vara 675 år gammal och fårskinnet var 650 år gammalt. Korgbiten var yngre och daterades till 150 år gammal. Föremålen var också i förvånansvärt bra skick.

”Tack vare lammgamsbonens solida struktur och deras läge i västra Medelhavet – vanligtvis på skyddade platser som grottor och bergsskydd med relativt stabil temperatur och låg luftfuktighet – har de fungerat som naturliga museer och bevarat historiskt material i gott skick”, skriver forskarna i studien som publicerats i tidskriften Ecology.

Tidskapslar

Förutom de konstgjorda föremålen fann forskarna också 2 117 ben, 86 hovar, 72 läderrester, 11 hårrester och 43 äggskal. Lammgamar samlar aktivt på sig ben och föremål till sina bon, och dessa fynd ger intressant information om artens diet sedan medeltiden, samt om vilda djurs förekomst och djur-människa-interaktioner i området.

Äggskalen möjliggör också fler studier kring miljögifter och bekämpningsmedel och om det kan finnas någon koppling till varför arten dog ut i området. Förhoppningen är också att föremålen kan användas för att ge viktig information kring återintroducering av arten.

Studien visar hur gamla bon kan fungera som tidskapslar som bevarar både naturhistorisk och kulturhistorisk information. Fynden ger inte bara insikter om lammgamens förflutna, utan också om människornas liv i dessa bergsområden för hundratals år sedan.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.