MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 5 september 2025

fredag 5 september 2025

 

Frekvent användning av sociala medier kan påverka ungas hjärnor

publicerad 29 januari 2023
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie har forskare skannat tonåringars hjärnor i samband med att de använder sociala medier. Specifikt tittade man på de områden i hjärnan som svarar på sociala belöningar och straff. Där fann man att de som använde exempelvis Instagram flera gånger per dag blev känsligare för social återkoppling.

Vi vet inte om det är bra eller dåligt, menar forskaren Eva Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån dem deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld kan det potentiellt bli missanpassat.

Hur den ökade digitala världen, och kanske främst sociala medier, påverkar unga människor är ett ämne som diskuteras flitigt. Speciellt hur skärmtid och den hårda miljön på exempelvis TikTok och Instagram påverkar barn och unga på längre sikt är en ständig oro för åtskilliga människor.

I en studie som publicerades förra året såg man exempelvis hur hälsovideor på TikTok bidrog till att unga fick en skev syn på hälsa och en felaktigt bild av mat och näring.

Nu har en ny studie, som publicerats i JAMA Pediatrics, undersökt om ett frekvent tittande på sociala medier är associerat med förändringar i hjärnutvecklingen hos unga. Forskarna använde sig av en så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) där man under tre års tid tittade på utvecklingen i hjärnan hos barn.

I studien deltog 169 barn i 12 till 13-års åldern från North Carolina i USA. Barnen var från olika ursprung och inkluderade både flickor och pojkar. Deltagarna fick rapportera hur ofta de tittande på sociala medier-apparna Facebook, Instagram och Snapchat där det kunde variera från en gång om dagen till uppemot 20 gånger per dag.

Vi vet att tonåren är en av de viktigaste perioderna för hjärnans utveckling – den går igenom fler förändringar näst efter det vi ser i tidig spädbarnsålder, säger studieförfattarinnan Eva Telzer, som är docent i psykologi och neurovetenskap. Det är en riktigt dramatisk period av hjärnans utveckling, särskilt i dessa hjärnregioner som svarar på sociala belöningar.

Barnen fick sedan genomgå årliga fMRI-skanningar där man fick titta på och svara på olika bilder gällande sociala återkopplingar i form av social belöning, straff eller neutrala bilder.

Vi kan ta bilder av deras hjärnor och se vilka hjärnregioner som aktiveras när de ser dessa sociala belöningar och vilka hjärnregioner som förändras under dessa tre år, säger Telzer.

Forskarna fann att barnen som tittade på sociala medier upp till 15 gånger per dag uppvisade skillnader i hur deras hjärnor utvecklades de följande tre åren, när det handlade om social återkoppling. I vissa hjärnregioner ökade känsligheten för sociala belöningar och straff. Även de som tittade mindre på sociala medier visade en ökad känslighet i början av studien, men den minskade över tid.

Sociala belöningar kan man exempelvis känna när man får beröm eller när man tar emot pengar. Däremot gäller det också när man får ”likes” eller positiva kommentarer på sociala medier. Sociala straff är istället när man får negativ respons från människor och kan på sociala medier jämföras med exempelvis en negativ kommentar.

Sociala medieplattformar levererar en konstant och oförutsägbar ström av social återkoppling i form av likes, kommentarer, aviseringar och meddelanden. Dessa sociala inmatningar är frekventa, inkonsekventa och ibland givande, vilket gör dem till särskilt kraftfulla förstärkare som kan förutsätta användare att kolla sociala medier upprepade gånger, säger medförfattaren och psykologen Kara Fox.

Forskarna tror nu att frekvent användning av sociala medier hos unga kan leda till att man blir mer och mer känslig för social återkoppling även i vuxen ålder, både för sociala belöningar och straff.

Vi vet inte om det är bra eller dåligt – om hjärnan anpassar sig på ett sätt som gör att tonåringar kan navigera och reagera på världen de lever i, kan det vara mycket bra, menar Telzer. Blir det däremot tvångsmässigt och beroendeframkallande samt tar ifrån deras förmåga att engagera sig i sin sociala värld, kan det potentiellt bli missanpassat.

Forskarna kan samtidigt konstatera att det behövs mer forskning inom området, men gör ändå tillägget att man rekommenderar föräldrar att försöka få med sina barn på aktiviteter som inte inkluderar skärmar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI kan hitta dold cancer

Utvecklingen av AI

publicerad 28 augusti 2025
– av Redaktionen
AI kan underlätta uppföljning av friska män via vävnadsanalys.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet.

Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu.

I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer.

Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.

Träning av AI:n

Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby i ett pressmeddelande.

Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp.

Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, säger Wählby.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meteorit äldre än jorden kraschade in i hus

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Meteoriten syntes väl på himlen. Geologen Scott Harris visar upp ett fragment av meteoriten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En liten meteorit kraschade in i ett hus i USA under sommaren. Forskare har nu slagit fast att stenen är omkring 20 miljoner år äldre än jorden och kan ge nya insikter om hotet från framtida rymdobjekt.

Det var i juni i år som en meteorit kraschade in i ett hus i delstaten Georgia, USA. Meteoriten hade upptäckts redan innan nedslaget och hade då brunnit upp så pass mycket att den bara var ungefär lika stor som en körsbärstomat.

Strax innan den träffade marken hördes höga dån, och den färdades i en hastighet på omkring en kilometer per sekund. Inga personer uppges ha skadats, men husets tak ska ha genomborrats och golvet ska ha blivit lite skadat vid landningen.

Efter nedslaget hittades fragment av meteoriten både i huset och på andra ställen i Georgia. Sedan skickades en del av fragmenten till University of Georgia för analys. Där konstaterade forskare att fyndet var mycket speciellt.

Denna speciella meteor som kom in i atmosfären har en lång historia innan den nådde marken i McDonough, säger Scott Harris, geolog vid universitetet, i ett pressmeddelande.

Genom optisk mikroskopi och elektronmikroskopi fastställde Harris och hans team att stenen var en kondrit – den vanligaste typen av stenmeteorit. Det anmärkningsvärda var dock att meteoriten uppskattas vara cirka 4,56 miljarder år gammal, alltså omkring 20 miljoner år äldre än jorden.

Vill förstå framtida hot

Objektet, som fått namnet McDonough-meteoriten, är den 27:e meteoriten som har hittats i Georgia.

Det här är något som man förväntade sig skulle hända en gång var tjugonde år, inte flera gånger inom loppet av 20 år, säger Harris.

Harris hoppas kunna publicera sina fynd om asteroidens sammansättning och hastighet, vilket kommer att bidra till förståelsen av hotet från ytterligare asteroider.

En dag kommer det att finnas en möjlighet, och vi vet aldrig när det kommer att ske, att något stort träffar jorden och orsakar en katastrofal situation. Om vi kan skydda oss mot det, vill vi göra det, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.