Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
I en ny studie har forskare skannat tonåringars hjärnor i samband med att de använder sociala medier. Specifikt tittade man på de områden i hjärnan som svarar på sociala belöningar och straff. Där fann man att de som använde exempelvis Instagram flera gånger per dag blev känsligare för social återkoppling.
– Vi vet inte om det är bra eller dåligt, menar forskaren Eva Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån dem deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld kan det potentiellt bli missanpassat.
Hur den ökade digitala världen, och kanske främst sociala medier, påverkar unga människor är ett ämne som diskuteras flitigt. Speciellt hur skärmtid och den hårda miljön på exempelvis TikTok och Instagram påverkar barn och unga på längre sikt är en ständig oro för åtskilliga människor.
I en studie som publicerades förra året såg man exempelvis hur hälsovideor på TikTok bidrog till att unga fick en skev syn på hälsa och en felaktigt bild av mat och näring.
Nu har en ny studie, som publicerats i JAMA Pediatrics, undersökt om ett frekvent tittande på sociala medier är associerat med förändringar i hjärnutvecklingen hos unga. Forskarna använde sig av en så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) där man under tre års tid tittade på utvecklingen i hjärnan hos barn.
I studien deltog 169 barn i 12 till 13-års åldern från North Carolina i USA. Barnen var från olika ursprung och inkluderade både flickor och pojkar. Deltagarna fick rapportera hur ofta de tittande på sociala medier-apparna Facebook, Instagram och Snapchat där det kunde variera från en gång om dagen till uppemot 20 gånger per dag.
– Vi vet att tonåren är en av de viktigaste perioderna för hjärnans utveckling – den går igenom fler förändringar näst efter det vi ser i tidig spädbarnsålder, säger studieförfattarinnan Eva Telzer, som är docent i psykologi och neurovetenskap. Det är en riktigt dramatisk period av hjärnans utveckling, särskilt i dessa hjärnregioner som svarar på sociala belöningar.
Barnen fick sedan genomgå årliga fMRI-skanningar där man fick titta på och svara på olika bilder gällande sociala återkopplingar i form av social belöning, straff eller neutrala bilder.
– Vi kan ta bilder av deras hjärnor och se vilka hjärnregioner som aktiveras när de ser dessa sociala belöningar och vilka hjärnregioner som förändras under dessa tre år, säger Telzer.
Forskarna fann att barnen som tittade på sociala medier upp till 15 gånger per dag uppvisade skillnader i hur deras hjärnor utvecklades de följande tre åren, när det handlade om social återkoppling. I vissa hjärnregioner ökade känsligheten för sociala belöningar och straff. Även de som tittade mindre på sociala medier visade en ökad känslighet i början av studien, men den minskade över tid.
Sociala belöningar kan man exempelvis känna när man får beröm eller när man tar emot pengar. Däremot gäller det också när man får ”likes” eller positiva kommentarer på sociala medier. Sociala straff är istället när man får negativ respons från människor och kan på sociala medier jämföras med exempelvis en negativ kommentar.
– Sociala medieplattformar levererar en konstant och oförutsägbar ström av social återkoppling i form av likes, kommentarer, aviseringar och meddelanden. Dessa sociala inmatningar är frekventa, inkonsekventa och ibland givande, vilket gör dem till särskilt kraftfulla förstärkare som kan förutsätta användare att kolla sociala medier upprepade gånger, säger medförfattaren och psykologen Kara Fox.
Forskarna tror nu att frekvent användning av sociala medier hos unga kan leda till att man blir mer och mer känslig för social återkoppling även i vuxen ålder, både för sociala belöningar och straff.
– Vi vet inte om det är bra eller dåligt – om hjärnan anpassar sig på ett sätt som gör att tonåringar kan navigera och reagera på världen de lever i, kan det vara mycket bra, menar Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld, kan det potentiellt bli missanpassat.
Forskarna kan samtidigt konstatera att det behövs mer forskning inom området, men gör ändå tillägget att man rekommenderar föräldrar att försöka få med sina barn på aktiviteter som inte inkluderar skärmar.
